Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.

Medborgarråd i olika frågor har engagerats i en rad andra länder i Europa, däribland Danmark, Finland, Frankrike och Storbritannien.

Deltagarna i det svenska rådet fick lyssna och framför allt ställa frågor till en rad expertföreläsare, i grupper diskutera och tala till punkt. Inte avbryta varandra och gemensamt komma fram till hur Sverige ska kunna nå sina mål, enligt Parisavtalet.

Det vill säga: minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030, jämfört med nivåerna 1990, för att hejda den globala uppvärmningen. Ett minst sagt stort område så frågan snävades in till att främst gälla hur vi ska minska våra utsläpp från transporter.

– De svarar för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp, säger Daniel Lindvall.

Han är doktor i sociologi vid Uppsala universitet, specialiserad på demokratifrågor och engagerad i medborgarrådet, som kan beskrivas som ett demokratiskt experiment.

”Mini-Sverige”

– Vi försökte så långt som möjligt att spegla befolkningen. Skapa ett mini-Sverige med någorlunda partipolitisk balans, människor från stad och landsbygd och deltagare som var oroliga och inte oroliga för klimatet, säger han.

Ett syfte med medborgarrådet var att berika och nyansera debatten. Hur då?

– Debatten om klimatet har blivit mer professionaliserad och organiserad av aktörer som har resurser, styr och tar utrymme, som intresseorganisationer och tankesmedjor. Det blir lite onyanserat och väldigt polariserat, som vindkraft mot kärnkraft. Intressekonflikter blåses upp och debatten avspeglar inte helt korrekt attityderna i samhället.

Klimatomställningen är en process som berör alla, mer eller mindre. Olika grupper gynnas och andra missgynnas betonar Daniel Lindvall.

– Det gäller att ha förståelse för olika gruppers upplevelse av orättvisor. Vi ville samla en grupp som kan sitta tillsammans och diskutera, så långt som möjligt avskärmade från polarisering, desinformation och ta del av varandras perspektiv. Deltagarna visade varandra väldigt stor respekt fast de verkligen inte var överens om allt. Det var okej att tycka olika.

Daniel Lindvall pekar på den mer aggressiva tonen i sociala medier.

– Vårt experiment visar att en grupp människor som möts kan föra ett civiliserat samtal och sträva mot dialog, även om de har vitt skilda bakgrunder.

”Krävs förändring nu”

I sitt gemensamma uttalande uttrycker deltagarna:

”Det krävs en förändring av oss nu, så att nästkommande generationer kan känna hopp.”

Fast för att nå långsiktig förändring och förmå politikerna att våga ta ”de tuffa besluten” behöver partierna samverka och jobba blocköverskridande, som när det gäller försvar och pensioner: ”Klimatfrågan är för viktig för att förbli ett politiskt slagträ.”

Samtidigt menar rådet att det inte är läge att sätta sig ner och invänta politikerna utan ”upp till oss alla att visa vägen och agera”.

EU-valet gav en vink om att klimatfrågan är viktig för Sveriges väljare. En undersökning av oberoende SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att 77 procent av väljarkåren oroar sig för klimatet och anser att besluten inte räcker till. Medborgarrådet vill i sina förslag också se mer kraftfulla åtgärder än politikerna.