Allt fler söker arbetstillstånd för att köra taxi
Taxibranschen. Antalet ärenden om arbetstillstånd för taxiförare har femdubblats på fyra år. Chaufförer varnar samtidigt för en nedåtgående spiral med allt sämre betalda körningar, där många jobbar tolv timmar om dagen sex dagar i veckan för att nå en lön i nivå med kollektivavtalets månadslön.
Statistik som Transportarbetaren begärt ut från Migrationsverket visar att antalet inkomna migrationsärenden för taxiförare ökade från 25 år 2021 till 125 under 2025. Under samma period har mellan 8 och 64 personer per år fått arbetstillstånd beviljat, men avslagen har också varit många – exempelvis 84 år 2025.
Taxiunionen är en förening som organiserar förare och åkare som kör privatresor för de digitala plattformarna, exempelvis Fair, Uber och Bolt. Enligt Taxiunionen är det i dag svårt att försörja sig på taxi i storstäderna utan att arbeta betydligt mer än heltid. Ersättningen per körning är låg till följd av prispress i branschen. Samtidigt har kostnaderna för boende, drivmedel och mat ökat.
– För att komma upp till en normal månadslön måste du jobba tolv timmar om dagen, kanske inte sju dagar i veckan, men åtminstone sex, säger Taxiunionens ordförande Nasar Khan.
Väg in i arbetslivet
Trots de pressade villkoren fortsätter nya förare att söka sig till taxi. Enligt Taxiunionen beror det inte på att villkoren är attraktiva, utan på att taxi i praktiken blivit en av de enklaste vägarna in på arbetsmarknaden.
– Den lägsta tröskeln att komma in i arbetslivet, det är taxi.
Många börjar i andra plattformsjobb och går sedan vidare till taxi. Ofta handlar det om matbudstjänster.
– De börjar som matbud och går sedan över till taxi, säger Taxiunionens ordförande.
När ersättningen per körning sjunker finns det enligt honom bara ett sätt att klara försörjningen.
– Om ersättningen sänks med 30 procent, då måste du jobba mer. Det finns inget annat sätt.
Hård konkurrens
Det samlade inflödet av nya förare – oavsett väg in i branschen – bidrar enligt Taxiunionen till en hård konkurrens som pressar priser och villkor. Enligt Nasar Khan finns det alltid någon som är beredd att köra fler timmar för samma ersättning när tillgången på förare är stor.
– Det skapar ett system där låga priser hålls vid liv. Föraren kompenserar inte med högre lön, utan med fler arbetade timmar.
Enligt Taxiunionen är det denna logik, snarare än enskilda regelbrott, som förklarar varför taxibranschen präglas av långa arbetsdagar och små marginaler.
EU-erkända taxikort
Sammantaget innebär utvecklingen att nära 300 nya taxiförare tillkommit via EU-erkända taxikort på tre år. Enligt uppgifter till Transportarbetaren har många som söker arbetstillstånd i Sverige redan taxiförarlegitimation från andra EU-länder. Det har inte gått att få fram uppgifter om vilket ursprung de konverterade taxilegitimationerna har, men ett hundratal yrkeskvalifikationer från andra EU- och EES-länder har beviljats de senaste fem åren.
Enligt Transportstyrelsen beviljades 86 taxiförarlegitimationer genom sådana erkännanden under 2023. År 2024 ökade antalet till 103, och under 2025 hade fram till slutet av december hittills 96 legitimationer beviljats.
Grekland är det land som återkommer flest gånger i statistiken, följt av bland annat Danmark, Tyskland och Portugal.
Väl spritt rykte
Mot bakgrund av statistiken finns det samtidigt ett väl spritt rykte inom taxibranschen om att inflödet av nya chaufförer på arbetstillstånd lett till att ersättningarna kunnat pressas ned. Taxiunionens Nasar Khan utesluter inte att det i enskilda fall kan förekomma missbruk av regelverk, men menar att detta inte förklarar branschens situation.
– Även om det finns fusk i vissa fall så är det inte därför villkoren i taxibranschen är dåliga. Det är prispressen och affärsmodellen som gör branschen kass. Plattformarna pressar priserna och höjer avgifterna för åkerierna. Kombinationen gör att förtjänsten blir väldigt låg.
– Däremot vet jag att det finns företag som utnyttjar förare genom att ta hit dem på arbetstillstånd och skapa en stark beroendeställning. Jag känner till ett åkeri som tidigare har sysslat med handel med arbetstillstånd. Med dagens regler är migranten helt bunden till arbetsgivaren. Han kan inte byta jobb utan blir kvar hos den som utnyttjar honom. Det har länge pratats om nya regler, men vi får se när det blir verklighet.
80 000 taxileg
Transports centrala taxiombudsman Anna Erixon konstaterar att det finns 80 000 beviljade taxiförarlegitimationer i Sverige och att det därför inte kan vara ett bristyrke.
– Kanske borde branschen se över villkoren om det är så svårt att få tag i personal. Men det är svårt på grund av stressen och pressen att dra in pengar. Självklart saknas det förare på vissa håll i landet, men i storstäderna är det total överetablering.
Anna Erixon tror att det skulle ha kommit betydligt fler arbetskraftsinvandrare till taxi om det inte vore för de språkkrav som ställs för att få taxiförarlegitimation. Hon är snarare förvånad över att det kommer några alls, med tanke på kraven.
Utsatt
Transport centralt har inte handlagt något ärende som rör utnyttjande av arbetskraftsinvandrare inom taxi, men hon vet hur utsatt arbetskraftsinvandrare kan vara.
– Jag har jobbat som ombudsman på Fastighet. Inom städ är det väldigt vanligt att arbetsgivare utnyttjar sina anställda. De första åren är den anställda bunden till sin arbetsgivare och kan inte söka nytt jobb. Det är först efter det som de vågar gå till facket.
– Så var det inom städ. Efter några år brakar helvetet loss, för då vågar de kräva sin rätt. Gör de det för tidigt blir de av med jobbet och åker ut från Sverige med huvudet före.
”Ta bort procentlönen”
Att det kommit något hundratal personer till Sverige för att jobba inom taxi förklarar inte spiralen nedåt, säger Anna Erixon.
– För att komma bort från tolvtimmarsdagar och en allt hårdare press ser jag bara en lösning – att ta bort procentlönen. Annars fortsätter priskriget och racet mot botten, säger hon.
