Högertrafik
Close
Först när Sverige gick över till högertrafik fick vi hastighetsgränser utanför tätorterna. Bild från tidningen 1967.
Close

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Skylten ”hastighetsbegränsning upphör” plockades ner permanent på de flesta håll i samband med omläggningen till högertrafik 1967. Formellt försvann den i januari 1970. Men först ett år senare beslutades om en högsta tillåtna hastighet, som kunde tillåtas på motorvägar: 130 kilometer i timmen. Två år senare sänktes den gränsen till 110.

Hur var det då tidigare? Ja, skylten om att hastighetsbegränsning upphör kallades ibland fri fart-skylten. I dag är det i Europa bara Tyskland som inte har fartbegränsning på alla större vägar, där är det fortfarande fri fart på autobahn. Men detsamma gällde under flera årtionden också i Sverige och inte bara på motorvägar.

I Sverige hade det sedan 1907 funnits generella hastighetsgränser. Då blev det i tätorter tillåtet att köra högst 15 kilometer i timmen dagtid, 10 efter att solen gått ner. Efter 15 år höjdes gränsen: Det blev tillåtet att köra 35 kilometer i timmen i tätbebyggda samhällen. För vägar utanför infördes en maxgräns på 45 kilometer i timmen. Men ofta var vägarna så dåliga att det inte gick att komma upp i den hastigheten.

År 1930 avskaffades hastighetsgränserna helt. I stället införde Kungliga väg och vattenbyggnadsstyrelsen, föregångaren till Vägverket, regeln att förare inte skulle köra fortare än att de kunde stanna inom den sträcka av vägen som de såg.

Med den ökade bilismen blev dessa regler ohållbara. På 1950-talet infördes åter angivna maxhastigheter för tätorter; 50 kilometer i timmen. De många olyckorna i dåtidens trafik gjorde dock att det blev nödvändigt med tillfälliga hastighetsbegränsningar vid storhelger som påsk.

– Under lång period fanns underförstått en idé om att mobiliteten har ett pris i döda och skadade. Det har vi helt gått ifrån, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.

I dag gäller nollvision: Ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket ansvarar för att samordna det arbetet.

– Nollvisionen innebär inte en motsättning mellan framkomlighet och säkerhet, säger Maria Krafft.

Under det gångna halvseklet har trafiksäkerheten ökat väsentligt. 1966, året före högertrafikomläggningen, infördes obligatorisk bilbesiktning. Det året dog 1 313 personer i trafiken, förra året var det 325 personer som dog till följd av trafikolyckor. Säkrare fordon och bättre vägar är viktiga förklaringar till att dödstalen gått ner.

Statliga Trafiksäkerhetsverket, inrättat 1968, tog en rad beslut som ökade trafiksäkerheten: Lag om bilbälte, hjälm för mc-förare, differentierade hastighetsgränser och lag på varselljus.
Men hela tiden har hastigheten varit en central fråga i säkerhetsarbetet.

– Om alla höll hastigheten skulle 100 liv om året räddas. Överhastigheten leder också till utsläpp av 320 000 ton koldioxid om året, lågt räknat, säger Maria Krafft.

Hon framhåller att hastighetsreglerna alltså både handlar om trafiksäkerhet och är en klimatfråga.

– Regler behövs, människan har dålig riskuppfattning när det gäller hastighet. Den enskilda kan inte bedöma faran i alla situationer.

Trafikverket fortsätter att anpassa hastighetsgränserna. Sedan 2008 har verket arbetat med att justera hastigheterna på statliga vägar. Fram till mitten av 2020-talet kommer sammanlagt cirka 120 mil få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil få lägre hastighetsgräns.

I år planerar verket att höja hastighetsgränsen från 90 till 100 kilometer i timmen på nio mil som bedöms ha god säkerhetsstandard. Generellt betyder det att vägen är mötesfri, har mitträcke, för hastigheter högre än 80 kilometer i timmen. Samtidigt vill Trafiksäkerhetsverket sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på 111 mil väg.

– Det är fler vägar som får sänkt gräns än som får höjd, men trafikflödet på de mittseparerade vägarna är betydligt större, säger Maria Krafft.

Om Trafikverkets plan går igenom börjar de nya hastigheterna gälla från och med november i år.

Hastighetsgränser
Ändrad hastighet, exempel från Trafikverket 2018.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Illustration: Gustaf Öhrnell

Livet efter olyckan

Krishantering. I varje olycka med tunga fordon finns en chaufför som ska tillbaka i arbete. Fortfarande saknar de flesta arbetsgivare fullständiga rutiner för krisstöd. Och antalet svåra olyckor ökar.

Plogbil i snöväder

Vid svår halka: Låt stå!

Väghållning Vintern har slagit till på många håll i landet. För chaufförer kan arbetsplatsen bli livsfarlig. Men yrkesförare har rätt att ställa bilen om riskerna är för stora.

Transportarbetarens logga

Tusentals kurvor på de svenska vägarna är farliga

Trafik. Närmare 16 000 kurvor på Sveriges landsvägar är byggda på ett sådant sätt att förare har svårt att klara av dem i skyltad hastighet, visar en undersökning som SVT:s Uppdrag granskning gjort.

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Europas transportfack förbereder ny aktion mot Ikea

Åkeri. Ikea fortsätter att utnyttja lågbetalda östchaufförer för sina transporter, trots hårda påtryckningar från facket. Nu drar Europas transportfack gemensamt igång en ny kampanj mot möbeljätten.

Tolv DHL-jobb räddade i Örebro

Terminal. Tjugo arbetare hotades av uppsägning i Örebro. Efter förhandlingar med Transport stannar antalet vid åtta.

Skatteverket hårdgranskar transportföretag

Åkeri. Skatteverket tvekar inte: ”Det förekommer svartarbete, illegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter i transportbranschen.” Därför ska godstransportföretag specialgranskas i år. Samtidigt fortsätter åtta myndigheter att samarbeta för att stoppa fusk.

Strid om slopat krav på C-körkort

Flyg. Gate Gourmet på Arlanda är pilotprojekt. För att köra lastbil med gods till planen räcker det med B-körkort. Fel och farligt, enligt fack och många chaufförer.

Mängder av matbud fick svarta löner

Matbud. Under 2018 tog Hungrig.se emot minst 59 000 matbeställningar där buden fick svart betalning för leveranserna. Pengarna gick från Hungrigs moderbolag, RestaurangOnline, till tre olika underentreprenörer som inte betalat skatter och avgifter.

Tredje trädet stoppade tidningsbud

Tidningsbud. Lotta Ringius som delar ut tidningar på Dalarö fick vägen blockerad av tre träd under natten. Tidningsbuden är bland de första som möter farorna med ett oväder som Ciara.

Värdehanterare får behålla vilkoren

Bevakning. Loomis och Nokas värdehantering slås ihop till ett bolag när storaffären har gått igenom. Det betyder att alla anställda behåller sina anställningsår och villkor.

rabatt medlemsavgift

Transport värvar matbud med rabatt

Matbud. Matbuden på Foodora får rabatt av Transport. De som går med i facket slipper första avgiften på ungefär en hundralapp. Efter ett halvår får de dessutom pengar tillbaka.

Nya rutiner för deklarationen

Deklarationsdags. Funderar du på vart kontrolluppgiften har tagit vägen? Arbetsgivaren brukar skicka över en sådan långt innan det är dags att deklarera. Var lugn.