En vanlig arbetsdag i livet som kraftlinjeinspektör. Foto: Michael Moe
Close
En vanlig arbetsdag i livet som kraftlinjeinspektör.
Close
Drönarpilot

Michael inspekterar på höga höjder

Ny teknik. Drönare blir allt vanligare och kommer i framtiden att kunna användas mer och mer för olika typer av transporter. Vilka är möjligheterna, och vilka hinder finns det på vägen? Kommer vi kanske snart att kunna åka drönartaxi om persontransporter blir verklighet?

Michael Moe arbetar som drönarpilot i Norge. Foto: Michael Moe
Michael Moe arbetar som drönarpilot i Norge. Foto: Michael Moe

Arbetsmiljö och ekonomi är viktiga faktorer för en ökad användning av drönare. Miljöaspekten är förstås också en stor drivkraft, och inom flera områden kan drönare göra jobbet bättre än befintliga alternativ.

Drönare utnyttjas i dag inom många transportrelaterade områden. De kan till exempel användas för transport av livsmedel och medicinska produkter, som läkemedel, hjärtstartare, blodpåsar, och för transporter i samband med näthandel.

Med drönares hjälp kan man snabbt skicka ut medicinsk utrustning och nå fram till patienter innan personal finns på plats.

– Under pandemin transporterades till exempel stora volymer av tester och vaccin med drönare, säger Michael Moe som är drönarpilot och arbetar med att inspektera kraftledningar i Norge.

Transportera prover

Ett annat medicinskt användningsområde är att transportera prover mellan olika sjukhus. Om ett sjukhus i dag inte har möjlighet att analysera ett specifikt prov kan man behöva skicka patienten någon annanstans, kanske till ett sjukhus som ligger långt bort. Så i stället för att patienterna ska behöva resa långt kan proverna skickas med drönare.

Ready for take-off! Drönaren redo för inspektionsflygning. Foto: Michael Moe
Ready for take-off! Drönaren redo för inspektionsflygning. Foto: Michael Moe

Drönare kan ersätta lastbilar och transportera små, lätta saker. Ett scenario kan vara att en person till exempel vill ha ett mobilskal en fredag kväll och är villig att betala lite mer för att få en snabb leverans. Då kan en drönare tillgodose det behovet.

Drönare kan också erbjuda bättre framkomlighet än fordon som färdas på marken, till exempel i stora städer med mycket trafik.

Victoria Barrsäter. Foto: Transportföretagen

– Allt oftare anges arbetsmiljö som ett viktigt skäl för att använda drönare, säger Victoria Barrsäter, branschansvarig för Svenska drönarnätverket. Det är helt enkelt säkrare för den anställda att stå på marken än att utföra arbetet på andra sätt. Och i många fall är det både billigare, mindre tidskrävande och har mindre påverkan på klimat och miljö när man utför arbeten med drönare.

– Drönare är snabbare än bilar och billigare än helikoptrar, säger Michael Moe. Att använda helikoptrar vid inspektioner av till exempel kraftledningar kräver mycket fossila bränslen. I stället kan drönare flyga längs ledningarna och stanna till vid stolparna för att ta bilder. Robotar och drönare kan också skickas in på farliga och oåtkomliga platser.

Trafikövervakning

Drönare används även för trafikövervakning och för att lokalisera olycksplatser. De kan snabbt vara på plats vid trafikolyckor och skicka bilder för bedömning av sådant som antalet inblandade fordon, köbildning och olyckans exakta position. På så sätt kan personalen få en lägesbild av situationen innan de själva är på plats.

Drönare kan även användas vid drunkningar, bränder och andra händelser.

– Elektriska drönare har kortare flygtid jämfört med fossildrivna helikoptrar och flygplan, säger Michael Moe. Detta leder till att andra lösningar än drönare passar bättre för uppgifter där lång flygsträcka eller lång flygtid är önskvärd. Det finns visserligen drönare som använder fossila bränslen genom en förbränningsmotor ombord, men vad är då poängen med att använda drönare?

Norsk solnedgång med kraftledningar i förgrunden. (Här ska inspekteras!) Foto: Michael Moe
Norsk solnedgång med kraftledningar i förgrunden. Här ska inspekteras! Foto: Michael Moe

– I Sverige ligger vi tyvärr lite efter andra europeiska länder och Europa ligger efter Kina och USA, säger Victoria Barrsäter. Många kommuner och regioner vill kunna förbereda sig för att undvika ”sparkcykelfenomenet” där tekniken helt plötsligt fanns överallt på ett oorganiserat sätt som skapade bekymmer för människor.

– Drönarna blir större, lyfter mer och flyger längre. Min spaning, som grundas på en undersökning bland medlemmarna i Svenska drönarnätverket, är att godsleveranser med drönare kommer att vara det som ökar mest fram till 2030. Efter det kommer persontransporter. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger Victoria Barrsäter.

Drönartaxi

Enligt nyhetskanalen france24.com fanns det inför OS i Paris sommaren 2024 planer på att transportera människor med så kallad drönartaxi. Planerna kunde dock inte förverkligas på grund av certifieringar som inte blev godkända.

Den tyska tillverkaren Volocopter hade genomfört testflygningar i och i närheten av Paris i flera år och lobbat hårt för ett godkännande från europeiska myndigheter.

Företaget hade samarbetat med Aéroports de Paris, buss- och tunnelbaneoperatören RATP samt Paris stadsfullmäktige.

Display drönarkontroll
På handkontrollen visas en livestream från drönaren så att drönarpiloten kan övervaka att allt går rätt till. Foto: Michael Moe

Säkerhetsfråga

Aéroports de Paris vice vd Edward Arkwright kommenterade de uteblivna drönartransporterna med att de var besvikna men att de inte ville kompromissa med säkerheten.

– Drönare hotar inte transportbranschen utan fyller behov inom områden där drönaren gör ett bättre jobb, säger Michael Moe. Men tills vi får batterier som är lättare och kan hålla mer ström i samma volym som litiumbatterier har elektriska drönare begränsade användningsområden jämfört med fossildrivna fordon.

– Att flyga har länge varit en dröm för många människor och det finns redan prototypdrönare som är byggda för persontransporter. Det kinesiska företaget Ehang är en av flera tillverkare som har utvecklat passagerardrönare. Löser vi energiproblemen, är drömmen om vingar inte så långt bort som man kan tro.

Medicinska produkter levereras med fallskärm

En Zipline-drönare släpper ned ett medicinpaket. Pressbild
En Zipline-drönare levererar medicinska förnödenheter. Pressbild

Zipline är ett amerikanskt företag som designar och tillverkar leveransdrönare och driver distributionscenter i USA och i flera länder i Afrika. Företagets drönare levererar sådant som blodprodukter, vaccin, dropp och andra medicinska artiklar.

Företagets verksamhet gör att sjukhus och kliniker inte behöver ha egna lager utan i stället kan beställa medicinska produkter som snabbt levereras till platsen.

– Företaget använder en typ av flygplansdrönare, förklarar Michael Moe.

Drönaren lyfter och landar med samma principer som ett stridsflygplan ombord på ett hangarfartyg. Efter att distributionscentret fått en beställning kan drönaren vara i luften på cirka en minut. Med hjälp av elastiska rep skjuts drönaren upp i luften och startar sitt uppdrag med att leverera varorna.

Efter avklarat uppdrag återvänder drönaren till distributionscentret. Det är ett billigt och effektivt system. Men det är enklare att börja från scratch med en sådan lösning än att införa den på platser där man redan har en uppbyggd infrastruktur.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ståle Moe:
    10 april, 2025

    Mycket bra artikel!

Lästips:

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Insänt logga

Klimatomställningen måste ge trygga jobb och säkra transporter

Insändare. 2026 behöver bli en vändpunkt för klimatkrisen. För transportarbetare är klimatförändringarna inte abstrakta. Extremväder, värmeböljor och översvämningar påverkar arbetsmiljön, ökar olycksriskerna och stör transporter som samhället är beroende av.

Ingen liten skitsak

Davids krönika. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten.

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

Fråga facket
Fråga tidningsbud

Vilket fack ska min son tillhöra?

Transport. Henrik vill veta om hans son kan vara medlem i Transport då han jobbar som tidningsbud. Ingela har mörkt på jobbet och undrar om det verkligen ska vara så. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Kultur
Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl och Ulf Berglund nedanför Picassos monumentala mås i studentområdet Kungshamra, Solna. Foto: Lilly Hallberg

När Picasso flyttade in i det svenska folkhemmet

Konst. Beundrade, utbuade och bortglömda – fem jättelika betongskulpturer av den store Pablo Picasso finns i Sverige. En ny bok utforskar verkens väg in i vår vardag.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi bra stämning på arbetsplatsen

Arbetsmiljö. Vi behöver inte vara kompis med alla på jobbet. Men bemöter vi varandra med hyfs och respekt skapar vi en bättre stämning. Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en hövlighetsguide för att hjälpa oss på traven.

Tema: Kvinnliga chaufförer
Montage foto + illustration

Med sjumilakliv mot jämställdhet?

Åkeri. Lastbilsyrket är på snabb marsch mot en jämnare könsfördelning. Kvinnorna kommer med stormsteg – på gymnasiets transportprogram är en tredjedel tjejer.