Stroken blev en vändpunkt i livet
Hälsa. Att vara sann mot sig själv, kan det vara läkande? För strokedrabbade Patric Örnfjärd är svaret ett självklart ja. Han övar på Basal Kroppskännedom. I dag är han tacksam för sin stroke, för genom den har han fått träffa sig själv i en bättre version.
Patric Örnfjärd har under många år varit en av spindlarna i nätet på driftplatsdelen Hagalund, Norra Europas största järnvägsdepå. Han har också varit högstadielärare, tågklarerare och trafikledningschef.
Han har presterat och pressat sig framåt, för det är så man gör i den arbetsplatskultur som han kommer ifrån. Tågen ska gå i tid, helt oavsett förutsättningar – ett med åren alltmer omöjligt uppdrag.
En stroke senare träffar vi honom på en yogamatta på golvet i ett rum på Danderyds sjukhus. Här arbetar han med Basal Kroppskännedom (BK) för att lära sig att använda sina resurser optimalt. Det har förändrat hans sätt att se på livet. Han är inte bara mer hälsosam, utan också mer autentisk. Och det hör ihop.
– Jag fick stroken på tisdagen, och gick till läkare på fredagen. Så fungerade jag då; man ska inte visa svaghet. I dag kan jag tycka att stroken var en gudagåva, för tack vare den har jag fått lära känna mig själv.
”Självkännedom” är ett slitet begrepp. För Patric Örnfjärd innebär det att han numera lyssnar till sig själv och andra med andra sinnen än han tidigare gjorde. Då reagerade han mer på yttre stimuli, och arbetsmiljön och jargongen i depån där han arbetade var tuff.
– Kraven är höga och man konkurrerar om att vara bra. Man säger ”Ah, jag mår okej” fast man bär på dåliga saker. Då är man inte sann mot sig själv. Och när man inte är det, så gör man sådant man egentligen inte vill, eller har för avsikt att göra. Som att stressa arbetskamrater, till exempel.
Autopiloten
Han pratar om autopiloten, den som vi alla har påkopplad för att inte ständigt behöva tänka igenom allt vi ska göra. Den reagerar automatiskt på stimuli, i bästa fall spar den energi åt oss. Men i värsta fall, som i en miljö där vi förväntas ständigt pressa oss framåt, ser den till att vi också gör det.
– Ett dåligt beslut leder ofta till fler. Det egna beteendet stressar också andra till felbeslut. Och så fortsätter det. En av nycklarna till självkännedom är att kunna stoppa autopiloten och fråga sig om man håller på med rätt saker eller om man bara ”köttar på”.
Han har fått syn på något han kallar sitt bättre jag, den bättre versionen av Patric Örnfjärd.
Den främsta skillnaden är omtänksamhet. Numera är han omtänksam både mot sig själv och sina egna behov, och mot människor han möter.
– Med Basal Kroppskännedom är det som att jag nollställer mig själv, både i relation till hur mitt gamla jag fungerar och i relation till hur jag fungerar gentemot andra. Jag kan stanna upp och lyssna på vad jag själv vill, utan att vara komprometterad av den aggressivitet som kan finnas i ett stressigt jobb, eller annat som händer.
Stressande situation
Firman Patric jobbade på förlorade hösten 2021 ett stort uppdrag. Anledningen till stroken är okänd, men den kom nära inpå det. Han själv gissar på stressen som uppstod under och efter flera krismöten med Trafikverket, och risken att bli arbetslös.
Han blev till sist uppsagd på grund av arbetsbrist och fick en årslön. Det första året efter stroken återhämtade han sig i hemmet. Vardagen var okej men innehöll samtidigt få utmaningar – det blev väldigt trist.
– Så jag fortsatte mina studier i historia på universitetet, för att ta en kandidatexamen. Men jag klarade inte att strukturera, eller att lösa problem. Jag hörde vad mina kurskamrater sa på seminarierna, men efter en stund var det som att jag inte längre begrep orden. Allt var konstigt och svårt.
Först trodde Patric att det var frågan om studieovana och ålder. Han gjorde som vanligt, han försökte ännu hårdare. Terminen löpte mot sitt slut när han till sist ringde sin läkare på neurologen för att få en tid.
– Vad som hänt är att mina exekutiva funktioner tagit stor skada. Jag märkte inte det förrän jag började studera. Mitt arbetsminne fungerar inte – fönstret för att ta in information är öppet en liten stund, sen stänger hjärnan ner.
Han fick börja om från början. Läsa samma stycke, förstå samma sak. Tappa allt. Om och om igen. Oförmågan var närmast outhärdligt stressande.
Mental utmattning
Han sjukskrevs omedelbart för mental utmattning på grund av stroken, och när hösten kom fick han träffa sitt rehabteam: läkare, psykolog, arbetsterapeut, logoped, kurator och en fysioterapeut som heter Lotta Melander.
Hon sitter nu bredvid honom i rummet med yogamattan. Patric själv har lagt sig ned och fokuserar på sin andning. Lotta Melander guidar med låg röst. ”Ge efter för tyngdkraften. Låt kroppen vila. Notera tankarna. Låt dem passera.”
Andningen låter. Ett ”mmmm” följer med när luften lämnar lungorna. Han är platt som en pannkaka och vad vi förstår av guidningen har han hittat sin mittlinje, sitt centrum genom kroppen. Samtidigt har han stängt av yttre stimuli och fokuserat sin uppmärksamhet på hur det känns inuti.
Det kallas interoception. Patric Örnfjärd lär sig tolka kroppens språk, uppfatta kroppens signaler och vad de berättar om vad han behöver just nu. Man kan beskriva det som att han övar sig i en särskilt slags inre uppriktighet som sedan tar sig vidare ut i världen. Han hittar den plats där han är den han vill vara, där han kan slå av sin autopilot.
– Det är lätt att tro att det här är flummigt, säger han när han har andats klart och rest sig till sittande.
– Men jag har hamnat i en mycket svår situation, och jag har fått ett kvitto: Om jag sköter mina övningar blir jag som en helt annan människa. Min tillvaro fungerar. Det här är mitt verktyg för att stanna världen och vara i nuet, och med det har jag fått en helt ny tillgång till livet.
Nu är BK utvärderat i många olika vetenskapliga studier. Det är alltså inte flummigt, det är helt enkelt en evidensbaserad fysioterapeutisk behandling som har funnits i Sverige sedan 1980-talet. Vanligtvis beskrivs det som en kombination av österländska traditioner som zenmeditation och tai chi, och västerländsk rörelselära och biomekanik.
Vanlig behandlingsmetod
Från början användes BK mest inom psykiatrin, men numera är det en vanlig metod i behandling av flera olika tillstånd som stress, ångest, smärta och utmattning. För gemene man är den okänd, de flesta har inte hört talas om metoden.
– Fysioterapeuter använder BK i patientnära behandling, men vi pratar ju inte om det – vi har patientsekretess. Så det är nog därför som det inte så välkänt som andra metoder i kroppsmedvetenhet som finns inom friskvården, förklarar Lotta Melander, som har praktiserat och undervisat i BK i drygt 20 år.
Hon poängterar helhetssynen:
– Vi ser hela människan inom BK, vi rör oss på fysisk, fysiologisk, psykisk och existentiell nivå. Det är helt och hållet personcentrerat – vi utgår från individen. Vad en får med sig är inte detsamma som vad någon annan får.
Det beror på att ingen människa är den andra lik, förklarar hon: vi går igenom olika saker i livet – sjukdom, smärta, sorg, skada.
– Det livet för med sig, det bygger upp olika spänningar i kroppen. Det kan leda till smärta, eller till att vi utifrån skada eller sjukdom får ett annat rörelsemönster än vi tidigare haft. I BK övar vi på att öka medvetenheten både kroppsligt, kognitivt och känslomässigt. Och på att skapa ett skonsamt rörelsemönster.
Inre upptäcksresa
Hur vi rör oss påverkar tankar och känslor, och tvärtom, förklarar hon. Den som har ont i själen kan alltså bli hjälpt av att öva BK. Inte minst kan det vara en bra början för den som har svårt att att öppna upp verbalt och känslomässigt för andra. Lotta Melander beskriver det som en inre upptäcktsresa, och dörren till den öppnar man själv. Guidningen är diskret och fåordig.
Övningarna ser orimligt enkla ut. Patric Örnfjärd bara ligger och står. Sitter ibland. Fotografen får jobba för att hitta nånting som händer. Det är framför allt när Lotta Melander guidar med händer och röst – i relationen mellan terapeut och patient – som vi kan se aktivitet.
– Vi arbetar med att skapa lugn och ro via den parasympatiska delen av nervsystemet. Det gör vi genom att vi noterar andningen. Genom att vara i det som är. Det handlar också om att lära oss att ha den spänning vi behöver för den aktivitet vi utför, att vara grundad och stadig.
Det senare gör man genom att använda tyngdkraften. Ordet ”tyngdkraften” återkommer hela tiden. Varför då, vad är så speciellt med den i det här sammanhanget?
– Det vet du när du är där och känner ett flyt i övandet, säger Lotta Melander med ett brett leende.
Det handlar om hur vi förhåller oss till tyngdkraften. Hon förklarar att det gäller att hitta lodlinjen, tillåta andningen att ta plats, och låta rörelsen utgå från centrum. Patric illustrerar genom att stå och studsa lite lätt på fötterna, pendla med armarna och gunga fram och tillbaka.
Det ser inte riktigt klokt ut. Och hur kan något så enkelt ge så stor effekt som den han beskriver?
Han varnar ännu en gång för att tro för mycket på vad ögat ser:
– Det är faktiskt svårare än det ser ut. Man måste öva. Jag gör det här flera gånger om dagen. Innan jag skulle träffa er låg jag och grundade i en timme, jag skulle inte ha klarat av det annars.
Viktiga övningar
Det är nästan svårt att tro honom. Han pratar fort, välformulerat, bestämt. Länge. Men vid ett telefonsamtal tidigare har han vid två tillfällen avslutat mycket plötsligt för att ta en kvart till övningar. Sen har han ringt upp igen.
– Jag har inget val, jag måste ibland avbryta. Annars stänger hjärnan ned av sig själv. Men det är okej, jag har lärt mig att känna igen när det är dags. Jag kan känna om axlarna åker upp två millimeter, eller om ögonen börjar darra bakom ögonlocken.
”Blåsbälgen” är det tydligaste tecknet, när andningen börjar dra i väg och bli snabb och ytlig.
– Då vet jag att jag är på väg in i en dålig situation. Men det är samma sak för dig och för alla andra, den enda skillnaden är att det blir mer plötsligt för mig. Och att jag har lärt mig att ta hand om det, medan de flesta andra bara pressar på.
Blicken är lite uppfordrande, hur är det med mig och fotografen – egentligen? Att vara sann mot sig själv är att bry sig om andra.
Stress och alkohol
Patric Örnfjärd påminner sig själv om när arbetsstressen hanterades med alkohol. Det behovet har han inte längre. Men han konstaterar att många med tunga och stressiga jobb dricker alldeles för mycket.
– Jag vet ju hur många som skyndar sig hem på fredagen och skruvar upp korken. Jag förstår det, det är ett sätt att slappna av. Jag har gjort det själv. Nu vet jag faktiskt inte om jag någonsin kommer att dricka igen, jag vill att det ska vara som jag har det nu.
Han har nu pratat och visat övningar i ett par timmar. Ett ord försvinner här och där, och det är dags att hänga upp mattan på väggen och gå hem.
– Men jag vill verkligen säga det: Basal Kroppskännedom är detsamma som självkännedom. Det har förändrat mitt liv. Det är da shit!
