Högertrafik
Close
Först när Sverige gick över till högertrafik fick vi hastighetsgränser utanför tätorterna. Bild från tidningen 1967.
Close

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Skylten ”hastighetsbegränsning upphör” plockades ner permanent på de flesta håll i samband med omläggningen till högertrafik 1967. Formellt försvann den i januari 1970. Men först ett år senare beslutades om en högsta tillåtna hastighet, som kunde tillåtas på motorvägar: 130 kilometer i timmen. Två år senare sänktes den gränsen till 110.

Hur var det då tidigare? Ja, skylten om att hastighetsbegränsning upphör kallades ibland fri fart-skylten. I dag är det i Europa bara Tyskland som inte har fartbegränsning på alla större vägar, där är det fortfarande fri fart på autobahn. Men detsamma gällde under flera årtionden också i Sverige och inte bara på motorvägar.

I Sverige hade det sedan 1907 funnits generella hastighetsgränser. Då blev det i tätorter tillåtet att köra högst 15 kilometer i timmen dagtid, 10 efter att solen gått ner. Efter 15 år höjdes gränsen: Det blev tillåtet att köra 35 kilometer i timmen i tätbebyggda samhällen. För vägar utanför infördes en maxgräns på 45 kilometer i timmen. Men ofta var vägarna så dåliga att det inte gick att komma upp i den hastigheten.

År 1930 avskaffades hastighetsgränserna helt. I stället införde Kungliga väg och vattenbyggnadsstyrelsen, föregångaren till Vägverket, regeln att förare inte skulle köra fortare än att de kunde stanna inom den sträcka av vägen som de såg.

Med den ökade bilismen blev dessa regler ohållbara. På 1950-talet infördes åter angivna maxhastigheter för tätorter; 50 kilometer i timmen. De många olyckorna i dåtidens trafik gjorde dock att det blev nödvändigt med tillfälliga hastighetsbegränsningar vid storhelger som påsk.

– Under lång period fanns underförstått en idé om att mobiliteten har ett pris i döda och skadade. Det har vi helt gått ifrån, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.

I dag gäller nollvision: Ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket ansvarar för att samordna det arbetet.

– Nollvisionen innebär inte en motsättning mellan framkomlighet och säkerhet, säger Maria Krafft.

Under det gångna halvseklet har trafiksäkerheten ökat väsentligt. 1966, året före högertrafikomläggningen, infördes obligatorisk bilbesiktning. Det året dog 1 313 personer i trafiken, förra året var det 325 personer som dog till följd av trafikolyckor. Säkrare fordon och bättre vägar är viktiga förklaringar till att dödstalen gått ner.

Statliga Trafiksäkerhetsverket, inrättat 1968, tog en rad beslut som ökade trafiksäkerheten: Lag om bilbälte, hjälm för mc-förare, differentierade hastighetsgränser och lag på varselljus.
Men hela tiden har hastigheten varit en central fråga i säkerhetsarbetet.

– Om alla höll hastigheten skulle 100 liv om året räddas. Överhastigheten leder också till utsläpp av 320 000 ton koldioxid om året, lågt räknat, säger Maria Krafft.

Hon framhåller att hastighetsreglerna alltså både handlar om trafiksäkerhet och är en klimatfråga.

– Regler behövs, människan har dålig riskuppfattning när det gäller hastighet. Den enskilda kan inte bedöma faran i alla situationer.

Trafikverket fortsätter att anpassa hastighetsgränserna. Sedan 2008 har verket arbetat med att justera hastigheterna på statliga vägar. Fram till mitten av 2020-talet kommer sammanlagt cirka 120 mil få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil få lägre hastighetsgräns.

I år planerar verket att höja hastighetsgränsen från 90 till 100 kilometer i timmen på nio mil som bedöms ha god säkerhetsstandard. Generellt betyder det att vägen är mötesfri, har mitträcke, för hastigheter högre än 80 kilometer i timmen. Samtidigt vill Trafiksäkerhetsverket sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på 111 mil väg.

– Det är fler vägar som får sänkt gräns än som får höjd, men trafikflödet på de mittseparerade vägarna är betydligt större, säger Maria Krafft.

Om Trafikverkets plan går igenom börjar de nya hastigheterna gälla från och med november i år.

Hastighetsgränser
Ändrad hastighet, exempel från Trafikverket 2018.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Överlastade transporter allt större problem

Vägtransporter. Nästan hälften av de tunga fordonen är för tungt lastade, visar Trafikverkets mätningar. Och överlastningen har ökat kraftigt under senare år.

Transportarbetarens logga

Inga alkobommar i Trelleborgs hamn

Hamn/Åkeri. Alkobommar var inte den bästa idén i Trelleborgs hamn. Hamnen, polisen och Transportstyrelsen har enats om att fler vanliga nykterhetskontroller i stället ska användas för att stoppa påverkade på vägarna.

Illustration: Gustaf Öhrnell

Livet efter olyckan

Krishantering. I varje olycka med tunga fordon finns en chaufför som ska tillbaka i arbete. Fortfarande saknar de flesta arbetsgivare fullständiga rutiner för krisstöd. Och antalet svåra olyckor ökar.

Foodoras partner misstänks för skattefiffel

Matbud. Skatteverket fortsätter granskningen av företag som påstås ha utfört matleveranser för krogsajten Restaurangonline, där Hungrig.se och Pizzaonline ingått. Skatterevisorerna har hittat bluffakturor för miljontals kronor. Pengar som misstänks ha gått till svarta löner och i privata fickor.

Ringhals sparkar ut huvudskyddsombud

Facket. Statligt ägda Ringhals kärnkraftverk stängde av Transports huvudskyddsombud Andreas Ehm. Efter 20 år som skyddsvakt har säkerhetsföretaget Avarn satt honom i en reception i Göteborg, i väntan på fast omplacering.

Masspridning av corona vid transporthubb

Pandemi. Över hundra personer har smittats av covid-19 genom en transporthubb utanför Bologna i norra Italien. Två arbetare har tvingats läggas in på sjukhus och över en tredjedel av alla testade har visat sig vara smittade, även om nästan alla var symptomfria.

Corona

Fem gånger högre smittrisk för taxiförare

Taxi. Taxiförare är den yrkesgrupp där högst andel smittats av corona. Varje dag kör de tusentals tester till och från misstänkta coronafall i Stockholm.

Corona

Smittrisk kollas på bevakningsföretag

Bevakning. Coronaviruset är en extra risk för väktare och ordningsvakter. Arbetsmiljöverket ska göra extra inspektioner för att kolla smittrisker och smittskydd på bevakningsföretag.

Värmebölja

Svettigt på jobbet? Gör så här!

Arbetsmiljö. Malmö +29. Stockholm +30. Luleå +27. Trots Greklandstemperaturer finns det jobb som måste göras. Din arbetsgivare har som alltid ansvaret för arbetsmiljön och för att utreda risker i hettan.

Hallå där!
Gustaf Järsberg

Gustaf Järsberg

… som pluggat arbetsmiljö på Linnéuniversitetet och som tentamensuppgift har skrivit en praktisk guide om hur ett arbetsplatsbesök går till.

Lillie-Marie Ingvarsson

Facklig lönestrid splittrar chaufförer

Taxi. På Kristianstad taxi & buss fortsätter striden om löner och arbetsvillkor. Chaufförerna är splittrade. Fackligt aktiva smutskastas för att de begär lagstadgad rast och vila för chaufförerna.

Schysta åkerier ska märkas

Chaufförer. Dagens tre olika kvalitetskontroller ska bli en när Transport, arbetsgivarna och åkeriföretagen har enats. Viktigast för facket är att åkerierna måste ha kollektivavtal för att få det nya Fair Transport-märket.

Ola Pettersson

Ola var nära att dö i corona

Corona. Ola Pettersson vet inte hur han smittades. Inte om det skedde på jobbet eller i det privata. Han jobbar som åkerichaufför och sambon i äldreomsorgen.

Färre döda på jobbet i år

Chaufförer. Antalet döda på jobbet är det lägsta någonsin under första halvåret i år. Corona kan vara en av anledningarna. Tre lastbilschaufförer finns med bland elva omkomna.

Utredning: Så ska fler få rätt till a-kassa

A-kassa. Inkomst och inte arbetad tid ska styra rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Och nya regler ska förenkla för både arbetslösa och a-kassorna. Men LO är kritiskt till förslag i utredningen om ny a-kassa.