Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)
Close
Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)
Close
Kultur

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Socialdemokraterna har sedan slutet av 1800-talet gett ut förstamaj-märken. Märket till vänster är från 1897. Årets märke ha parollen Välfärden först.
Socialdemokraterna har sedan slutet av 1800-talet gett ut förstamaj-märken. Det till vänster är från 1897. Årets märke har parollen Välfärden först.

Välfärden först. Det är parollen som Socialdemokraterna demonstrerar under i år. Eller nja, några demonstrationståg blir det ju inte. Men det är i alla fall budskapet som står på partiets förstamaj-märke.

– När vi bygger samhället starkare efter pandemin sätter vi välfärden först i alla lägen. Det är vad valet nästa år kommer handla om, och där tar vi avstamp den 1 maj, säger Lena Rådström Baastad, partisekreterare Socialdemokraterna, i ett pressmeddelande.

För andra året i rad har pandemin satt stopp för fysiska samlingar. Men enligt Socialdemokraterna blir firandet inte mindre för det, bara annorlunda. Tillsammans med LO kommer partiet att samla arbetarrörelsen digitalt, både nationellt och lokalt.

Men redan för ett år sedan gjorde Aftonbladets skribent Lena Mellin analysen att coronakrisen riskerar att bli dödsstöten för ”traditionellt första maj”. Statsminister Stefan Löfven talade på Facebook, utan paroller, mot en fond av svenska flaggor. Men det vikande intresset för förstamaj-firande av traditionellt slag har pågått länge. Leden i tågen har glesnat långt tidigare.

Hjalmar Branting talar på Hakberget på Gärdet i Stockholm den 1 maj 1917. Bilden publicerad i tidningen Social-Demokraten. Foto: Axel Malmström
Hjalmar Branting talar på Hakberget på Gärdet i Stockholm den 1 maj 1917. Bilden publicerad i tidningen Social-Demokraten. Foto: Axel Malmström

Bara ett exempel av många: Socialdemokraterna i Östersund – en av städerna som haft demonstrationståg sedan 1890 – ersatte redan i mitten av 1990-talet det traditionella tågandet, till mässingsblås, med ”förnyelse” i form av mer sociala aktiviteter, som tipspromenad.

Transports förbundssekreterare Lars Mikaelsson tror att pandemin visserligen kan komma att påverka första maj-tågen något, i förlängningen. Kanske blir det stora tåg, men på färre orter.

– I Ånge, där jag kommer ifrån, har vi haft tal på torget och alla fanor uppsatta under första maj-firandet. Vi brukar ha arbetarfrukost före talen. Då för vi fackliga och politiska samtal i klassisk kämparanda, säger han.

Det var dock några år sedan man gick i demonstrationståg i Ånge.

– Men vi är en internationell rörelse som har mycket kvar att kämpa för. Det skulle förvåna mig mycket om vi inte skulle få se förstamaj-tågen i gång igen, och det redan nästa år då det ju är valår, säger Lars Mikaelsson.

The Mamas står för musikunderhållningen på Socialdemokraternas och LO:s nationella förstamaj-firande, som visas digitalt. © 2020 Fotograf Anna-Lena Ahlström
The Mamas står för musikunderhållningen på Socialdemokraternas och LO:s nationella förstamaj-firande, som visas digitalt. © 2020 Fotograf Anna-Lena Ahlström

Det är inte första gången det talas om första maj-firandets förestående undergång. I början av millenniet hotades arbetarrörelsens dag rent konkret att mista sin status som röd dag. Men efter diskussioner blev det i stället annandag pingst som fick bli svart när nationaldagen, 6 juni, fick helgstatus.

Det är inte heller givet hur det traditionella firandet ska se ut. I England firas majdagen (May Day) alltid den första måndagen i maj. Till skillnad från i många andra länder är demonstrationstågen inte knutna till politiska partier.

Under många år förknippades också första maj med det kommunistiska östblockets regisserade föreställningar. Inte minst då SVT traditionsenligt visade bilder från ”firandet” på Röda torget i Moskva. Där militärparader hedrade kommunistledarna, högt uppe på ett podium. För medborgarna kunde det mer handla om plikt att delta. Efter revolutionen 1917 firades helgen i Sovjet också med ett slags ”annandag första-maj”, vanligen mer som en familjefest med aktiviteter ute i det fria.

Transportare i förstamaj-tåg på Kungsgatan, Stockholm, 2014. Närmast till höger syns Transports ombudsman Joakim Guttman. Foto: Carolina Nolasco
Transportare i förstamaj-tåg på Kungsgatan, Stockholm, 2014. Närmast till höger syns Transports ombudsman Joakim Guttman. Foto: Carolina Nolasco

I Sverige var det i början av förra århundradet vanligt att socialdemokrater och kommunister tågade sida vid sida. I alla fall vissa år. Efter Andra internationalens splittring och bildandet av Tredje internationalen – ”Komintern” – sjöng svenska kommunister att ”tredje internationalen åt alla lycka bär” i sången.

Många av talen från den tiden ger ett lätt nattståndet intryck, liksom tidningstexter om ”arbetarhövdingar” och ”framdrifvare av krafvet på kortare arbetsdag”. Men som en röd tråd löper också tanken om allas lika värde, solidaritet, fred och jämlikhet.

Författaren och journalisten Göran Greider skriver i sin bok Bergspredikan för socialister om hur det från borgerligt håll inför varje första maj raljeras över en ålderdomlig politisk rit som borde avskaffas. Han framhåller att trots det – eller kanske, tack vare det – är firandet en av de stora, levande kollektiva manifestationerna i Sverige och världen.

Greider, också chefredaktör för Dala-Demokraten, har hållit många förstamaj-tal. Han har alltid inlett med de tre orden: Kamrater! Vänner! Mötesdeltagare!

”De slår en vag men högtidlig retorisk ring kring åhörarna och förbinder den som talar med dem som tilltalas. Alla närvarande kliver för en stund in i ritens cirkel.”

Transports ordförande Tommy Wreeth är övertygad om att första maj som en dag för manifestationer är relevant även i framtiden. Här framför Brantingmonumentet på klassisk förstamaj-mark, Norra Bantorget, en annan dag. Foto: Justina Öster
Transports ordförande Tommy Wreeth är övertygad om att första maj som en dag för manifestationer är relevant även i framtiden. Här framför Brantingmonumentet på klassisk förstamaj-mark, Norra Bantorget, en annan dag. Foto: Justina Öster

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth får avsluta med några tankar inför helgen, den andra att genomföras under pandemin:

–  Jag tror att behovet för människor att samlas runt första maj är större än någonsin efter de tuffa tider vi tvingats gå igenom det senaste året. Jag är övertygad om att arbetarna och arbetarrörelsen återtar första maj 2022, som ju också är ett valår.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Kör ut dem!

Davids krönika. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

Fråga facket
Fråga tidningsbud

Vilket fack ska min son tillhöra?

Transport. Henrik vill veta om hans son kan vara medlem i Transport då han jobbar som tidningsbud. Ingela har mörkt på jobbet och undrar om det verkligen ska vara så. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Kultur
Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl och Ulf Berglund nedanför Picassos monumentala mås i studentområdet Kungshamra, Solna. Foto: Lilly Hallberg

När Picasso flyttade in i det svenska folkhemmet

Konst. Beundrade, utbuade och bortglömda – fem jättelika betongskulpturer av den store Pablo Picasso finns i Sverige. En ny bok utforskar verkens väg in i vår vardag.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi bra stämning på arbetsplatsen

Arbetsmiljö. Vi behöver inte vara kompis med alla på jobbet. Men bemöter vi varandra med hyfs och respekt skapar vi en bättre stämning. Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en hövlighetsguide för att hjälpa oss på traven.

Tema: Kvinnliga chaufförer
Montage foto + illustration

Med sjumilakliv mot jämställdhet?

Åkeri. Lastbilsyrket är på snabb marsch mot en jämnare könsfördelning. Kvinnorna kommer med stormsteg – på gymnasiets transportprogram är en tredjedel tjejer.