Vem tror du att du är?
Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.
Nej, Napoleon var ingen släkting, inte en prinsessa så långt trädets toppar når och mörke farfars bruna ögon kom inte av vallonblod som sagts i familjen, utan från resandefolk. De som kallades tattare på hans tid och knappast var en bakgrund att skryta i Riddarhuset med.
Släktforskning kan föda besvikelser, ibland avslöja okända blodsband eller djupt fördolda hemligheter i släktled, skam och tragedier – eller att mammas släkt inte alls kom från Flen utan från Dalarna.
Det är ändå intressant! Tycker allt fler. Studieförbundens cirklar för släktforskare har blivit många och har kommit att bli de populäraste kurserna på senare år. Trots att det samtidigt är jämförelsevis enkelt att hemma söka sina rötter på nätet, gratis i alla fall under några veckors provperiod.
Söker sina rötter
I tv söker kända svenskar sina rötter i programmet Vem tror du att du är? i Sveriges Television sedan 2009–2016, nu i Femman. Och även kändisarnas egna familjesanningar kommer på skam. I ett avsnitt hösten 2021 visar det sig att kocken och kokboksförfattaren Markus Aujalay, på sin mors sida, inte alls hade några rötter i Skottland. Men däremot, i rakt nedstigande led, är släkt med Gustav Vasa!
Vilket i och för sig inte är helt unikt. Författaren Per Andersson visar i sin bok Sveriges kungasläkt att över 250 000 personer i dag har släktband till den svenske kungen som levde 1496–1560, däribland alla i kungahuset både i dag och tidigare – genom ingiften – långt efter att Vasaätten lämnat tronen och kronan.
Tillbaka till Vem tror du att du är? Tv-kocken Markus Aujalay verkade i slutet av avsnittet, i kunglig slottsmiljö, uppriktigt glad att ha fått hjälp att trassla ut släktbanden.
Dna-forskning
I programmet medverkar bland andra Peter Sjölund, landets mest namnkunnige expert på dna-forskning. Han hjälpte polisen att efter 16 år klara upp ett dubbelmord i Linköping; år 2004 mördades en liten pojke och en medelålders kvinna. Trots att polisutredningen är den största i svensk historia, efter Palmeutredningen, och dna på mordvapnet – en kniv – kunde gärningsmannen hålla sig undan. Sjölund lyckades genom att ladda upp dna-profilen på ett av företagen som säljer dna-tester till privatpersoner, för släktforskning. Det gav flera hundra träffar, ett drygt tiotal hyfsat nära släktingar till den man som lämnat sitt dna på kniven.
Peter Sjölund använde sig sedan av traditionell dokumentation, som kyrkböcker, och kartlade hundratals personers släktförhållanden bakåt i historien. Till slut återstod en familj, där två bröder var möjliga – den ene visade sig vara gärningsmannen, som erkända dubbelmordet.
I dag är Peter Sjölund välkänd, har skrivit flera böcker och håller regelbundet föredrag samt bloggar på DNA-bloggen. Dagens dna-test, som säljs till privatpersoner, är betydligt säkrare än den teknik polisen hade vid millennieskiftet då gentekniken bara säkert kunde fastställa nära släktskap.
Dna-testa hemma
Den som beställer ett dna-kitt från ett privat företag får själv topsa sig och skicka in provet. Någon månad senare kommer resultatet; visar varifrån du härstammar och en lång lista på släktingar som är dna-testade. Vilket miljoner människor världen över är. De allra flesta, runt 80 procent, är dock amerikaner. De släktingar som får kontakt tack vare dna-tester är alltså framför allt amerikaner, eller personer som visar sig ha släkt i USA.
För den med rötter i Sverige som vill göra sitt eget släktträd är kyrkböckerna fortfarande centrala. Bakgrunden är att präster inom Svenska kyrkan sedan 1600-talet varit skyldiga att föra anteckningar om invånarna i sin församling. Flyttningslängder, dödböcker, vigselböcker… Husförhörslängderna kan ses som folkbokföringens huvudbok.
Rätt församling
Viktigt är att veta vilken församling man ska leta i. Det går att få hjälp i databasen Sveriges dödbok, som innehåller omkring 13 miljoner från år 1860, hos Riksarkivet.
Ett bra starttips är att börja hos just Riksarkivet. Här ryms källorna till vår historia. Brev och dagböcker likaväl som officiella civila och militära arkiv, statlig förvaltning och privata företag. Berättar om vem som fötts och vem som dött, vem som gift sig och vem som flyttat.
Den som fastnar i släktforskandet på allvar kan komma hur långt som helst. På något sätt är vi ju alla släkt med varandra, med bakgrund i Afrika.
