En vanlig arbetsdag i livet som kraftlinjeinspektör. Foto: Michael Moe
Close
En vanlig arbetsdag i livet som kraftlinjeinspektör.
Close
Drönarpilot

Michael inspekterar på höga höjder

Ny teknik. Drönare blir allt vanligare och kommer i framtiden att kunna användas mer och mer för olika typer av transporter. Vilka är möjligheterna, och vilka hinder finns det på vägen? Kommer vi kanske snart att kunna åka drönartaxi om persontransporter blir verklighet?

Michael Moe arbetar som drönarpilot i Norge. Foto: Michael Moe
Michael Moe arbetar som drönarpilot i Norge. Foto: Michael Moe

Arbetsmiljö och ekonomi är viktiga faktorer för en ökad användning av drönare. Miljöaspekten är förstås också en stor drivkraft, och inom flera områden kan drönare göra jobbet bättre än befintliga alternativ.

Drönare utnyttjas i dag inom många transportrelaterade områden. De kan till exempel användas för transport av livsmedel och medicinska produkter, som läkemedel, hjärtstartare, blodpåsar, och för transporter i samband med näthandel.

Med drönares hjälp kan man snabbt skicka ut medicinsk utrustning och nå fram till patienter innan personal finns på plats.

– Under pandemin transporterades till exempel stora volymer av tester och vaccin med drönare, säger Michael Moe som är drönarpilot och arbetar med att inspektera kraftledningar i Norge.

Transportera prover

Ett annat medicinskt användningsområde är att transportera prover mellan olika sjukhus. Om ett sjukhus i dag inte har möjlighet att analysera ett specifikt prov kan man behöva skicka patienten någon annanstans, kanske till ett sjukhus som ligger långt bort. Så i stället för att patienterna ska behöva resa långt kan proverna skickas med drönare.

Ready for take-off! Drönaren redo för inspektionsflygning. Foto: Michael Moe
Ready for take-off! Drönaren redo för inspektionsflygning. Foto: Michael Moe

Drönare kan ersätta lastbilar och transportera små, lätta saker. Ett scenario kan vara att en person till exempel vill ha ett mobilskal en fredag kväll och är villig att betala lite mer för att få en snabb leverans. Då kan en drönare tillgodose det behovet.

Drönare kan också erbjuda bättre framkomlighet än fordon som färdas på marken, till exempel i stora städer med mycket trafik.

Victoria Barrsäter. Foto: Transportföretagen

– Allt oftare anges arbetsmiljö som ett viktigt skäl för att använda drönare, säger Victoria Barrsäter, branschansvarig för Svenska drönarnätverket. Det är helt enkelt säkrare för den anställda att stå på marken än att utföra arbetet på andra sätt. Och i många fall är det både billigare, mindre tidskrävande och har mindre påverkan på klimat och miljö när man utför arbeten med drönare.

– Drönare är snabbare än bilar och billigare än helikoptrar, säger Michael Moe. Att använda helikoptrar vid inspektioner av till exempel kraftledningar kräver mycket fossila bränslen. I stället kan drönare flyga längs ledningarna och stanna till vid stolparna för att ta bilder. Robotar och drönare kan också skickas in på farliga och oåtkomliga platser.

Trafikövervakning

Drönare används även för trafikövervakning och för att lokalisera olycksplatser. De kan snabbt vara på plats vid trafikolyckor och skicka bilder för bedömning av sådant som antalet inblandade fordon, köbildning och olyckans exakta position. På så sätt kan personalen få en lägesbild av situationen innan de själva är på plats.

Drönare kan även användas vid drunkningar, bränder och andra händelser.

– Elektriska drönare har kortare flygtid jämfört med fossildrivna helikoptrar och flygplan, säger Michael Moe. Detta leder till att andra lösningar än drönare passar bättre för uppgifter där lång flygsträcka eller lång flygtid är önskvärd. Det finns visserligen drönare som använder fossila bränslen genom en förbränningsmotor ombord, men vad är då poängen med att använda drönare?

Norsk solnedgång med kraftledningar i förgrunden. (Här ska inspekteras!) Foto: Michael Moe
Norsk solnedgång med kraftledningar i förgrunden. Här ska inspekteras! Foto: Michael Moe

– I Sverige ligger vi tyvärr lite efter andra europeiska länder och Europa ligger efter Kina och USA, säger Victoria Barrsäter. Många kommuner och regioner vill kunna förbereda sig för att undvika ”sparkcykelfenomenet” där tekniken helt plötsligt fanns överallt på ett oorganiserat sätt som skapade bekymmer för människor.

– Drönarna blir större, lyfter mer och flyger längre. Min spaning, som grundas på en undersökning bland medlemmarna i Svenska drönarnätverket, är att godsleveranser med drönare kommer att vara det som ökar mest fram till 2030. Efter det kommer persontransporter. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Victoria Barrsäter.

Drönartaxi

Enligt nyhetskanalen france24.com fanns det inför OS i Paris sommaren 2024 planer på att transportera människor med så kallad drönartaxi. Planerna kunde dock inte förverkligas på grund av certifieringar som inte blev godkända.

Den tyska tillverkaren Volocopter hade genomfört testflygningar i och i närheten av Paris i flera år och lobbat hårt för ett godkännande från europeiska myndigheter.

Företaget hade samarbetat med Aéroports de Paris, buss- och tunnelbaneoperatören RATP samt Paris stadsfullmäktige.

Display drönarkontroll
På handkontrollen visas en livestream från drönaren så att drönarpiloten kan övervaka att allt går rätt till. Foto: Michael Moe

Säkerhetsfråga

Aéroports de Paris vice vd Edward Arkwright kommenterade de uteblivna drönartransporterna med att de var besvikna men att de inte ville kompromissa med säkerheten.

– Drönare hotar inte transportbranschen utan fyller behov inom områden där drönaren gör ett bättre jobb, säger Michael Moe. Men tills vi får batterier som är lättare och kan hålla mer ström i samma volym som litiumbatterier har elektriska drönare begränsade användningsområden jämfört med fossildrivna fordon.

– Att flyga har länge varit en dröm för många människor och det finns redan prototypdrönare som är byggda för persontransporter. Det kinesiska företaget Ehang är en av flera tillverkare som har utvecklat passagerardrönare. Löser vi energiproblemen, är drömmen om vingar inte så långt bort som man kan tro.

Medicinska produkter levereras med fallskärm

En Zipline-drönare släpper ned ett medicinpaket. Pressbild
En Zipline-drönare levererar medicinska förnödenheter. Pressbild

Zipline är ett amerikanskt företag som designar och tillverkar leveransdrönare och driver distributionscenter i USA och i flera länder i Afrika. Företagets drönare levererar sådant som blodprodukter, vaccin, dropp och andra medicinska artiklar.

Företagets verksamhet gör att sjukhus och kliniker inte behöver ha egna lager utan i stället kan beställa medicinska produkter som snabbt levereras till platsen.

– Företaget använder en typ av flygplansdrönare, förklarar Michael Moe.

Drönaren lyfter och landar med samma principer som ett stridsflygplan ombord på ett hangarfartyg. Efter att distributionscentret fått en beställning kan drönaren vara i luften på cirka en minut. Med hjälp av elastiska rep skjuts drönaren upp i luften och startar sitt uppdrag med att leverera varorna.

Efter avklarat uppdrag återvänder drönaren till distributionscentret. Det är ett billigt och effektivt system. Men det är enklare att börja från scratch med en sådan lösning än att införa den på platser där man redan har en uppbyggd infrastruktur.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ståle Moe:
    10 april, 2025

    Mycket bra artikel!

Lästips:

Tommy Wreeth. Foto: Petrus Iggström

Du förtjänar respekt och uppskattning

Ordförandeord. Vi är inne i mörkare tider med kortare dagsljus och minst sagt varierande väglag. Alla ni medlemmar som arbetar och rör er ute på vägarna oavsett årstid och väglag – var rädda om er.

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Vevradio och stormkök

Krisberedskap. Det är viktigt att vara förberedd i händelse av kris. Råd som dubbla sim-kort och två olika betalkort är lättare att ta till sig än att stapla frystorkad mat och vatten med hundraårig hållbarhet.

Med stora vakuumplattor sugs fartygen in till en av kajerna i Kapellskärs hamn, en process som går tyst till och tar omkring 30 sekunder.

Hamnen där skeppen sugs fast

Kapellskär. Plötsligt är fartyget i väg. Lösgjort från de stora vakuumplattorna på ett nästan overkligt, ljudlöst vis. Kapellskär i Roslagen är först i landet med automatisk förtöjning – vid anlöp tar det 30 sekunder att suga in M/S Finnsirius till kajen.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.

Farlig arbetsmiljö
vagga på sopbil Prezero Foto Justina Öster

Arbetsgivaren är skyldig att agera vid riskfylld backning

Miljö. Det finns inga specifika regler när det gäller backning med sopbilar eller andra tunga fordon. Däremot är arbetsgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och vidta åtgärder om det finns risker vid backning.

Arkivbild. Sopbil på gata i Stockholm med två sopgubbar och en gående.

”Ingen respekt för backande tunga fordon”

Miljö/Åkeri. Folk har tappat respekten. De bryr sig inte längre om blinkande lampor och pipande ljud när sopbilar och andra tunga fordon backar. Dags för lite upplysning à la SVT:s Anslagstavlan för att förhindra fler olyckor och dödsfall.

Ambulans i Helsingborg. Foto: Shutterstock

Dödsfall på grund av backande sopbil – igen

Miljö. I april i år hände det som inte får hända. Igen. En miljöarbetare som backade med sopbilen råkade köra över en äldre kvinna i Råå, utanför Helsingborg. Hon avled senare.

Fråga facket
Adam undrar över lägstalönen för bilvårdspersonal. Illustration Martin Heap

Vad är lägstalön inom bilvård?

Transport. Adam vill veta vad bilvårdspersonal ska tjäna. Och Fanny vill veta hur länge man ska vara ledig mellan arbetspassen. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Sophämtning
Andreas Stålhandske försöker rycka på axlarna när han hamnar i dispyter med arga bilister som inte kommer fram. ”Jag kan inte komma med helikopter, svarar jag”.

Stressade bilister gör jobbet otryggt

Miljöarbetare. Privatbilister och cyklister som passerar närgånget i hög hastighet är farliga inslag under arbetsdagen för Andreas Stålhandske på Renova i Göteborg. Och det gäller att vara vaksam när man tömmer sopkärlen. Kollegan Thomas Johansson stack sig på en kanyl och fick vänta tre månader innan resultatet från hivtestet kom.