”Snygga upp på taxiremoten!”
Arbetsmiljö. Slitna utemöbler, inomhus. Igenbommad restaurang, smutsiga och alldeles för få toaletter – för de hundratals taxiförare som väntar på körningar vid remoten nära Arlanda varje dag. Ofta i timtal.
– Hemskt!
Så summerar taxiföraren Sahir Dramme arbetsmiljön på taxiremoten – chaufförernas hus med uppehållsrum, där de väntar på klartecken att få köra fram till Arlanda och hämta upp passagerare. Han har slagit larm om arbetsmiljön.
– Herrtoan är rena katastrofen. Fast vi får betala 50 spänn varje dag för att köra in här. När vi inte får några körningar borde vi få pengarna tillbaka.
Sahir Dramme började köra taxi 1992 och drev tidigare ett åkeri med tre taxibilar. 69 år fyllda kunde han vara pensionär. I stället fortsätter han köra som anställd, fyra dagar i veckan, och har fått mer tid att engagera sig fackligt i buss- och taxisektionen vid Transports Stockholmsavdelning.

Utemöbler inomhus
Sahir Dramme visar in i huset som domineras av en stor öppen lokal, där taxiförarna står, går eller sitter vid de hopbyggda borden och bänkarna – avsedda för utomhusbruk. Färgen är avskavd efter långa sittningar med träsmak, utan ryggstöd. Att restaurangen klappat igen innebär att förarnas utrymme krympt. Men kring två på eftermiddagen är trängseln inte så stor som på morgnarna, berättar Sahir Dramme.
– Då är det så fullt så jag brukar sitta och vänta i min bil i stället.
En automat, halvfull med läsk, godis och chips, verkar inte locka någon. På ett par bord står mikrovågsugnar och en vattenkokare.
– De har chaufförerna själva tagit hit. Ägaren tar inget ansvar för arbetsmiljön, men de tar pengar från oss för att vara här.
Nya chaufförer kommer hela tiden in, hejar på bekanta och byter några ord. Kollar på den stora digitala tavlan som visar hur många bilar som står på tur och när det är dags att köra fram till flygplatsen.

Hoppas på restaurang
Temesgen Kassa kör för Taxi Stockholm. Han hoppas att en ny restaurang ska öppna.
– Orimligt att det inte finns någon när så många vill äta. Det enda som blivit bättre är att vi fått elstolpar, säger han.
Det ska många förare vi talar med instämma i under eftermiddagen. Temesgen Kassa tillägger:
– Förr fick vi köra ut från remoten för att ladda. Jag brukar vänta här i minst en timme. Två, tre timmar är normalt men ibland går det fort. Med vanlig dieselbil blir det tre, fyra timmars väntan. Elbilarna går före i kön. Jag gillar inte Arlanda, säger han.

Backgammon
Kring ett av borden står luften stilla. Koncentrationen är total över backgammonspelet, som samlat ett gäng förare. Handikapptoan längre bort är avstängd sedan länge, förklarar Sahir Dramme. Han räknar till nio bås med toalettstol på herrarnas och ett par öppna pissoarer.
– Toan är alldeles för liten. Uppåt 150, 200 personer kommer och går på remoten när det är högtryck. Jag går hellre på toa i terminal fem. De är helt annorlunda, rena och fina. Städas hela tiden. Men Swedavia och ordningsvakterna tycker inte om att vi förare går dit.

Väggarna på herrtoan är klädda med vitt kakel.
– Ägarna borde kakla golvet också. Det är ofta blött, smutsigt, halkigt och behöver städas oftare, anmärker Sahir Dramme.
– Muslimer behöver tvätta fötterna innan de ska be, men den där lilla hon för fottvätt är den enda som finns. Fast 50 pers kan komma på en gång.
Bönerum
En chaufför rullar ut en bönematta mellan godisautomaten och ett bord. Han ber stående, utan att störas av männen omkring. En större grupp förare har stängt dörren om sig till ett inglasat rum. De knäböjer och ber tillsammans.

En förare säger att han åker till remoten så sällan han kan.
– Det är ingen idé att sitta här och vänta.

Akbas Erdogan spanar in hur han ligger till i kön på den digitala tavlan. Han är inte släkt med Turkiets president, säger han och ler.
– Vi behöver en restaurang med bra mat. Den förra hade så dålig, säger han.
Fler chaufförer snappar upp samtalet. Grill på restaurangen vore bra, tycker en. En annan efterlyser nya bord och stolar och ytterligare en instämmer i att herrtoan är för trång.
– Folk använder jättemycket vatten. Det blir blött och ligger skräp på golvet.
Hussein Algenabi sitter på en av bänkarna och lutar ryggen mot väggen.
– Allt är gammalt här och toaletterna är smutsiga. Man sitter inte bekvämt, bänkarna är så hårda. Det vore bättre med sköna stolar, säger han.

Dömer ut branschen
En anonym åkare med några bilar dömer ut taxibranschen, tror den kommer dö i konkurrensen med oseriösa åkare, gigföretag och outbildade chaufförer. Samtidigt slår sig Hayder Baker ner vid ett av borden, värmer sin soppa i mikron och äter den direkt ur glasburken med medhavd sked. Han brukar inte äta så mycket när han kör, är nöjd med att ha kollektivavtal och försäkringar och anser att remoten duger.
Kollegan Dany Joma tycker inte att man bara ska skylla på dålig toastädning utan på hur folk sköter sig.
– Hemma har jag en lapp på toa: ”Vill ni vara vänliga och sitta ner och kissa?” Jag är lite pedant. Folk som kommer hit är inte så ordentliga, säger han.

Kör på nätterna
Dagens första kvinnliga taxiförare dyker upp, som avtalat med Transportarbetaren, Carina Hedin. Hon är också engagerad i Transports Stockholmsavdelning och kör på nätterna mellan 22 och 06, torsdag till söndag. Fast även hon kunde ha varit pensionär.
– Alla pass är olika, jag har aldrig haft det så bra som nu. Rädd nattetid är jag inte, då skulle jag inte fortsätta köra. Jag är ofta på remoten, men går sällan på toa. Fast i natt gick jag in på tjejernas för första gången på jättelänge.
Carina knappar in dörrkoden, som kvinnliga förare får, och öppnar dörren till damernas med två bås. Helt okej, tycker hon. Rent, tvål i behållaren och torrt på golvet.
Varför är det så få kvinnor i uppehållsrummen?
– De andra kanske sitter i bilarna och väntar. I natt gick jag bara in på toan och direkt ut igen. Jag hade druckit kaffe och det var dumt. Men de borde fräscha upp här! Vi betalar ju 50 kronor i terminalavgift varje gång vi kör igenom. Och vi är många! De pengarna borde räcka till att fräscha upp remoten, säger Carina Hedin.
Swedavia svarar
Charlotte Ljunggren är direktör för marknad och försäljning vid Swedavia, som ansvarar för remoten. Hon besvarar chaufförernas kritik och Transportarbetarens frågor kortfattat, via mejl:
Lokalerna vid taxiremoten fräschades upp 2019 och används flitigt, vilket naturligtvis märks. Städning sker planerat och kontinuerligt dagtid enligt våra rutiner. Då arbetsmiljöfrågan alltid är viktig ser vi över om planerat underhåll, inklusive möbler, kan tidigareläggas med tanke på det höga nyttjandet.
Restaurangen i anslutning till uppehållsrummet har tyvärr gått i konkurs och framtiden för lokalen är ännu oklar. Taxiremotens nuvarande läge ligger fast, men ett nytt läge utvärderas i Arlandas långsiktiga plan vid behov.