Nu är det klippt för oljehamnen
Oljedepå. Den jättelika plåtsaxen klipper ner oljecisternen i småbitar. Som om det vore en konservburk. Ett år har gått sedan Loudden stängdes och oljebolagen är i full gång med rivning och sanering. Samtidigt är osäkerheten stor om Stockholms framtida bränsleförsörjning.
– Försvinner även Bergs oljedepå i Nacka blir det väldigt svårt att täcka regionens behov. Jag kan inte se hur politikerna ska kunna fullfölja planerna på en avveckling där till 2033, säger Oskar Hoflund, ansvarig för Preems depånät.
När biltrafiken tog fart i mitten av förra seklet byggdes en rad oljedepåer i Stockholm. Bränslet kom med tankfartyg, och cisterner och bergrum hamnade vid inloppet till huvudstaden. Transporterna ut till mackar och kunder, bland annat Arlanda flygplats, gick sedan med tankbil.
Kritiken mot trafiken tog fart på 1980- och 1990-talet. Dels mot tankbåtarna, men framför allt mot lastbilarna.
Samtidigt ökade bostadsbristen. Politiker av olika partifärg såg möjligheten att ersätta hamnverksamhet och skrymmande stålcisterner med bostäder i attraktiva lägen.
Oljebolagen sprattlade emot, men i övrigt blev det inte mycket debatt. Hos försvarsmakten och statliga myndigheter fanns ännu ingen samsyn kring hur en växande storstad skulle försörjas med energi. Ansvarsfrågan var oklar och ytterst var det kommunerna som bestämde över sin mark.
I snabb takt fattade lokala politiker beslut om nedläggning av oljedepåer.
En bit in på 2000-talet fanns bara två anläggningar kvar i Stockholms närhet – Bergs oljehamn i Nacka och Loudden, strax öster om staden.
Storstockholmarna står för ungefär 15 procent av Sveriges hela bränsleförbrukning. Det motsvarar drygt 1,6 miljoner ton flytande drivmedel per år. När Loudden och Bergs oljedepå var i full drift behövdes ungefär 33 000 relativt korta tankbilstransporter för att få ut bränslet till konsumenterna.
Kruxet är att både Loudden och Bergs är på väg att försvinna. En nedläggning av båda skulle i dagsläget innebära längre transporter och mängder av nya tankbilar.
Redan 1999 fattade Stockholms stad ett principbeslut om att lägga ner Loudden. Staden äger marken och arrendeavtalen sas upp.
Oljebolagen kämpade emot. Nedläggningen sköts upp i omgångar, men den 31 december 2019 var det stopp. Den största aktören, OKQ8, försökte in i det sista få dispens för fortsatt drift. Men politikerna var obevekliga.
Det är en gråkulen vinterdag när Transportarbetaren besöker Preem på Loudden. Mikael Robertsson är projektingenjör och ansvarar för rivningen och det omfattande saneringsarbetet. Han guidar bland cisterner, rörledningar och högar av betong och armeringsjärn.
– Det känns lite vemodigt. Loudden var en fullt fungerande depå. Bra och välbyggd. Den var inte uttjänt på något sätt. Med tanke på åldern, är utrustningen i förvånansvärt gott skick, säger han.
På Loudden fanns på sluttampen tre stora oljebolag – Preem, OKQ8 och Circle K.
Bara Preem hade 47 egna cisterner.
En bit från Preems område håller maskinförare Kent Dahlberg på och klipper ner en cistern som tillhört Circle K. Under hösten kunde han inte låta bli att underhålla grannarna med lite plåtslöjd (se bilden till höger).
Vi står ovanpå ett cirkelrunt fundament. Några är av gjuten betong, andra av hårt packad sand. Under våra fötter finns ett av de gigantiska bergrum som sprängdes ut för beredskapslagring av bensin och andra bränslen.
Mikael Robertsson berättar att bergrummen är tömda, liksom cisternerna ovan jord. Efter rivningen sker marksanering, förklarar han:
– I snitt schaktar vi bort två, tre meter av jordlagret. Vi märker ut provytor och gräver kontrollgropar. Är det fortsatt förorenat tar vi bort mer. Massorna skickas sedan i väg för bearbetning.
Preem har knappt ett och ett halvt år kvar, sedan ska marken lämnas över till kommunen.
På andra sidan sundet, söderut, ligger Bergs oljehamn. Där ville Nackapolitikerna sparka ut Circle K redan 2018. Planen är att bebygga den bergiga stranden med 2 000 nya lägenheter.
Men efter år av juridiska tvister enades bolaget och kommunen om en kompromiss. Depåverksamheten får fortsätta till 2033.
På senare år har diskussionerna om stockholmarnas energibehov och bränsleförsörjning tagit fart. Varifrån ska bränslet köras? Hur länge behöver vi egentligen flytande drivmedel? Och vilka miljökonsekvenser blir det när Loudden och Bergs oljehamn lagts ner?
2017 var frågorna till stor del obesvarade och regeringen grep in. Länsstyrelsen i Stockholm fick i uppdrag att utreda (se artikeln här under). Rapporten kom den 13 december 2019. Alltså bara några dagar innan all oljehantering skulle vara avslutad på Loudden.
Inför avvecklingen av Loudden och Bergs hade de styrande politikerna i Stockholm pekat ut Södertälje hamn som en lämplig ersättare. Där finns en oljedepå. Men det skulle innebära en flerdubblad körsträcka för de omkring 33 000 tankbilstransporterna.
Både Preem och OKQ8 gick tidigt ut med att bolagen inte var beredda att göra de nödvändiga investeringarna i Södertälje hamn. Inte i ett läge där framtidens drivmedel debatteras mer än någonsin.
Hur blev det? Vart flyttade Preem när man lämnade Loudden?
Depånätschef Oskar Hoflund säger:
– Vi hade utarbetade planer för att flytta till Norrköping och Gävle. Det hade inneburit mängder av nya tankbilsmil. Men i och med att Bergs oljedepå blev kvar lindrades vårt problem. Vi kunde flytta in hos Circle-K. Vi har länge haft ett nära samarbete mellan oljebolagen.
Vad betyder det för antalet transporter, och för miljön?
– För vår del blev förändringen marginell, det har inte blivit markant fler eller längre tankbilstransporter. Fast den tunga trafiken har förstås ökat kraftigt i Nacka. Vi har också fått ett sårbarare distributionsnät, när nästan allt bränsle till regionen ska tas från en enda depå.
Oskar Hoflund är ändå besviken över nedläggningen av Loudden.
– Allting var i väldigt gott skick, det är en omfattande kapitalförstöring. Särskilt om man tänker sig att någon ska bygga en ny depå på annan plats.
Nu ska Bergs oljehamn leva vidare till 2033. Går det att avveckla den om tolv år?
– Nej, jag kan inte se hur regionen ska klara det. I mina ögon är det helt nödvändigt att ha kvar Bergs oljehamn även efter 2033. Om man inte vill öka lastbilstrafiken massivt.
I Sverige är det ”marknaden” – oljebolagen – som fått hela ansvaret för att lagra och försörja landet med bränsle och drivmedel. Både i fredstid och i kris- eller krigstider.
Varför är inte Södertälje ett alternativ?
– Det blir för dyrt. Det är bara bolaget ST1 som har depå där i dag. Det skulle krävas en miljardinvestering. En enda cistern kostar runt 50 miljoner kronor. Inget bolag är berett att ta de kostnaderna. Inte nu när osäkerheten är så stor om morgondagens bränslen.
– Fler och fler bilar går på elektricitet, men även där är nätet – distributionen – ett problem. Det kommer att bli mer och mer biodrivmedel. Det kräver också investeringar. I den situation som råder kommer bolagen att använda de depåer man redan har. Och då handlar det främst om Norrköping, Gävle och Västerås.
Hur hamnade stockholmarna i en situation där energiförsörjningen framstår som osäker om ett tiotal år? Där bostäder tycks vara viktigare än tillgången på energi …
– Det är en utveckling som pågår även på andra håll i landet, exempelvis Norrköping och Helsingborg. Man pressar ut industriella verksamheter från städerna. Göteborg är ett undantag, men här har hamnen en annan status.
– Fokus har varit extremt på bostäder, andra viktiga samhällsbehov glöms bort. Hade vi haft ett större ”tänk” kring vårt totalförsvar, tror jag inte man hade avvecklat Loudden på det sätt som skedde.
De sista åren hanterades runt 600 000 ton bränslen på Loudden. OKQ8 var största aktör. Inför nedläggningen hade företaget klargjort att Västerås var huvudalternativ för transporterna.
Hur blev det? Andréa Haag har titeln Director Sustainability & network:
– Det är ett beslut som legat över oss under lång tid. Vi har på diverse olika sätt försökt ha en dialog med ansvariga beslutsfattare, både politiker och tjänstemän. Vi har lyft de aspekter vi tycker är viktiga, både när det handlar om oljeförsörjning och landets beredskap.
– Precis som Preem lyckades vi flytta över det mesta av våra volymer till Bergs oljehamn. Vi tar en mindre del från Västerås också, 10–20 procent ungefär. Men det innebär ändå längre transporter för oss. I runda slängar kör vi 4 000 extra tankbilsmil, på grund av Louddens nedstängning.
Det låter som om miljökonsekvenserna inte blivit så stora som befarat efter nedläggningen av Loudden …
– Nja, för oss innebär det definitivt ökade utsläpp. Vi hade en kortare körsträcka till våra stationer tidigare.
Hur länge till räknar OKQ8 med att det kommer att behövas flytande bränslen?
– Det är svårt att gissa. Vi har ett eget mål om att vara klimatneutrala i egen drift till 2030. Vi, liksom hela branschen, har sedan som mål att vara klimatneutrala i hela värdekedjan till 2045. Ska man klara det så bygger det, tror jag, på en stor andel flytande gröna drivmedel. Kompletterat med andra energibärare. Som el och biogas.
Länsstyrelsens utredning ger vid handen att lagring och hantering av flytande bränslen kommer att behövas i vart fall fram till 2050. Är det en rimlig bedömning?
– Bedömningen är nog inte orimlig. Men jag tror att det kommer att vara mer biodrivmedel, och antagligen inte samma volymer som i dag.
Vad blir konsekvenserna om Bergs oljehamn avvecklas till 2033? Klarar Stockholm bränsleförsörjningen?
– Jag vågar inte uttala mig, än. Vi kommer att behöva analysera det närmare längre fram.
Har Stockholms lokalpolitiker tagit för lätt på energiförsörjningen?
– Det hoppas jag inte att de har gjort, det är en av de viktigaste frågorna som också har varit en bärande del i vår argumentation.
