Det kontantlösa samhället närmar sig

Fokus: Framtiden. Kontanterna minskar. Värdetransportörerna fruktar för jobbet. Men hur ser Riksbanken på sedlarnas framtid?

Gabriela Guibourg, Riksbanken
Foto: John Antonsson

För varje år som går minskar kontanterna som är i omlopp i samhället. Och kontanterna minskar fort. 2007 var det 109 miljarder kronor i omlopp. Förra året var motsvarande siffra 57 miljarder. Den myndighet som ger ut dem är Riksbanken. Transportarbetaren träffaren Gabriela Guibourg som är chef för analys och policy på Riksbanken.

– Vi ser att de minskar snabbt. Det är något som i allra högsta grad har drivits av efterfrågan. Allmänheten vill inte längre betala med kontanter. Det finns även vissa problem på utbudssidan eftersom det är svårt att få tag i kontanter på vissa ställen i landet, säger Gabriela Guibourg.

Exakt när kontanterna är borta vet alltså ingen. Det finns flera kvalificerade gissningar som cirkulerar. Med allt från att hälften av handlarna slutat ta kontanter till 2025 till att Sverige är helt kontantlöst 2030.

– Att säga något exakt datum är lite vanskligt. Det är också en av anledningarna till att politikerna intresserar sig för frågorna och prioriterar utredningen för att försöka hitta sätt att bromsa utvecklingen i några år, säger Gabriela Guibourg.

Den utredning Guibourg hänvisar till är ett delbetänkande i en stor parlamentarisk Riksbanksutredning. Den del som handlar om kontanterna har skyndats på och ska enligt uppgifter presenteras i sommar, något exakt datum är inte klart.

– Man ser antagligen att det inte går att vända utvecklingen helt, vi har gått för långt i digitaliseringen av samhället. Det är för det mesta någonting som är bra. Men det finns grupper, i delar av landet, som kan komma i kläm, säger Guibourg.

Ur ett större perspektiv. Vilka problem finns med att tillgången till kontanter minskar?

– Att det går för snabbt för några grupper. Till exempel på vissa delar av glesbygden, det är där som staten kanske kan tänka sig att kliva in så att alla kan hänga med i utvecklingen.

När jag har talat med företrädare värdetransportbranschen ger de gärna bilden att det är bankerna som driver på utvecklingen. Men du menar att det framför allt är efterfrågan som driver på?

– Jag menar att bankerna kanske har minskat tillgången lite för snabbt, men det har också att göra med att kunderna inte efterfrågar tjänsterna lika mycket som förr.

– 97 procent av handlarna accepterar fortfarande kontanter och ändå används de inte. Det är ett tecken på att individerna själva väljer andra sätt att betala. Det är bara att gå till sig själv för att se hur det fungerar nu.

Det finns väl ingenting som pekar på att utvecklingen ska brytas?

– Som jag ser det nu: nej. Den här parlamentariska utredningen skulle kunna komma med förslag som gör att man kan bromsa det lite. Men jag tror inte att det går att vända tillbaka.

Riksbanken utreder just nu möjligheter att införa en e-krona. Exakt vad det ska vara och hur det ska se ut är inte klart ännu.

– Kontanter från Riksbanken har varit landets enda legala betalningsmedel som är statligt garanterade och helt kreditriskfria. De kommer att försvinna inom en överskådlig tid. Då är frågan om vi behöver fortsätta uppfylla vår roll att förse allmänheten med kontanter, men då i den formen som verkar vara lämpligare i det digitala samhället. Det vill säga digitala kontanter.

Kommer det kräva uppkoppling?

– Vi funderar på olika lösningar. De behöver åtminstone tillgång till energi för din mobil. Men skulle det bli verklighet måste vi också fundera på en plan i en situation av kris och ha beredskap med en offlinefunktionalitet. Cybersäkerhet är en stor fråga i det digitala samhället. Samhället måste fundera på alternativa sätt att genomföra transaktioner vid en allvarlig kris.

Delar du bilden att Sverige är världsunikt i den takt kontanterna har minskat?

– Visst, Sverige ligger långt framme men är inte stor skillnad. Resten följer förr eller senare med. De nordiska länderna och även länder i norra Europa, som Nederländerna, ligger också långt fram. Gemensamt är att det är små länder med en homogen befolkning som är ganska it-kunniga. I Sverige har vi en banksektor som sedan många år samarbetar för att introducera teknologiska innovationer. Vilket gör att innovationer införs och fort accepteras av allmänheten. Det har gjort att vi ligger långt fram i utvecklingen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Rånade värdeväktaren satt bunden nästan två timmar

Bevakning. Värdetransportören som rånades i Ystad i början av januari satt bunden i närmare en timme och 45 minuter innan han hittades av en väktare som skickats ut på ett inbrottslarm. – Det är mycket som tycks ha gått snett här, säger Bert Johansson och Anders Palmqvist, regionala skyddsombud på Transports Malmöavdelning.

Transportarbetarens logga

Väktare misshandlad och bunden

Bevakning. En ensamarbetande väktare i Ystad blev bunden, misshandlad och rånad i söndags kväll. Förövarna fick med sig en väska med pengar, som färgas och blir obrukbara när väskan öppnas. Väktaren har kommit hem från sjukhuset och ringt Transport.

Domstol säger nej till förbud mot ensamarbete

Värdetransporter. Transport vill förbjuda ensamarbete för värdetransportörer som jobbar med uttagsautomater. Rätten har gått på Arbetsmiljöverkets linje att säger nej till kravet i två olika ärenden.

170 högerextremister godkända för bevakningsjobb

Bevakning. Mer än 170 personer som jobbar eller nyligen har jobbat i bevakningsbranschen har kopplingar till högerextremism. Det visar en granskning som Expressen och den fackliga tidningen Dagens Arbete gjort.

Ringduve taxi begärs i konkurs – ännu en gång

Taxi. Transport har skickat in en konkursansökan mot Ringduve taxi, som inte betalat ut lön till uppåt 100 förare. Samma dag som ansökan kom in till tingsrätten begärde bolaget att än en gång att få byta företrädare i styrelsen. Revisorn har redan hoppat av.

Först inhyrd i fem år – sedan anställd och sparkad

Bemanning. Efter mer än fem år som inhyrd på DHL:s lager i Örebro fick Hamid anställning, direkt hos DHL. Men bara på prov. Sex veckor senare meddelade DHL plötsligt att provanställningen skulle avbrytas och Hamid sparkades ut.

Jörgen Björk, Ume Assistance, blir filmad i aktion.

Bästa bilden i fackförbundspress?

Fototävling. Minns ni bärgaren Jörgen Björk i Umeå? För ett år sedan följde Transportarbetaren honom på ett iskallt uppdrag. Bilden är en av de tre bästa som publicerades i svensk fackförbundspress förra året.

Förarlös lastbil

Förarlöst ute på (en kort sträcka) allmän väg

Chaufförer. Den här lilla batteridrivna lastbilen släpps ut på allmän väg under våren – utan förare ombord. Men det handlar bara om en kort sträcka i ett industriområde i Jönköping, där alla fordon ska färdas i låg hastighet.

Transport varvar upp inför nästa års stora avtalsrörelse

Avtal 2020. Om ett år löper Transports kollektivavtal ut och en ny stor lönerörelse startar. Redan nu genomför förbundet avtalsråd som ska arbeta fram strategier för de olika branscherna. – Vi ska vara väl förberedda, konkreta och framtidsinriktade, sa avtalssekreterare Peter Winstén vid en uppstartskonferens vid Arlanda.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och Byggnads ordförande Johan Lindholm.

Kan en rådighetsansvarig hejda arbetsdöden?

Arbetsmiljö. Det finns något att lära av alla dödsolyckor i arbetslivet, tror arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Och kanske kan en väg vara att lagstifta om rådighetsansvariga – med ansvar för arbetsmiljön på arbetsplatser där flera olika arbetsgivare har personal.

Fler tidningsbud varslas

Tidningsbud. Efter förhandlingar mellan Stampen-ägda VTD och facket står det klart att mellan 50 och 60 tidningsbud sägs upp i Bohuslän och Dalsland. I Halland varslas ytterligare 30.

Louise Lindell Johanna Toresson Rebecca Sanfridsson

Tjejerna som hänger med i lastbilstrenden

Chaufförer. Tjejer vågar ta tag i och göra vad de vill numera. Den enkla förklaringen har Johanna Thoresson, 16, till att allt fler unga kvinnor söker sig till transportutbildningar. Själv extraknäcker hon på ett åkeri i Tranås.

Uppmaning till hamnbolagen: ”Teckna inte lokala avtal med HF”

Hamn. Efter att det centrala avtalet träffades i tisdags har Sveriges Hamnar gått ut med en uppmaning till sina medlemsföretag att inte teckna lokala avtal med Hamnarbetarförbundet. Skulle sådana uppgörelser ändå tecknas är de ogiltiga, anser Mattias Dahl, vd på Transportföretagen, där Sveriges Hamnar ingår.

Protesterna mot Amazonchaufförernas förhållanden pågick i centrala Milano.

Italiensk strejk för Amazon-chaufförer

Chaufförer. Två dagars strejk med demonstrationer och nästan total uppslutning. Det lyckades de italienska facken ordna för budbilschafförerna som arbetar för Amazon i Milano. De kräver mer personal, mindre stress och att företaget följer gällande avtal.

Punktstrejk i Karlshamns hamn, HF

Hamnkonflikten avblåst

Hamn. Hamnkonflikten är avblåst. På tisdagen enades Hamnarbetarförbundet (HF) och Sveriges Hamnar om ett andrahandsavtal. HF har nu fredsplikt. Sveriges Hamnar gick ut med ett pressmeddelande och betonade att villkoren för landets hamnarbetare även i fortsättningen kommer att regleras genom avtalet med Transport.

Sirke Karlsson, Sigrid Wahlin och Emma Brodin.

Nytt nätverk öppnar för självförsvar

Facket. Transportyrkena domineras av män. Facket domineras av män. Ett litet gäng kvinnor i Örebro har fått nog – och startar ett kvinnligt nätverk.