Rondellsafari i Borlänge
Rondeller. I Borlänge duggar rondellerna tätt. Hösten 2022 invigde staden sin 46:e. Hur kommer det sig?
Vid invigningen gjorde lokalradion ett försök att utnämna Borlänge till Sveriges rondelltätaste. Eller spekulerade i alla fall i om det kunde vara så när trafiken släpptes på i den senaste cirkulationsplatsen på riksväg 50 mot Ludvika. Trafikverkets projektledare visste inte, men sa att ”vi nog ligger ganska högt upp på den skalan”.
Regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dalaavdelning i Borlänge skämtar: De många rondellerna beror så klart på att Vägverket flyttade dit 1978–1980.
– Mina föräldrar jobbade båda på Vägverket i Stockholm. De är från Falun men följde med när myndigheten flyttade hit, säger han.
”Rondellmaraton”
För det tackar Joakim sin lyckliga stjärna. Visst är Stockholm fint någon dag, men sedan längtar han från stressen och hem. Han guidar på en rondellsafari och vi har redan passerat den första på Röda vägen när Joakim nickar mot nummer två:
– Du ser, ett rent rondellmaraton fram till Trafikverkets huvudkontor! (Vägverkets nuvarande namn.) Vi har nästan inga trafikljus i Borlänge, de flesta har bytts ut mot rondeller.
Syftet med rondeller är att öka trafiksäkerheten och förbättra framkomligheten. De första lär ha dykt upp i Sverige i början av 1900-talet. Under 1900-talets senare del tog rondellbyggena fart och i oktober 2013 beskrev Teknikens Värld hur de ”ploppar upp som svampar ur jorden lite varstans”.
Landad rymling skimrar tio meter mot skyn med fladdrande stelnat papper från en vals i det gamla pappersbruksområdet Kvarnsveden. Foto: Justina Öster
Kraftig ökning
Då visade SCB-statistik att antalet cirkulationsplatser ökat drastiskt från omkring 1 500 år 2005 till drygt 2 600 år 2010. Göteborg drog ifrån med 130, följt av Malmö med 76, uppstickaren Eskilstuna med 51 och Stockholm strax efter med 49. Färskare statistik tycks inte gå att få efter kontakter med Trafikverket, Transportstyrelsen och SCB.
Våra lokala medier ståtar gärna med många rondeller. 2013 rapporterar P4 Sörmland att Eskilstuna brukar kallas ”rondellernas stad”. Växjö beskrivs av Smålandsposten som ett ”rondellmecka” som ”kryllar av rondeller”.
Joakim Hejenstedt har grubblat över den finaste och fulaste rondellen i Borlänge, men föreslår i stället den minsta vid köpcentrumet Kupolen.
– Man åker igenom utan att märka det, den är bara som en liten upphöjning.
Silverglänsande skulptur
Den tio meter höga silverglänsande skulpturen Landad rymling av skulptören Gösta Backlund syns desto mer. Den ståtar i stadsdelen Kvarnsveden och utgår från ”en uttjänt vals från en pappersmaskin”, förklarar skulptören i Dala-Demokraten.
– Hela Borlänge är uppbyggt kring Kvarnsvedens pappersbruk och stålverket SSAB. Det här är gamla bruksområdet, guidar Joakim.
Pensionerade Mikael Boström står ett stycke bort och tankar. Han har jobbat på SSAB och är knappast någon ”rondellfantast”.
– Man tänker inte på dem, bara åker igenom.
Satsar på utsmyckning
Några bråk kring borlängsk rondellkonst känner Joakim inte till. Den tycks inte få känslorna att svalla så som skulpturer i stadsmiljö. 2018 röstades Borlänge fram som Sveriges fulaste stad, ändå har kommunen satsat på att smycka sina rondeller.
Den högresta Plymen, skapad av konstnären Jörg Jeschke i rostfritt stål, pryder Backarondellen vid riksväg 60 mot Ludvika. Han står också bakom konstverket Svish i cirkulationsplatsen vid Tjärnavägen/Röda vägen.
Sportintresserade kan knappast missa den stora grönvita fotbollen i Tjärnarondellen, men Joakim Hejenstedt har upptäckt något han inte tänkt på tidigare:
– Träd verkar vara grejen i Borlänge. Det är ta mig tusan träd i nästan alla rondeller!
