Ett av buden har fått i uppdrag att köra sju timmar i sträck i en kall dragig Paxterbil. Han pratar oroligt med transportombudet Robert Kozana (till höger).

Tidningsbud. Det jäser bland tidningsbuden på Premo i Stockholm. Buden är arga över missade utbetalningar av extratid, fordon som gör dem sjuka, brist på arbetskläder, chefer som favoriserar och trakasserar och en rörig omorganisation med nedskuren tid för vissa.

Efter signaler om utbrett missnöje drog facket i gång ett uppsökeriprojekt på distributionsbolaget Premo i Stockholm. Projektet pågick från november 2022 till sommaren 2023. Det innebar att företagets heltidsanställda skyddsombud, Håkan Norborg, tillsammans med ombudsmän och regionala skyddsombud från Transports Stockholmsavdelning besökte bolagets totalt 30 filialer för att prata med de anställda.

En rad fel uppdagades och det visade sig att distributörerna inte mådde så bra på jobbet, vilket facket framförde till Premos ledning.

Men Transports representanter fick också ta emot hård kritik.

– Jag har aldrig i mitt liv blivit så utskälld. Buden var arga över att facket ”inte visat sig” tidigare. De känner sig lurade på sin lön, är arga över arbetsmiljön. Och jag förstår dem. Vi gör nu vårt bästa för att komma till rätta med bristerna, säger ombudsman Mikael Ladman.

Håkan Norborg säger att han jobbat i 15 år med frågan om extratid.

– Arbetsgivaren betalar fel ersättning och det går oerhört trögt att åtgärda. Buden behöver också kontakta facket när de får problem. Gör de inte det tror ledningen att allt är bra, säger han.

Samtidigt planerar Transport en ny turné med besök på Premos filialer.

Här är stötestenarna

# Problem med extratiden Att anmäla, registrera på rätt sätt och få ersättning för extra arbetad tid, enligt kollektivavtalet, har varit en segdragen historia.

Här finns flera ingångar. För det första känner inte alla bud till att de måste kontakta sin arbetsledare för att få klartecken att arbeta extra tid.

För det andra kan enhetschefen registrera tiden fel. Tidningsbud vittnar också om att bud som begär rätt ersättning inte längre får jobba extratid. Den går i stället till kollegor som jobbar för lägre ersättning. Dessutom är reglerna i kollektivavtalet krångliga att förstå.

2021 begärde facket en förhandling med arbetsgivaren om extratiden, berättar tidnings- och transportombuden Robert Kozana och Jörgen Svensson.

– Där lyckades vi utverka mandat att få gå igenom löneutbetalningarna till buden bakåt i tiden, från mars 2021 till mars 2023. En koll 15 år bakåt i tiden hade blivit väldigt dyr för arbetsgivaren, säger de.

Efter förhandlingen höll Premo en löneutbildning för alla anställda.

Därmed anser Kozana och Svensson att alla arbetsledare nu ska ha tillräcklig

kunskap för att betala ut rätt lön.

– Ändå har det visat sig att många fortsatt att betala fel.

Robert Kozana ger ett exempel för att förklara extraersättningen:

Säg att du har 4 timmar i schemalagd tid. Kollegan är sjuk och du tar över halva hans trakt (2 timmar). Det vill säga totalt 6 timmar.

Men du hinner inte färdigt, ringer din filialförman och säger att du behöver 30 minuter i extratid. Förmannen säger: Kör på. Då ska du ha 50 procent i påslag på timlönen för de första två timmarna från kollegan. Men för den sista extra halvtimmen ska du ersättas med 150 procent gånger din timlön.

– Före omorganisationen var jag föreståndare på Ekeröfilialen. När jag fick veta att arbetsgivaren snuvat mig och kollegorna lärde jag mig avtalet och kontaktade facket. Sen införde jag rätt betalning på filialen, säger Robert Kozana.

Han och Jörgen Svensson uppskattar att buden gått miste om hundratusentals kronor per år i lön.

– Vi är rädda att felen görs medvetet för att spara pengar åt Premo.

Facket valde ut ett bud som pilotfall. Tanken var att bolaget skulle rätta till de fel som uppdagades i den personens lönespecifikationer hos alla bud. Men förhandlingarna med arbetsgivaren ledde ingen vart. Premos linje var i stället att bud som ville rätta sina lönespecar skulle vända sig enskilt till HR-avdelningen.

Kozana fick fullmakt att förhandla för tidningsbudet som uppskattas ha fått 25 000 kronor för lite i lön. Ett steg på vägen, men oerhört mycket arbete återstår, summerar Robert Kozana.

– Ska vi fortsätta förhandla för ett bud i taget så kommer vi att få hålla på till 2030, säger Mikael Ladman.

# Omorganisation och hyvlade tjänster Premo genomförde en omorganisation med start i november 2022. De tidigare filialföreståndarna byttes ut mot enhetschefer, en på varje filial. Hyvling av tjänster anser Transport och kritiserar att föreståndarna inte fick chans att söka de nya tjänsterna.

Den 16 januari i år deklarerade företaget att omorganisationen var genomförd.

– Men de nya tjänsterna som enhetschefer utlystes inte, så de tidigare filialföreståndarna fick inte möjlighet att söka dem och behålla sin sysselsättningsgrad. Alla handplockades av ledningen, säger Mikael Ladman.

Han målar upp en rörig situation med olika besked och dålig kommunikation.

Transportombuden Robert Kozana och Jörgen Svensson hör till de tidigare föreståndarna. Efter ett halvårs omställningstid har de gått från nästan heltid (96 procent) till en dryg halvtid (58 procent). En kännbar lönesänkning på cirka 9 000–10 000 kronor i månaden.

– Premo ”glömde” att informera oss. Jag blev aldrig uppsagd från föreståndartjänsten, säger Robert Kozana.

Eftersom fack och arbetsgivare inte kom överens vid de lokala förhandlingarna har frågan nu lyfts till central nivå.

# Stora brister i fysiska arbetsmiljön Vintern är på ingång.
– Det är redan kallt och buden fryser, så fungerande arbetskläder behövs. Men arbetsgivaren är sent ute och det går oerhört trögt, säger skyddsombudet Håkan Norberg.

Lämpliga arbetskläder är prio ett, enligt honom.

– Riktiga vinterjackor, riktiga skor och riktiga handskar. Jag har tjatat om det i tre år men företaget har ännu inte distribuerat det till alla, säger Håkan Norberg.

Ombudsman Mikael Ladman lyfter företagets så kallade Paxterbilar som är öppna på bägge sidor, som golfbilar.

– Tidningsbuden sitter i ständigt vinddrag, lägg till det slask och snö. De blir genomfrusna och förkylda utan riktiga vinterkläder och behöver dörrar som kan stängas! säger Mikael Ladman.

I förlängningen leder det till besvär i händer, knän och leder. Plåten som buden har fötterna på leder dessutom kylan in i kroppen, förklarar Ladman. Han är också kritisk till skitiga provisoriska lokaler på vissa filialer.

Tidningsbudet Saad Ur Rehman på Ekeröfilialen är sjuk igen på grund av draget i Paxterbilarna och uteblivna arbetskläder.

– Paxterbilarna fungerar inte på vintern. Vi blir sjuka! Fast är du sjuk ofta kan du få en varning. Plus att du förlorar arbetsinkomst, säger han.

# Problem med psykiska arbetsmiljön Bud och fackliga representanter vittnar om trakasserier och hot från vissa av Premos chefer. Att arbeta fackligt har också lett till bestraffning, hävdar transportombuden Robert Kozana och Jörgen Svensson.

– På Premo jobbar många migrantarbetare som är i extrem beroendeställning. Det leder till en utbredd tystnadskultur, säger Jörgen Svensson.

Jörgen Svensson berättar att han själv drabbats av mobbning och utfrysning och vittnar om chefer som skrämmer och hotar tidningsbud på vissa trakter.

– Det finns enhetschefer och regionchefer som uppträder sektliknande, man måste vara följsam och inte säga emot, säger Jörgen Svensson.

2016 infördes en ny föreskrift på Arbetsmiljöverket om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Den lägger stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljön på arbetsgivarna.

I ett mejl till Premos vd Jan Persson skriver 26 bud om problemen på Brommafilialen. Tidigare trivdes de bra men med den nya chefen, efter omorganisationen, har sjukskrivningarna ”ökat markant”, skriver de. ”Folk känner sig otrygga, det delas ut varningar som upplevs som godtyckliga. Det finns en uppenbar favorisering av ’det egna laget’ när distrikt och arbetsuppgifter delas ut. Erfarenhet och kunnande räknas inte längre. De som inte gillas får sämre villkor än andra.”

Buden är nu ”rädda för att säga vad de tycker av rädsla för att bli bestraffade”.