Annons:
Annons:

Det kontantlösa samhället närmar sig

Fokus: Framtiden. Kontanterna minskar. Värdetransportörerna fruktar för jobbet. Men hur ser Riksbanken på sedlarnas framtid?

Gabriela Guibourg, Riksbanken
Foto: John Antonsson

För varje år som går minskar kontanterna som är i omlopp i samhället. Och kontanterna minskar fort. 2007 var det 109 miljarder kronor i omlopp. Förra året var motsvarande siffra 57 miljarder. Den myndighet som ger ut dem är Riksbanken. Transportarbetaren träffaren Gabriela Guibourg som är chef för analys och policy på Riksbanken.

– Vi ser att de minskar snabbt. Det är något som i allra högsta grad har drivits av efterfrågan. Allmänheten vill inte längre betala med kontanter. Det finns även vissa problem på utbudssidan eftersom det är svårt att få tag i kontanter på vissa ställen i landet, säger Gabriela Guibourg.

Exakt när kontanterna är borta vet alltså ingen. Det finns flera kvalificerade gissningar som cirkulerar. Med allt från att hälften av handlarna slutat ta kontanter till 2025 till att Sverige är helt kontantlöst 2030.

– Att säga något exakt datum är lite vanskligt. Det är också en av anledningarna till att politikerna intresserar sig för frågorna och prioriterar utredningen för att försöka hitta sätt att bromsa utvecklingen i några år, säger Gabriela Guibourg.

Den utredning Guibourg hänvisar till är ett delbetänkande i en stor parlamentarisk Riksbanksutredning. Den del som handlar om kontanterna har skyndats på och ska enligt uppgifter presenteras i sommar, något exakt datum är inte klart.

– Man ser antagligen att det inte går att vända utvecklingen helt, vi har gått för långt i digitaliseringen av samhället. Det är för det mesta någonting som är bra. Men det finns grupper, i delar av landet, som kan komma i kläm, säger Guibourg.

Ur ett större perspektiv. Vilka problem finns med att tillgången till kontanter minskar?

– Att det går för snabbt för några grupper. Till exempel på vissa delar av glesbygden, det är där som staten kanske kan tänka sig att kliva in så att alla kan hänga med i utvecklingen.

När jag har talat med företrädare värdetransportbranschen ger de gärna bilden att det är bankerna som driver på utvecklingen. Men du menar att det framför allt är efterfrågan som driver på?

– Jag menar att bankerna kanske har minskat tillgången lite för snabbt, men det har också att göra med att kunderna inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som förr.

– 97 procent av handlarna accepterar fortfarande kontanter och ändå används de inte. Det är ett tecken på att individerna själva väljer andra sätt att betala. Det är bara att gå till sig själv för att se hur det fungerar nu.

Det finns väl ingenting som pekar på att utvecklingen ska brytas?

– Som jag ser det nu: nej. Den här parlamentariska utredningen skulle kunna komma med förslag som gör att man kan bromsa det lite. Men jag tror inte att det går att vända tillbaka.

Riksbanken utreder just nu möjligheter att införa en e-krona. Exakt vad det ska vara och hur det ska se ut är inte klart ännu.

– Kontanter från Riksbanken har varit landets enda legala betalningsmedel som är statligt garanterade och helt kreditriskfria. De kommer att försvinna inom en överskådlig tid. Då är frågan om vi behöver fortsätta uppfylla vår roll att förse allmänheten med kontanter, men då i den formen som verkar vara lämpligare i det digitala samhället. Det vill säga digitala kontanter.

Kommer det kräva uppkoppling?

– Vi funderar på olika lösningar. De behöver åtminstone tillgång till energi för din mobil. Men skulle det bli verklighet måste vi också fundera på en plan i en situation av kris och ha beredskap med en offlinefunktionalitet. Cybersäkerhet är en stor fråga i det digitala samhället. Samhället måste fundera på alternativa sätt att genomföra transaktioner vid en allvarlig kris.

Delar du bilden att Sverige är världsunikt i den takt kontanterna har minskat?

– Visst, Sverige ligger långt framme men är inte stor skillnad. Resten följer förr eller senare med. De nordiska länderna och även länder i norra Europa, som Nederländerna, ligger också långt fram. Gemensamt är att det är små länder med en homogen befolkning som är ganska it-kunniga. I Sverige har vi en banksektor som sedan många år samarbetar för att introducera teknologiska innovationer. Vilket gör att innovationer införs och fort accepteras av allmänheten. Det har gjort att vi ligger långt fram i utvecklingen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Rånaren fångad på övervakningsbild

Polisen söker flera vittnen i Ystad

Bevakning. En del tips har polisen fått in om värderånet i Ystad efter att Efterlyst visat övervakningsbilden på en rånare. Transports regionala skyddsombud blev bekymrad när han hörde att TV3 gick ut med att rånbytet hade ett väldigt stort värde.

Transportarbetarens logga

Rånade värdeväktaren satt bunden nästan två timmar

Bevakning. Värdetransportören som rånades i Ystad i början av januari satt bunden i närmare en timme och 45 minuter innan han hittades av en väktare som skickats ut på ett inbrottslarm. – Det är mycket som tycks ha gått snett här, säger Bert Johansson och Anders Palmqvist, regionala skyddsombud på Transports Malmöavdelning.

Transportarbetarens logga

Väktare misshandlad och bunden

Bevakning. En ensamarbetande väktare i Ystad blev bunden, misshandlad och rånad i söndags kväll. Förövarna fick med sig en väska med pengar, som färgas och blir obrukbara när väskan öppnas. Väktaren har kommit hem från sjukhuset och ringt Transport.

Transports stiftelse belönar arbete för Östersjöns miljö

Havsmiljö. Östersjöakuten ger i år pris till Kjell Larsson, professor i sjöfartsvetenskap. Han får det för forskning om Östersjöns ekosystem och sjöfartens miljöeffekter. – Han är en fantastisk kombination av forskare och bra pedagog, säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth.

Skyddsombud i Dalarna anmäler riskabel sophämtning

Miljöarbete. Renhållningsarbetarna har i åratal larmat om olycksrisken och Transports skyddsombud Anders Hedman har länge försökt få till ändringar. Nu är sophämtningen vid riksväg 68 utanför Avesta ett fall för Arbetsmiljöverket.

”Gå en facklig kurs!”

Studier. Malmbilsföraren Helena Kuhumen var förr teaterledare. Nu är hon en av åtta nya studieorganisatörer som sammanstrålar på Transports förbundskontor. Deras mission? Att sprida kunskap.

Föraren styrde av vägen med skenande lastbil

Åkeri. En skenande lastbil har fått stor uppmärksamhet i medierna. Det var vid lunchtid på måndagen som bromsarna slutade fungera på Scanian som var på väg norrut på E 20. Föraren lyckades heller inte få ur 6:ans växel, trots telefonsupport från Scania.

SAS blir utan strejkstöd

Flyg. Svenskt Näringsliv kommer inte att betala ut konfliktersättning till SAS, efter den veckolånga pilotstrejken. Konflikten beräknas ha kostat flygbolaget 60-80 miljoner kronor per dag. Pengar som SAS nu får ta ur egen ficka.

Halmstad satsar på utbildning av nya lastbilsförare

Åkeri. Branschen skriker efter folk och nu satsar Halmstad kommun över 100 miljoner på sin transport- och fordonsutbildning. En helt ny gymnasiedeldel är på plats, övningsområdet har utökats – och 24 transportelever börjar i höst.

Veddigeåkeri försatt i konkurs

Åkeri. Lundåkra frakt är försatt i konkurs. Bolaget tog över körningar och lokaler efter det omdebatterade åkeriet Andreassons i Veddige. Paret Andreasson satt i ledningen för Lundåkra innan de försattes i personlig konkurs. De litauiska förare som bemannat Lundåkrabilarna är blåsta på lönen.

Nina Broman Costa

Transportare med sikte på EU

EU-valet. Hon är säljare på en bensinstation och vill se fler arbetare i politiken. Nu står Nina Broman Costa själv som nummer fyra på Vänsterpartiets lista till EU-valet.

Mats Ericsson

Medlemssnack vid mack

Facket. När en chaufför tankar sin lastbil står han stilla i runda slängar mellan fem och 15 minuter. Då passar Transports uppsökare i Värmland på.

Eddie Prüss

Lagerarbetare på Postnord varslas

Lager. Postnord tappar kunder. I småländska Ljungby betyder det varsel om uppsägning för 39 anställda på lagret. Fackklubbens ordförande förhandlar för 180 transportare.

TMA-skyddet är nedfällt.

Facket varnar för fler olyckor efter nytt bakslag i domstol

Bärgning. Bilbärgare och andra jourarbetare längs vägarna gick på en ny mina när det gäller säkerheten i jobbet. Landets högsta juridiska instans tar inte upp frågan om generellt krav på skyddsfordon (TMA). Därmed vinner Arbetsmiljöverket, som gjort en 180-graderssväng.

Alkoholkoll i hamnarna på gång

Hamn/Åkeri. Ingen är emot att de som kör på svenska vägar är nyktra. Svårigheten är att få till rättssäkerheten när nykterhetskontroller införs i hamnarna. Planen är att en eller flera teststationer ska komma i gång i år.

Uppmaning till tidningsbuden: kräv rätt lön

Distribution. Tidningsbud som inte får ut lön för arbetad extratid är inget isolerat problem. Magnus Thelander, central ombudsman i Transport, säger: – Vårt budskap till buden är: Jobba i normal takt. Skriv upp all arbetad tid och kräv betalt. Blir det problem, kontakta facket!

Tidningsbud får inte betalt för extratid

Tidningsbud. Det är trögt att få ut extraersättningen när tidningsrundan tar längre tid än den uträknade. Tidningsbud på Prolog i Närke berättar att ersättningen ibland kan utebli helt.