Det kontantlösa samhället närmar sig

Fokus: Framtiden. Kontanterna minskar. Värdetransportörerna fruktar för jobbet. Men hur ser Riksbanken på sedlarnas framtid?

Gabriela Guibourg, Riksbanken
Foto: John Antonsson

För varje år som går minskar kontanterna som är i omlopp i samhället. Och kontanterna minskar fort. 2007 var det 109 miljarder kronor i omlopp. Förra året var motsvarande siffra 57 miljarder. Den myndighet som ger ut dem är Riksbanken. Transportarbetaren träffaren Gabriela Guibourg som är chef för analys och policy på Riksbanken.

– Vi ser att de minskar snabbt. Det är något som i allra högsta grad har drivits av efterfrågan. Allmänheten vill inte längre betala med kontanter. Det finns även vissa problem på utbudssidan eftersom det är svårt att få tag i kontanter på vissa ställen i landet, säger Gabriela Guibourg.

Exakt när kontanterna är borta vet alltså ingen. Det finns flera kvalificerade gissningar som cirkulerar. Med allt från att hälften av handlarna slutat ta kontanter till 2025 till att Sverige är helt kontantlöst 2030.

– Att säga något exakt datum är lite vanskligt. Det är också en av anledningarna till att politikerna intresserar sig för frågorna och prioriterar utredningen för att försöka hitta sätt att bromsa utvecklingen i några år, säger Gabriela Guibourg.

Den utredning Guibourg hänvisar till är ett delbetänkande i en stor parlamentarisk Riksbanksutredning. Den del som handlar om kontanterna har skyndats på och ska enligt uppgifter presenteras i sommar, något exakt datum är inte klart.

– Man ser antagligen att det inte går att vända utvecklingen helt, vi har gått för långt i digitaliseringen av samhället. Det är för det mesta någonting som är bra. Men det finns grupper, i delar av landet, som kan komma i kläm, säger Guibourg.

Ur ett större perspektiv. Vilka problem finns med att tillgången till kontanter minskar?

– Att det går för snabbt för några grupper. Till exempel på vissa delar av glesbygden, det är där som staten kanske kan tänka sig att kliva in så att alla kan hänga med i utvecklingen.

När jag har talat med företrädare värdetransportbranschen ger de gärna bilden att det är bankerna som driver på utvecklingen. Men du menar att det framför allt är efterfrågan som driver på?

– Jag menar att bankerna kanske har minskat tillgången lite för snabbt, men det har också att göra med att kunderna inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som förr.

– 97 procent av handlarna accepterar fortfarande kontanter och ändå används de inte. Det är ett tecken på att individerna själva väljer andra sätt att betala. Det är bara att gå till sig själv för att se hur det fungerar nu.

Det finns väl ingenting som pekar på att utvecklingen ska brytas?

– Som jag ser det nu: nej. Den här parlamentariska utredningen skulle kunna komma med förslag som gör att man kan bromsa det lite. Men jag tror inte att det går att vända tillbaka.

Riksbanken utreder just nu möjligheter att införa en e-krona. Exakt vad det ska vara och hur det ska se ut är inte klart ännu.

– Kontanter från Riksbanken har varit landets enda legala betalningsmedel som är statligt garanterade och helt kreditriskfria. De kommer att försvinna inom en överskådlig tid. Då är frågan om vi behöver fortsätta uppfylla vår roll att förse allmänheten med kontanter, men då i den formen som verkar vara lämpligare i det digitala samhället. Det vill säga digitala kontanter.

Kommer det kräva uppkoppling?

– Vi funderar på olika lösningar. De behöver åtminstone tillgång till energi för din mobil. Men skulle det bli verklighet måste vi också fundera på en plan i en situation av kris och ha beredskap med en offlinefunktionalitet. Cybersäkerhet är en stor fråga i det digitala samhället. Samhället måste fundera på alternativa sätt att genomföra transaktioner vid en allvarlig kris.

Delar du bilden att Sverige är världsunikt i den takt kontanterna har minskat?

– Visst, Sverige ligger långt framme men är inte stor skillnad. Resten följer förr eller senare med. De nordiska länderna och även länder i norra Europa, som Nederländerna, ligger också långt fram. Gemensamt är att det är små länder med en homogen befolkning som är ganska it-kunniga. I Sverige har vi en banksektor som sedan många år samarbetar för att introducera teknologiska innovationer. Vilket gör att innovationer införs och fort accepteras av allmänheten. Det har gjort att vi ligger långt fram i utvecklingen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Bevakning. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Rånaren fångad på övervakningsbild

Polisen söker flera vittnen i Ystad

Bevakning. En del tips har polisen fått in om värderånet i Ystad efter att Efterlyst visat övervakningsbilden på en rånare. Transports regionala skyddsombud blev bekymrad när han hörde att TV3 gick ut med att rånbytet hade ett väldigt stort värde.

Transportarbetarens logga

Rånade värdeväktaren satt bunden nästan två timmar

Bevakning. Värdetransportören som rånades i Ystad i början av januari satt bunden i närmare en timme och 45 minuter innan han hittades av en väktare som skickats ut på ett inbrottslarm. – Det är mycket som tycks ha gått snett här, säger Bert Johansson och Anders Palmqvist, regionala skyddsombud på Transports Malmöavdelning.

Tommy Wreeth

Avtalsrörelsen har startat med transportavtalet

Avtalsrörelsen. Transport har växlat krav med arbetsgivarna på det största avtalet. Facket kräver rätt till heltid och arbetstidsförkortning för lager- och terminalarbetare. Samt fler lönesteg och utökad tid för ob-tillägg när det gäller åkerichaufförer.

Tankbilschaufför förgiftades inte av sin last

Chaufförer. Chauffören som i höstas hittades död vid sin tankbil hade avlidit av fallet från hytten. Rättsmedicinalverket konstaterar att han inte hade andats in något som kunde orsaka hans död.

Rättspsykiatrisk undersökning för man som torterade tidningsbud

Tidningsbud. Den man 25-åriga man som kidnappade ett tidningsbud och utsatte honom för och tortyrliknande misshandel ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten i Kristianstad beslutade i dag att 25-åringen ska stanna i häktet tills hans psyke är undersökt.

Inga detaljer kring Loomis köp av Nokas

Bevakning. Loomis har köpt Nokas Värdehantering för 80 miljoner kronor. Med den storaffären finns det bara ett företag som jobbar med kontanthantering i Sverige.

Polisen tar tillbaka utbildning för ordningsvakter

Bevakning. För drygt fyra år sedan klarade inte polisen att utbilda tillräckligt med ordningsvakter. Branschen fick rycka in, men i vinter löper utbildarnas tillstånd ut. De förutspår brist på ordningsvakter.

Dansk lön för förare som kör i Danmark

Chaufförer. Danska staten inför nu en lag om att utländska chaufförer som kör tillfällig inrikestrafik eller kombitrafik i Danmark ska ha dansk avtalsenlig lön. Utländska företag måste också anmäla att man utför körningar i landet. Åkerier som lönedumpar hotas med böter på minst 35 000 danska kronor.

Frilansande krogvakter manar till strejk

Bevakning. Polisen chockhöjer priset för utbildning av ordningsvakter. Transport och arbetsgivarna protesterar i en skrivelse. Frilansande krogvakter diskuterar en strejk under nästkommande helg.

EU tar första steget mot minimilöner

EU I dag startade EU processen mot minimilöner som ska gälla i unionen. De ska kunna fastställas antingen av ett lands arbetsgivare och fackförbund – eller genom lagstiftning, är det första beskedet.

Konkurserna minskar bland företag med avtal

Arbetsmarknad. Konkurserna minskade kraftigt förra året bland transportföretag med kollektivavtal. Men den absolut största delen konkurser skedde på företag som saknade avtal – och därmed blev de anställda utan stöd att hitta ny sysselsättning.

Fackligt uppsökeri säkrade 1,6 miljarder till arbetarna

Facket. Förra året räddade LO-fackens informatörer hem totalt 1,6 miljarder kronor till arbetare som missat att söka ersättning från de olika avtalsförsäkringarna. Transport ligger i toppskiktet, med närmare 175 miljoner kronor som gick till bland annat långtidssjuka och arbetsskadade.

Transportstyrelsens Jonas Bjelfvenstam presenterar trafikdöden

Färre döda i trafiken förra året

Vägtrafiken. Trafikdöden har minskat igen efter 2018 års kraftiga ökning. 223 personer omkom på vägarna under förra året, den lägsta siffran under 2010-talet. Däremot skördade de lätta lastbilarna markant fler dödsoffer är tidigare.

Stress för taxiförare – alla skyller på alla

Taxi. Stressiga arbetspass, schemalagda körtider som inte går att hålla, vissa pass blir uppåt fem sex timmar utan toapaus. Transport har anmält situationen för färdtjänstförarna i Östergötland till Arbetsmiljöverket. Taxi-vd:n håller med om beskrivningen, och hänvisar till omöjliga krav från upphandlande myndighet.