Tidnings buden har kniven på strupen
Fokus: Framtiden. Valet ser enkelt ut när morgontidningarnas upplagor rasar: Antingen tar tidningsbuden med sig många fler produkter – eller så läggs utdelningen ner. I Örnsköldsvik har buden just sagts upp. I Linköping bär de med sig frallor till lördagsfrukosten.
Dagstidningar började tryckas på 1830-talet i Sverige. Kring förra sekelskiftet uppstod sedan den nya yrkesgruppen tidningsbud. I dag är frågan om och i så fall hur länge buden ska överleva som leverantörer under sena natten och tidiga morgonen.
Tidningarnas pappersupplagor går stadigt neråt. Under förra året minskade antalet tryckta morgontidningar med en bit över tio procent sett över landet. Om inget ändras blir varje exemplar allt dyrare att dela ut.
Framtidshopp
En februarinatt i Ystad i Skåne anas dock framtidshopp.
Som första länken i en välsmord kedja kör Malin Annehag vid tvåtiden ut buntar med Ystad Allehanda och andra tidningar samt plastbackar med post till väl utprovade ställen som bensinmacken, Coopbutiken, busshållplatser och tågstationen. Hon tar med nyckelknipporna till de bud som behöver ta sig in i portar.
Buden kommer i små vita bilar eller med en handdragen tidningskärra och lastar på. För Alexander Sjöberg väntar tre, fyra timmar ut och in genom portarna i centrala Ystad.
– När jag började för sju år sedan var det 500 tidningar som gällde … nu är det post där varje adress måste läsas och sorteras in i högen. Men det blir också en rutin.
De tomma postbackarna hämtar Malin Annehag upp igen, innan hon kör sin egen runda. Efter det väntar ett extra distrikt, och framåt sex är arbetsdagen slut för hennes del.
– Jag lockades av nattjobbet, säger hon. Och jag tror att det blir mer och mer av paket, brev och andra produkter.
Olika angreppssätt
Det har hon förmodligen rätt i, åtminstone när det gäller hennes del av landet. Sveriges mediekoncerner, tidningshus och distributionsföretag har lite olika sätt att angripa problemet (eller utmaningen) med sjunkande pappersupplagor.
Ystad Allehanda ingår i Gota media, en koncern som bestämt sig för att A-brev, B-brev, e-handel med småpaket och lokala varuleveranser är framtiden. Gota startade ett eget distributionsbolag vid årsskiftet.
– Om vi ska kunna dela ut färre tidningar med fortsatt service måste vi ha med något mer i budkorgen, säger Håkan Johansson, marknadsområdeschef i mediekoncernen. Hon fortsätter:
– Jag förstår att tidningsbudens arbete förändras radikalt när de ska ha med adresserad post också. Förändringsprocessen kanske tar flera år, men den är nödvändig.
Paketmarknaden växer
Gota medias nya distributionsföretag heter Point logistik. Där bubblar vd Johan Lundin av entusiasm när han berättar om utmaningen (eller problemet) att hitta intäkter som gör att Ystad Allehanda, Borås Tidning, Barometern, Kristianstadsbladet och de andra tidningarna kan fortsätta att levereras lagom till läsarnas frukost.
– Vi har ett fantastiskt distributionsnät, säger han. Och paketmarknaden växer så det knakar.
Lundin beskriver hur det rikstäckande nätet borde utvecklas så att budföretagen kan dra större fördel av den ökande mängden paket. Men också hur samarbetet med lokala handlare ska byggas ut. Han vill flytta näthandeln till butiker i Ystad, Kristianstad, Simrishamn … Tidningsbuden ska köra ut klänningar, skor och böcker morgonen därpå.
– Vi måste förstås utveckla hela vårt transportsystem då: fordon, sorteringsutrustning, informationsteknologi.
Johan Lundin funderar också på en framtid med två rundor per bud. Tidningen ut före frukost, och sedan en runda med paket mellan halv sex och nio när folk är vakna men inte har hunnit ge sig i väg hemifrån.
På så sätt ser han att tidningsföretagen kan behålla prenumerations- och annonsintäkterna som betalar journalistiken. Och som fortfarande till största delen kommer från den tryckta tidningen.
Rikstäckande distribution
I Norsborg, söder om Stockholm, finns ett företag som helt och fullt håller med om Lundins resonemang. Ägt av tidningarnas distributionsföretag är MTD den spindel som ska förse dem med ytterligare inkomstkällor. Namnet uttyds Morgontidig distribution, och en uppgift är att sälja in rikstäckande distribution till veckotidningar, magasin, apotek och andra e-handelsbolag för att de ska hänga med på just morgontidig distribution.
– Tidningsdistributionsbolagen är ett fantastiskt kapillärsystem. Det enda systemet som är morgontidigt sex dagar i veckan och når de flesta hushåll i Sverige, säger vd Charlotte Hansson.
Hennes uppdrag och mål är, förutom att både MTD och distributionsföretagen ska vara hållbart lönsamma, att med de nya produkterna skapa förutsättningar för medieföretagen att fortsätta dela ut tidningar. Därmed räknar hon med att tidningsbuden ska dra in pengar åt tidningarna – och på så vis följa med in i framtiden.
Hela resonemanget om tidningsbud som en utrotningshotad yrkesgrupp startar i medieföretagens innersta.
Där mejslas strategierna fram kring digitaliseringen. Hur mycket betalar läsarna för nyheter på nätet? För hela bläddertidningar att plocka upp på paddan? Hur mycket kan annonsörerna förmås att betala för att finnas på nätet? För annonser i en papperstidning som minskar i upplaga? Och hur ska mediehusen plocka tillbaka annonsörer från Facebook och Google?
Digitala prenumerationer
Enligt docenten i medieekonomi, Stefan Melesko, vet fortfarande ingen hur mycket annonsintäkter det går att få in på en renodlat digital morgontidning. Han konstaterar samtidigt att tidningshusen försöker sälja rent digitala abonnemang som är väsentligt billigare än papperstidningen. Priset ligger 60 procent eller ännu lägre jämfört med papperstidningen.
Och visst ökar de digitala prenumerationerna. Såväl Ystad Allehanda som Dagens Nyheter betonar att antalet totala prenumeranter inte minskar. Mobiltelefonen blir snart navet i svenskarnas mediekonsumtion, om detta tvekar inte analytikerna.
Tryck och distribution utgör ungefär hälften av kostnaden för att göra en papperstidning. Direktörer och ekonomifolk borde inte tveka om strategin ifall de märker att både läsare och annonsörer stannar kvar hos – och är beredd att betala för – en helt digital utgåva.
Nya läsvanor
I Stockholm chockhöjde Dagens Nyheter priset för sin tryckta tidning under hösten. Men Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef, förnekar att det bakom den 25-procentiga höjningen låg en förväntan om att fler skulle gå över till en digital DN:
– Vi har inte särskilt priskänsliga läsare, och höjningen har heller inte påverkat papperssiffrorna. Det handlar mer om nya läsvanor och att människor kanske säger upp papperstidningen för miljöns skull.
Dagens Nyheter kalkylerar med att tidningen om två år har fler digitala prenumeranter än printprenumeranter. Samtidigt väljer rikstidningen att fortsätta med morgonutdelning i Örnsköldsvik, där ortens tidning övergår till postbefordran den 2 maj.
50 av 53 har sagts upp
Örnsköldsviks Allehanda (ÖA) har valt den andra lösningen på problemet (eller utmaningen) med sjunkande pappersupplagor. 50 av 53 tidningsbud har sagts upp inför övergången till postleverans.
Ett test som hela Mediesverige följer med spänning. Utdelningsföretagen i synnerhet.
ÖA har en upplaga på runt 12 000 exemplar, en siffra som går neråt samtidigt som de betalande nätläsarna blir fler. Frågan är hur många som behåller den tryckta upplagan när den kommer till lunch, framåt eftermiddagen eller kanske först vid fem-, sextiden.
Karin Näslund är chefredaktör – och noga med att den avskaffade morgonutdelningen i själva verket är en satsning på den lokala journalistiken. Hon säger att kostnadsstrukturen inte var hållbar längre, när abonnenterna blev färre och varje tidning allt dyrare att dela ut.
– Vår modell förlänger snarare papperstidningens livslängd. Kostnaden blir lägre när vi betalar per ex som posten delar ut. Så rent teoretiskt kan vi fortsätta att ge ut tidningen med allt lägre upplaga.
Hon har haft en hel del läsarkontakt efter beskedet som i slutet av oktober chockade stadens tidningsbud. Reaktionerna skiftar, och hon räknar med ännu mer åsikter när postutdelningen efter första majhelgen blir allvar.
Inget alternativ
I ÖA:s fall har brev och paket aldrig varit ett alternativ för att få ekonomi i morgonutdelningen. Tidningen tillhör Mittmedia, en koncern där Tidningstjänst (Tab) står för distributionen. Och Tab delar inte ut något annat än tidningar och tidskrifter. Företaget ägs av Postnord, och vd Leif Persson är snabb med att vilja dementera branschryktet att ägaren inte vill ha intern konkurrens när det gäller brevutdelning.
– Vi har valt att inte ta med några annorlunda produkter, eftersom vi inte får ner kostnaden för tidningshusen på det sättet. Vår modell är att dela ut tidningarna så enkelt som möjligt. Och vi kan pressa kostnaderna till exempel genom att tidningsdistributörerna delar bilar med Postnords brevbärare.
Ingen nyhet
På tidningskoncernen Mittmedia konstaterar Anna Joneby, som är privatmarknadschef, att det egentligen inte är någon nyhet att skicka morgontidningarna med posten. Det har successivt växt fram i ytterkanten av respektive tidnings spridningsområde.
– Nu hoppas vi att testet med hela upplagan i Örnsköldsvik ska lyckas ekonomiskt. Vi har gjort en kalkyl där vi räknar med att tappa printprenumerationer, men också på hur många av dem som säger upp tidningen som väljer ett digitalt alternativ.
Alltså två alternativ för framtiden: sluta dela ut – eller ta med brev och paket? Eller kanske surdegsbröd, som Östgötamedia erbjuder tidningsläsare och andra i Linköping.
Vad säger en professor i medieutveckling?
– Min gissning att det blir mer och mer med posten. Medelåldern bland dem som fortfarande prenumererar är över 60, och de accepterar nog en sådan förändring på sikt. Och jag tror det är en lättare väg än att samordna flera kommersiella branscher och dela mer på morgonen, säger Ingela Wadbring, vid Mittuniversitetet.
Fast du som är tidningsbud kan förstås tänka mer kreativt än så. En branschanalytiker som blickar ännu längre framåt är inte främmande för att tidningar kommer att spridas med drönare.
Då måste ju någon hantera drönaren.
Fotnot: Fack och arbetsgivare ser över tidningsdistributionens utveckling. Läs intervju med Transports centrala ombudsman Magnus Thelander här.
Täcker hela landet
