Det kontantlösa samhället närmar sig

Fokus: Framtiden. Kontanterna minskar. Värdetransportörerna fruktar för jobbet. Men hur ser Riksbanken på sedlarnas framtid?

Gabriela Guibourg, Riksbanken
Foto: John Antonsson

För varje år som går minskar kontanterna som är i omlopp i samhället. Och kontanterna minskar fort. 2007 var det 109 miljarder kronor i omlopp. Förra året var motsvarande siffra 57 miljarder. Den myndighet som ger ut dem är Riksbanken. Transportarbetaren träffaren Gabriela Guibourg som är chef för analys och policy på Riksbanken.

– Vi ser att de minskar snabbt. Det är något som i allra högsta grad har drivits av efterfrågan. Allmänheten vill inte längre betala med kontanter. Det finns även vissa problem på utbudssidan eftersom det är svårt att få tag i kontanter på vissa ställen i landet, säger Gabriela Guibourg.

Exakt när kontanterna är borta vet alltså ingen. Det finns flera kvalificerade gissningar som cirkulerar. Med allt från att hälften av handlarna slutat ta kontanter till 2025 till att Sverige är helt kontantlöst 2030.

– Att säga något exakt datum är lite vanskligt. Det är också en av anledningarna till att politikerna intresserar sig för frågorna och prioriterar utredningen för att försöka hitta sätt att bromsa utvecklingen i några år, säger Gabriela Guibourg.

Den utredning Guibourg hänvisar till är ett delbetänkande i en stor parlamentarisk Riksbanksutredning. Den del som handlar om kontanterna har skyndats på och ska enligt uppgifter presenteras i sommar, något exakt datum är inte klart.

– Man ser antagligen att det inte går att vända utvecklingen helt, vi har gått för långt i digitaliseringen av samhället. Det är för det mesta någonting som är bra. Men det finns grupper, i delar av landet, som kan komma i kläm, säger Guibourg.

Ur ett större perspektiv. Vilka problem finns med att tillgången till kontanter minskar?

– Att det går för snabbt för några grupper. Till exempel på vissa delar av glesbygden, det är där som staten kanske kan tänka sig att kliva in så att alla kan hänga med i utvecklingen.

När jag har talat med företrädare värdetransportbranschen ger de gärna bilden att det är bankerna som driver på utvecklingen. Men du menar att det framför allt är efterfrågan som driver på?

– Jag menar att bankerna kanske har minskat tillgången lite för snabbt, men det har också att göra med att kunderna inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som förr.

– 97 procent av handlarna accepterar fortfarande kontanter och ändå används de inte. Det är ett tecken på att individerna själva väljer andra sätt att betala. Det är bara att gå till sig själv för att se hur det fungerar nu.

Det finns väl ingenting som pekar på att utvecklingen ska brytas?

– Som jag ser det nu: nej. Den här parlamentariska utredningen skulle kunna komma med förslag som gör att man kan bromsa det lite. Men jag tror inte att det går att vända tillbaka.

Riksbanken utreder just nu möjligheter att införa en e-krona. Exakt vad det ska vara och hur det ska se ut är inte klart ännu.

– Kontanter från Riksbanken har varit landets enda legala betalningsmedel som är statligt garanterade och helt kreditriskfria. De kommer att försvinna inom en överskådlig tid. Då är frågan om vi behöver fortsätta uppfylla vår roll att förse allmänheten med kontanter, men då i den formen som verkar vara lämpligare i det digitala samhället. Det vill säga digitala kontanter.

Kommer det kräva uppkoppling?

– Vi funderar på olika lösningar. De behöver åtminstone tillgång till energi för din mobil. Men skulle det bli verklighet måste vi också fundera på en plan i en situation av kris och ha beredskap med en offlinefunktionalitet. Cybersäkerhet är en stor fråga i det digitala samhället. Samhället måste fundera på alternativa sätt att genomföra transaktioner vid en allvarlig kris.

Delar du bilden att Sverige är världsunikt i den takt kontanterna har minskat?

– Visst, Sverige ligger långt framme men är inte stor skillnad. Resten följer förr eller senare med. De nordiska länderna och även länder i norra Europa, som Nederländerna, ligger också långt fram. Gemensamt är att det är små länder med en homogen befolkning som är ganska it-kunniga. I Sverige har vi en banksektor som sedan många år samarbetar för att introducera teknologiska innovationer. Vilket gör att innovationer införs och fort accepteras av allmänheten. Det har gjort att vi ligger långt fram i utvecklingen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

sedlar och ett kontokort

Förslag: Bankerna ska ta ansvar för kontanter

Värdetransporter. De största bankerna ska se till att svenska folket kan ta ut pengar och företag ska ha möjlighet att lämna in en dagskassa, föreslår en utredning. – Vi tycker att deras slutsatser är mitt i prick, säger Stefan H Johansson, försäljningschef på Loomis Sverige.

Unikt krångligt

Pensioner. Den svenska pensionsskutan är antagligen unik. Unikt svårnavigerad. Extra krångligt är det att försöka begripa hur man som pensionär på undre däck bäst ska göra för att dryga ut en mager pension.

Sari Martikainen

Cash inte längre king

Fokus: Framtiden. För varje år tar plastkortet mark från sedlarna. Hur ser framtiden ut för den bransch som ska frakta pengarna?

Nytt larm om miljögifter från flygplatser

Flyg. Nu kommer nya larm om förhöjda haltar av det giftiga ämnet PFAS i grundvatten och brunnar. PFAS finns bland annat i brandsläckningsskum och höga halter har uppmätts nära flygplatser. Den här gången är det Visby som granskats.

Uppsagt tidningsbud blir fall för Arbetsdomstolen

Tidningsbud. I 44 år delade en kvinna ut tidningar för ett av landets största distributionsföretag. I somras, när det återstod tre år till pensioneringen, fick hon sparken. Företaget anser att hon jobbade för sakta, skriver Transport i en stämningsansökan till Arbetsdomstolen (AD).

Hallå där!

Johan Granlund

… Mr ”Kurvdosering” som lämnar konsultandet och lobbyverksamheten om hur vägar bäst bör byggas. Johan Granlund blir produktionschef inom byggnadsmaterial.

Vakter skyddar sopgubbar i Ängelholm

Miljöarbetare. Miljöarbetarna och deras sopbilar får sällskap av vakter. Renhållningsbolaget i Ängelholm har anlitat ett bevakningsföretag för att skydda anställda från en hotfull kund.

Karl-Petter Thorwaldsson

Var fjärde LO-medlem röstade på SD

Politik. Signalen har gått fram. Den hälsningen skickar LO:s ordförande till de över 300 000 medlemmar som röstade på Sverigedemokraterna.

Camilla Frostehag, Chrisse Sundvall och Viktor Andersson, valarbetare på Transport

Transports valarbetare besvikna

Politik. Visst är de besvikna. Tre aktiva transportare som i februari gick ringutbildning på förbundet kommenterar valresultatet. Idén var att så många transportmedlemmar som möjligt skulle få ett telefonsamtal före valet.

Val 2018
Tommy Wreeth

”S-ledd regering bästa alternativet”

Politik. Tommy Wreeths analys av valresultatet är att läget är ytterst bekymmersamt. Det bästa alternativet är i vilket fall en S-ledd regering, tycker Transports ordförande.

Pengar på gång för omlastning

Politik. Vad krävs för att mer gods ska köras på järnväg och fartyg? Regeringen funderar på en omlastningspeng.

Flygfraktargäng på Arlanda

Flygfraktare fick extra komp

Flyg. Ett 20-tal Transportmedlemmar i Arlandaklubben för flygfraktare dök upp när avdelningsordförande Johan Eriksson var på besök i dag. Snacket handlade en hel del om de 16 extra komptimmar som facket förhandlat fram som kompensation för att arbetsgivaren strulat med semesterdagarna.

Beställaransvar prövas i domstol

Åkeri. Två timmar tar rättegången som ska avgöra om speditören ska straffas. Fallet är ett första test av beställarens ansvar när de åkerier och chaufförer som anlitas bryter mot lagarna. Men det eventuella brottet begicks innan lagen skärptes.

Olivera Pobra pratar med taxiförare

När facket kommer …

Facket. Tempo, tempo, tempo. I värsta morgonrusningen hinner taxiförarna med högst 30 sekunders prat. Men efter hand blir samtalen längre och djupare när Transports avdelning fem söker upp chaufförer som väntar på passagerare vid Bromma flygplats.

Taxiförare värsta fartsyndarna

Yrkestrafik. Många yrkesförare kör för fort och värsta fartsyndarna är taxi. Mätningarna, som gjordes av Folksam på 4 300 fordon i Stockholm och Uppsala, visar att 57 procent av yrkesförarna höll för hög hastighet.

Mats Wingborg

”Det handlar om att försvaga det fackliga inflytandet”

Politik. Förslag om uppluckrat anställningsskydd och sänkta ingångslöner. Utredaren Mats Wingborg har gått igenom riksdagspartiernas arbetsmarknadspolitik. – Förslagen innebär det att hela den svenska modellen försvagas.

S lovar höjda böter för fortkörare vid bilbärgning

Politik. Dryga böter för den som kör för fort vid vägarbeten och bärgningsjobb. Infrastrukturminister Tomas Eneroth kommer med ytterligare ett vallöfte som ska passa transportsektorn. Samtidigt har han utsett sitt godstransportråd – utan att ta med någon från Transport.

Tidningsbud kritiska till utdelning av SD-post

Tidningsbud. I Västsverige ska tidningsbuden på VTD dela ut ett postutskick från Sverigedemokraterna. Lars Jonasson, facklig förtroendeman på företaget, berättar att flera bud hört av sig med kritiska frågor.