Det kontantlösa samhället närmar sig

Fokus: Framtiden. Kontanterna minskar. Värdetransportörerna fruktar för jobbet. Men hur ser Riksbanken på sedlarnas framtid?

Gabriela Guibourg, Riksbanken
Foto: John Antonsson

För varje år som går minskar kontanterna som är i omlopp i samhället. Och kontanterna minskar fort. 2007 var det 109 miljarder kronor i omlopp. Förra året var motsvarande siffra 57 miljarder. Den myndighet som ger ut dem är Riksbanken. Transportarbetaren träffaren Gabriela Guibourg som är chef för analys och policy på Riksbanken.

– Vi ser att de minskar snabbt. Det är något som i allra högsta grad har drivits av efterfrågan. Allmänheten vill inte längre betala med kontanter. Det finns även vissa problem på utbudssidan eftersom det är svårt att få tag i kontanter på vissa ställen i landet, säger Gabriela Guibourg.

Exakt när kontanterna är borta vet alltså ingen. Det finns flera kvalificerade gissningar som cirkulerar. Med allt från att hälften av handlarna slutat ta kontanter till 2025 till att Sverige är helt kontantlöst 2030.

– Att säga något exakt datum är lite vanskligt. Det är också en av anledningarna till att politikerna intresserar sig för frågorna och prioriterar utredningen för att försöka hitta sätt att bromsa utvecklingen i några år, säger Gabriela Guibourg.

Den utredning Guibourg hänvisar till är ett delbetänkande i en stor parlamentarisk Riksbanksutredning. Den del som handlar om kontanterna har skyndats på och ska enligt uppgifter presenteras i sommar, något exakt datum är inte klart.

– Man ser antagligen att det inte går att vända utvecklingen helt, vi har gått för långt i digitaliseringen av samhället. Det är för det mesta någonting som är bra. Men det finns grupper, i delar av landet, som kan komma i kläm, säger Guibourg.

Ur ett större perspektiv. Vilka problem finns med att tillgången till kontanter minskar?

– Att det går för snabbt för några grupper. Till exempel på vissa delar av glesbygden, det är där som staten kanske kan tänka sig att kliva in så att alla kan hänga med i utvecklingen.

När jag har talat med företrädare värdetransportbranschen ger de gärna bilden att det är bankerna som driver på utvecklingen. Men du menar att det framför allt är efterfrågan som driver på?

– Jag menar att bankerna kanske har minskat tillgången lite för snabbt, men det har också att göra med att kunderna inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som förr.

– 97 procent av handlarna accepterar fortfarande kontanter och ändå används de inte. Det är ett tecken på att individerna själva väljer andra sätt att betala. Det är bara att gå till sig själv för att se hur det fungerar nu.

Det finns väl ingenting som pekar på att utvecklingen ska brytas?

– Som jag ser det nu: nej. Den här parlamentariska utredningen skulle kunna komma med förslag som gör att man kan bromsa det lite. Men jag tror inte att det går att vända tillbaka.

Riksbanken utreder just nu möjligheter att införa en e-krona. Exakt vad det ska vara och hur det ska se ut är inte klart ännu.

– Kontanter från Riksbanken har varit landets enda legala betalningsmedel som är statligt garanterade och helt kreditriskfria. De kommer att försvinna inom en överskådlig tid. Då är frågan om vi behöver fortsätta uppfylla vår roll att förse allmänheten med kontanter, men då i den formen som verkar vara lämpligare i det digitala samhället. Det vill säga digitala kontanter.

Kommer det kräva uppkoppling?

– Vi funderar på olika lösningar. De behöver åtminstone tillgång till energi för din mobil. Men skulle det bli verklighet måste vi också fundera på en plan i en situation av kris och ha beredskap med en offlinefunktionalitet. Cybersäkerhet är en stor fråga i det digitala samhället. Samhället måste fundera på alternativa sätt att genomföra transaktioner vid en allvarlig kris.

Delar du bilden att Sverige är världsunikt i den takt kontanterna har minskat?

– Visst, Sverige ligger långt framme men är inte stor skillnad. Resten följer förr eller senare med. De nordiska länderna och även länder i norra Europa, som Nederländerna, ligger också långt fram. Gemensamt är att det är små länder med en homogen befolkning som är ganska it-kunniga. I Sverige har vi en banksektor som sedan många år samarbetar för att introducera teknologiska innovationer. Vilket gör att innovationer införs och fort accepteras av allmänheten. Det har gjort att vi ligger långt fram i utvecklingen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Rånaren fångad på övervakningsbild

Polisen söker flera vittnen i Ystad

Bevakning. En del tips har polisen fått in om värderånet i Ystad efter att Efterlyst visat övervakningsbilden på en rånare. Transports regionala skyddsombud blev bekymrad när han hörde att TV3 gick ut med att rånbytet hade ett väldigt stort värde.

Transportarbetarens logga

Rånade värdeväktaren satt bunden nästan två timmar

Bevakning. Värdetransportören som rånades i Ystad i början av januari satt bunden i närmare en timme och 45 minuter innan han hittades av en väktare som skickats ut på ett inbrottslarm. – Det är mycket som tycks ha gått snett här, säger Bert Johansson och Anders Palmqvist, regionala skyddsombud på Transports Malmöavdelning.

Transportarbetarens logga

Väktare misshandlad och bunden

Bevakning. En ensamarbetande väktare i Ystad blev bunden, misshandlad och rånad i söndags kväll. Förövarna fick med sig en väska med pengar, som färgas och blir obrukbara när väskan öppnas. Väktaren har kommit hem från sjukhuset och ringt Transport.

Nytt avtal bäddar för mer jobb till hamnarbetarna

Hamn. Nästa vecka inleder Transport en kampanj i hamnarna. Målet är att mer av surrningsarbetet på fartygen ska utföras av stuveriarbetare, inte av sjömän. – Att jobbet tillhör hamnarbetarna förtydligades i ett internationellt avtal som skrevs förra året, säger Transports internationella chef, Peter Lövkvist.

Knivman stal tidningsbil och skadade polis

Tidningsbud. En knivbeväpnad man stal bilen från ett tidningsbud i Norrtälje natten till torsdagen. En polis skadades när biltjuven greps efter att ha kört ut på Väddö.

Stal bil från bud – kraschade in i mack

Tidningsbud/Bensin. När tidningsbudet var ute på sin runda i Motala stals hans bil. Minuter senare kraschar tjuven in i entrén till en bensinmack, backar och kör in igen. Några timmar senare fann polis den misstänkte, kraftigt berusad, på annan plats i staden.

Fackliga kräver fria fack i Iran

Internationellt. Irans utrikesminister Javad Zarif är i Sverige. Transports Saied Tagavi och andra fackliga Irankämpar tar tillfälle i akt. De uppmanar riksdagsledamöter och utrikesministern att kräva respekt för fackliga rättigheter i Iran.

Många vill se hårdare kontroller av vägtrafiken

Åkeri. Kontrollerna av den tunga trafiken måste skärpas. Och framför allt bör tillsynen ute på vägarna prioriteras. Det är för många företagskontroller som baseras helt på färdskrivardata som utpekade åkerier själva skickar in till Transportstyrelsen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombyggnad är inte prioriterad hos Trafikverket.