Det kontantlösa samhället närmar sig

Fokus: Framtiden. Kontanterna minskar. Värdetransportörerna fruktar för jobbet. Men hur ser Riksbanken på sedlarnas framtid?

Gabriela Guibourg, Riksbanken
Foto: John Antonsson

För varje år som går minskar kontanterna som är i omlopp i samhället. Och kontanterna minskar fort. 2007 var det 109 miljarder kronor i omlopp. Förra året var motsvarande siffra 57 miljarder. Den myndighet som ger ut dem är Riksbanken. Transportarbetaren träffaren Gabriela Guibourg som är chef för analys och policy på Riksbanken.

– Vi ser att de minskar snabbt. Det är något som i allra högsta grad har drivits av efterfrågan. Allmänheten vill inte längre betala med kontanter. Det finns även vissa problem på utbudssidan eftersom det är svårt att få tag i kontanter på vissa ställen i landet, säger Gabriela Guibourg.

Exakt när kontanterna är borta vet alltså ingen. Det finns flera kvalificerade gissningar som cirkulerar. Med allt från att hälften av handlarna slutat ta kontanter till 2025 till att Sverige är helt kontantlöst 2030.

– Att säga något exakt datum är lite vanskligt. Det är också en av anledningarna till att politikerna intresserar sig för frågorna och prioriterar utredningen för att försöka hitta sätt att bromsa utvecklingen i några år, säger Gabriela Guibourg.

Den utredning Guibourg hänvisar till är ett delbetänkande i en stor parlamentarisk Riksbanksutredning. Den del som handlar om kontanterna har skyndats på och ska enligt uppgifter presenteras i sommar, något exakt datum är inte klart.

– Man ser antagligen att det inte går att vända utvecklingen helt, vi har gått för långt i digitaliseringen av samhället. Det är för det mesta någonting som är bra. Men det finns grupper, i delar av landet, som kan komma i kläm, säger Guibourg.

Ur ett större perspektiv. Vilka problem finns med att tillgången till kontanter minskar?

– Att det går för snabbt för några grupper. Till exempel på vissa delar av glesbygden, det är där som staten kanske kan tänka sig att kliva in så att alla kan hänga med i utvecklingen.

När jag har talat med företrädare värdetransportbranschen ger de gärna bilden att det är bankerna som driver på utvecklingen. Men du menar att det framför allt är efterfrågan som driver på?

– Jag menar att bankerna kanske har minskat tillgången lite för snabbt, men det har också att göra med att kunderna inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som förr.

– 97 procent av handlarna accepterar fortfarande kontanter och ändå används de inte. Det är ett tecken på att individerna själva väljer andra sätt att betala. Det är bara att gå till sig själv för att se hur det fungerar nu.

Det finns väl ingenting som pekar på att utvecklingen ska brytas?

– Som jag ser det nu: nej. Den här parlamentariska utredningen skulle kunna komma med förslag som gör att man kan bromsa det lite. Men jag tror inte att det går att vända tillbaka.

Riksbanken utreder just nu möjligheter att införa en e-krona. Exakt vad det ska vara och hur det ska se ut är inte klart ännu.

– Kontanter från Riksbanken har varit landets enda legala betalningsmedel som är statligt garanterade och helt kreditriskfria. De kommer att försvinna inom en överskådlig tid. Då är frågan om vi behöver fortsätta uppfylla vår roll att förse allmänheten med kontanter, men då i den formen som verkar vara lämpligare i det digitala samhället. Det vill säga digitala kontanter.

Kommer det kräva uppkoppling?

– Vi funderar på olika lösningar. De behöver åtminstone tillgång till energi för din mobil. Men skulle det bli verklighet måste vi också fundera på en plan i en situation av kris och ha beredskap med en offlinefunktionalitet. Cybersäkerhet är en stor fråga i det digitala samhället. Samhället måste fundera på alternativa sätt att genomföra transaktioner vid en allvarlig kris.

Delar du bilden att Sverige är världsunikt i den takt kontanterna har minskat?

– Visst, Sverige ligger långt framme men är inte stor skillnad. Resten följer förr eller senare med. De nordiska länderna och även länder i norra Europa, som Nederländerna, ligger också långt fram. Gemensamt är att det är små länder med en homogen befolkning som är ganska it-kunniga. I Sverige har vi en banksektor som sedan många år samarbetar för att introducera teknologiska innovationer. Vilket gör att innovationer införs och fort accepteras av allmänheten. Det har gjort att vi ligger långt fram i utvecklingen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

sedlar och ett kontokort

Förslag: Bankerna ska ta ansvar för kontanter

Värdetransporter. De största bankerna ska se till att svenska folket kan ta ut pengar och företag ska ha möjlighet att lämna in en dagskassa, föreslår en utredning. – Vi tycker att deras slutsatser är mitt i prick, säger Stefan H Johansson, försäljningschef på Loomis Sverige.

Unikt krångligt

Pensioner. Den svenska pensionsskutan är antagligen unik. Unikt svårnavigerad. Extra krångligt är det att försöka begripa hur man som pensionär på undre däck bäst ska göra för att dryga ut en mager pension.

Sari Martikainen

Cash inte längre king

Fokus: Framtiden. För varje år tar plastkortet mark från sedlarna. Hur ser framtiden ut för den bransch som ska frakta pengarna?

Ikea diskuterar villkor med Bring

Chaufförer. Ikeas nya krav på schysta villkor för chaufförerna förmedlas just nu till alla åkerier som kör för möbeljätten i Sverige. Ett av dem heter Bring.

Johan Danielsson

LO vill skicka Danielsson till Bryssel

Politik. Johan Danielsson (S) är LO:s kandidat till nästa års val till EU-parlamentet. Högt på agendan står att jobba med att stoppa den osunda konkurrensen på vägarna.

Ikea kräver schysta villkor för chaufförer

Chaufförer. En lågbetald öst-chaufför kör varor till Ikea i Sverige. Från och med nu ska han eller hon ha svenskt kollektivavtal eller samma villkor som i avtalet. Beskedet från möbeljätten kommer efter tre års överläggningar med Transport.

Hamnarbetarförbundet kan varsla

Hamn. Hamnarbetarförbundets medlemmar ger styrelsen fritt fram att varsla om strejk och blockad på riksplanet. Men det är inte aktuellt just nu, enligt förbundets ordförande.

Gamla körkortet gäller

Chaufförer. Efter fem år ska den som kör tung trafik se till att få körkortet förnyat. I höst har ansökningarna hopat sig på Transportstyrelsen. Oroliga chaufförer undrar om de kommer att kunna fortsätta jobba om nya körkortet dröjer.

Bron är lagad igen.

Nerkörd bro har öppnat igen

Chaufförer. På några minuter hade lastbilsföraren som kom fel kört sönder hängbron i Västerbotten. Efter ett år dömdes föraren för vårdslöshet. Och sedan lagade vägföreningen bron på två dagar.

Trafikpolis Sören Johansson, ett foto från förundersökningsprotokoll (som visar en del av hur fuskutrustningen installerats) och nästa generations färdskrivare. Foto: Lena Blomquist/Polisen/John Antonsson

Så fifflas det med färdskrivaren

Granskning: Åkeri. Mellan april 2017 och september 2018 har nio fall med manipulerade färdskrivare varit upp i rätten. En dom är friande och åtta fällande.

Transportanställd utpekad i SSU-härva

Politik. Aggressivitet, homofobi och antisemitism uppges förekomma på möten i SSU Skåne. En person som är anställd av Transport har en ledande ställning i distriktet.

Förslag om strejkrätt ut på remiss

Politik. Trots avsaknaden av regering har arbetet för att skärpa strejkreglerna fortsatt. Ett skarpt förslag har i dag lämnat arbetsmarknadsdepartementet. Det bygger på den överenskommelse som LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv gjorde i våras.

Mathem-bil

3 000 kronor mindre i lön efter Mathems blåsning

Chaufförer. Körhem blåste tjänstemannafacket Unionen och tecknade hängavtal. Konsekvensen är att chaufförerna som kör ut miljardföretaget Mathems mat går miste om ungefär 3 000 kronor i månaden, jämfört med om de haft kollektivavtal med Transport.

Synskadade Jens Eriksson och Marie Bergström.

”Förarna får så lite betalt att de fuskar”

Färdtjänst. Jens Eriksson och Marie Bergström är vana. Lång väntan på färdtjänsten hör till vardagen. Däremot har de svårt att acceptera alla de hundratals gånger bilen uteblivit helt – och de fått höra att ”bilen var där, men inte kunden”.

Mats Fredlund, SD

SD-politiker överklagar Transports uteslutning

Facket. Sverigedemokraten Mats Fredlund har riktat uppmärksamheten mot Transport. Han kommer att driva frågan om sin uteslutning rättsligt. En ledande arbetsrättsjurist konstaterar dock att även ett fack har rätt att utesluta den som motarbetar föreningen.

Miljöarbetare får väktare med sig i sopbilen

Miljöarbetare. En hotfull villaägare i Halmstad har tvingat miljöföretaget att anlita ett bevakningsbolag. Den hotade sopgubben har med sig en väktare i bilen när han kör den aktuella rundan.

Transport kräver avtal för utejobbarna som skiftar däck

Däckarbete. På parkeringsplatser runt om i Sverige står däckarbetare utomhus och byter hjul åt bilister. De jobbar för Däckskiftarna och saknar kollektivavtal och försäkringar. Personalen kommer från länder som Lettland och Vitryssland.