Högertrafik
Close
Först när Sverige gick över till högertrafik fick vi hastighetsgränser utanför tätorterna. Bild från tidningen 1967.
Close

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Skylten ”hastighetsbegränsning upphör” plockades ner permanent på de flesta håll i samband med omläggningen till högertrafik 1967. Formellt försvann den i januari 1970. Men först ett år senare beslutades om en högsta tillåtna hastighet, som kunde tillåtas på motorvägar: 130 kilometer i timmen. Två år senare sänktes den gränsen till 110.

Hur var det då tidigare? Ja, skylten om att hastighetsbegränsning upphör kallades ibland fri fart-skylten. I dag är det i Europa bara Tyskland som inte har fartbegränsning på alla större vägar, där är det fortfarande fri fart på autobahn. Men detsamma gällde under flera årtionden också i Sverige och inte bara på motorvägar.

I Sverige hade det sedan 1907 funnits generella hastighetsgränser. Då blev det i tätorter tillåtet att köra högst 15 kilometer i timmen dagtid, 10 efter att solen gått ner. Efter 15 år höjdes gränsen: Det blev tillåtet att köra 35 kilometer i timmen i tätbebyggda samhällen. För vägar utanför infördes en maxgräns på 45 kilometer i timmen. Men ofta var vägarna så dåliga att det inte gick att komma upp i den hastigheten.

År 1930 avskaffades hastighetsgränserna helt. I stället införde Kungliga väg och vattenbyggnadsstyrelsen, föregångaren till Vägverket, regeln att förare inte skulle köra fortare än att de kunde stanna inom den sträcka av vägen som de såg.

Med den ökade bilismen blev dessa regler ohållbara. På 1950-talet infördes åter angivna maxhastigheter för tätorter; 50 kilometer i timmen. De många olyckorna i dåtidens trafik gjorde dock att det blev nödvändigt med tillfälliga hastighetsbegränsningar vid storhelger som påsk.

– Under lång period fanns underförstått en idé om att mobiliteten har ett pris i döda och skadade. Det har vi helt gått ifrån, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.

I dag gäller nollvision: Ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket ansvarar för att samordna det arbetet.

– Nollvisionen innebär inte en motsättning mellan framkomlighet och säkerhet, säger Maria Krafft.

Under det gångna halvseklet har trafiksäkerheten ökat väsentligt. 1966, året före högertrafikomläggningen, infördes obligatorisk bilbesiktning. Det året dog 1 313 personer i trafiken, förra året var det 325 personer som dog till följd av trafikolyckor. Säkrare fordon och bättre vägar är viktiga förklaringar till att dödstalen gått ner.

Statliga Trafiksäkerhetsverket, inrättat 1968, tog en rad beslut som ökade trafiksäkerheten: Lag om bilbälte, hjälm för mc-förare, differentierade hastighetsgränser och lag på varselljus.
Men hela tiden har hastigheten varit en central fråga i säkerhetsarbetet.

– Om alla höll hastigheten skulle 100 liv om året räddas. Överhastigheten leder också till utsläpp av 320 000 ton koldioxid om året, lågt räknat, säger Maria Krafft.

Hon framhåller att hastighetsreglerna alltså både handlar om trafiksäkerhet och är en klimatfråga.

– Regler behövs, människan har dålig riskuppfattning när det gäller hastighet. Den enskilda kan inte bedöma faran i alla situationer.

Trafikverket fortsätter att anpassa hastighetsgränserna. Sedan 2008 har verket arbetat med att justera hastigheterna på statliga vägar. Fram till mitten av 2020-talet kommer sammanlagt cirka 120 mil få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil få lägre hastighetsgräns.

I år planerar verket att höja hastighetsgränsen från 90 till 100 kilometer i timmen på nio mil som bedöms ha god säkerhetsstandard. Generellt betyder det att vägen är mötesfri, har mitträcke, för hastigheter högre än 80 kilometer i timmen. Samtidigt vill Trafiksäkerhetsverket sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på 111 mil väg.

– Det är fler vägar som får sänkt gräns än som får höjd, men trafikflödet på de mittseparerade vägarna är betydligt större, säger Maria Krafft.

Om Trafikverkets plan går igenom börjar de nya hastigheterna gälla från och med november i år.

Hastighetsgränser
Ändrad hastighet, exempel från Trafikverket 2018.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Professor: ”El enda hållbara lösningen för vägtransporter”

Åkeri. För att nå klimatmålet krävs eldrivna vägtransporter. Den slutsatsen drar Maria Bratt Börjesson i en ny rapport. Hon vill att staten tar ansvar för utbyggnad av elnät längs vägarna.

Cykelväg hindrar 74-tonsbilar

Åkeri. Runt tolv procent av de statliga vägarna tillåter numera tyngre lastbilar. Bra, tycker lastbilschauffören Petra Åhlén och hennes chef. Ända till hon förstorade upp kartan och såg att en liten snutt av E18 hindrar hennes rutt med 74-tonsbilen. Orsak: en cykelbana.

Transportarbetarens logga

Överlastade transporter allt större problem

Vägtransporter. Nästan hälften av de tunga fordonen är för tungt lastade, visar Trafikverkets mätningar. Och överlastningen har ökat kraftigt under senare år.

Dags att uppmärksamma Tjänstepensionens dag

Pension. På söndag är det Tjänstepensionens dag. Och det är hög tid att den får uppmärksamhet. Många som börjar på nytt jobb tar inte upp frågan. Inte ens två av tio pratar om pensionen vid en anställningsintervju.

Tingsrätten fällde DSV för brott mot beställaransvaret

Åkeri. DSV Road har dömts att betala 50 000 kronor i företagsbot för brott mot beställaransvaret. Speditören la ut ett cabotageuppdrag på ett bulgariskt åkeri som innehöll åtta olika sändningar inom Sverige. DSV överväger nu om domen från Helsingborgs tingsrätt ska överklagas.

Fler får mer från a-kassan

A-kassan. Sex av tio arbetslösa får nu ut 80 procent av den tidigare lönen från a-kassan, tack vare de tillfälliga generösare regler som infördes i våras. Huvudförklaringen är ersättningstaket, som i ett slag höjdes från 20 020 till 26 400 kronor.

Cabotagestudien 2020
Lena Hunt Wiberg, Tommy Jonsson, Jimmy Ovesson och Jan Lendin.

De har koll vid gränsen

Åkeri. Transportare står i helgen vid flera av landets gränsövergångar. Här ska utländska lastbilar på väg ut och in i Sverige taggas. Nödvändigt för att underbygga cabotagestudiens forskning. Och visa hur verkligheten ser ut för många lastbilschaufförer – de som oftast tvingas betala priset för billiga transporter.

Känd taxikämpe laddar för ny fajt

Taxi. För sju år sedan tog Allonias Sebhatu upp kampen för bättre villkor för taxichaufförer i koncernen som i dag heter Cabonline. Han fick sparken. Nu startar han en ny fajt, den här gången mot Samtrans.

Kaos på Gate gourmet
Gate gourmet Arlanda

Cateringjättens anställda förtvivlade

Flygplats. Gate gourmet säger nu upp folk på löpande band. En del erbjuds deltidstjänster, andra får gå. Bolaget underkänner fackets las-lista med uppsägning efter tjänstgöringstid. Med motiveringen att den inte gäller eftersom företaget övergår till Hotell- och restaurangfackets avtal.

Från vänster Transports regionala skyddsombud Dan Holmberg, skyddsombud Thomas Belvén, Erik Johansson i klubbstyrelsen, klubbordförande Rikard Larsson, flygombudsman Johan Einarsson och vice klubbordförande Dadhy Makengo.

Transportare riskerar tusenlappar i lönetapp

Flygplats. Den globala cateringjätten Gate gourmet på Arlanda, Landvetter och Sturup vill dumpa lönerna och villkoren för alla anställda som i dag arbetar på Transports avtal.

”Det här är ren avtalsshopping!”

Flygplats. – Vi ser Gate gourmets agerande som ren avtalsshopping för att få till ett billigare avtal. Så kommenterar Transports ombudsman Per-Olof Norgren den omorganisation som företaget kallat till förhandling om.

”Vi gör de uppsägningar som behövs”

Flygplats. Avtalsshopping, kallar Transport cateringföretaget Gate gourmets avsikt att byta transportarbetarnas avtal till ett billigare. Planen är också att hyvla ner hel- till deltider. Från mediaavdelningen i Schweiz kommer företagets svar, med hänvisning till corona.

Böter trots fartspärr på lastbilen

Chaufförer. Vem talar sanning: polisens laser eller färdskrivaren? Chauffören Jörgen Broth fick böter då polisens laser visade minst 87 kilometer i timmen. Men lastbilen var spärrad på 80. Han ska försvara sig själv i domstol.

Västerås flygplats. Foto: Justina Öster

Västerås flygplats läggs ner – men först ska folkomröstning hållas

Flyg. Västerås flygplats läggs ner. Men först ska västeråsarna säga sitt i en folkomröstning. –Jag var med och lyssnade på debatten i kommunfullmäktige till nästan klockan fyra i natt. Nu är det viss uppförsbacke. Jag känner mig lite uppgiven, men avvaktar folkomröstningen.

Pandemin gör att Transport ställer in fackliga utbildningar

Transport. Med anledning av coronapandemin ställer Transport in alla fackliga studier under hösten. Beslutet gäller kurser på både lokal och central nivå där deltagarna träffas i ”fysisk” form. Samtidigt fortsätter förbundet med en restriktiv linje för möten och besök. Anställda som kan, uppmanas att jobba hemifrån.

Norvik har en enkel insegling, jämfört med Frihamnen i Stockholm som krävde timmar av lotsning.

Stockholms hamn skeppad till Nynäs

Hamn. Den nya containerhamnen i Nynäshamn söder om Stockholm är i drift sedan maj månad. Stockholmarna vill att Norvik tar upp kampen mot livsmedelsporten Helsingborg och klassiska hamnstaden Göteborg.