Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.
Close
Lustgastuber som slängs i hushållssoporna och töms i sopbilens vagga kan explodera, fara ut som tillplattade vassa projektiler och träffa miljöarbetare och förbipasserande på gatan. Tuberna ska lämnas in på återvinningscentraler.
Close
Sophämtare lever farligt

Lustgastuber i soporna kan explodera

Miljö. Lustgastuber i soporna är ett arbetsmiljöproblem. Tuberna kan explodera och skada både miljöarbetare och folk som passerar sopbilarna. Vid ett ungdomsboende i Göteborg har hämtningen stoppats för andra gången.

Lustgastuber klassas som farligt avfall och ska inte blandas ihop med hushållssopor utan lämnas in på återvinningscentraler. Transports skyddsombud Johan Kanmert och miljöarbetaren Rasmus Forsberg på Renova i Göteborg, har tidigare i Transportarbetaren varnat för farorna med tryckluftsbehållare.

Johan Kanmert, Renova
Johan Kanmert. Foto: Privat

De tog bland annat upp problem vid ett särskilt boende för ungdomar på Hisingen i Göteborg där stora mängder lustgastuber gömdes i soporna. Kanmert utfärdade skyddsstopp, med hänvisning till fara för miljöarbetarnas liv och hälsa. Problemet verkade vara löst efter sommaren och områdeschefen hävde stoppet. Men i slutet av september var det dags igen.

– Jag kände att kärlet var tungt och hittade åtta lustgastuber i en påse som någon bäddat in ordentligt för att de inte skulle synas, säger Rasmus Forsberg.

Johan Kanmert ilsknade till och stoppade i början av oktober åter hämtningen, i avvaktan på åtgärder.

Inte ur världen

Men problemet är därmed inte ur världen. Lustgastuber slängs i sopkärl på en rad andra håll. En vanlig fredag kan Rasmus Forsberg och kollegan samla ihop 30–40 stora behållare. Mer eller mindre synliga.

– Ligger de på marken eller golvet är de ganska lätta att snubbla på. Dessutom brukar någon så småningom lägga lösa tuber i kärlen, för att bli av med dem.

Han ser lustgastuber ligga och skräpa på gatan och runt om i stan och pekar på ytterligare ett problem för miljöarbetarna, tuberna kan skada hörseln.

– Ramlar de rakt på metallen när vi tömmer kärlen i vaggan låter det som bara tusan!

Använd hörselskydd, råder Johan Kanmert.

Extra vaksam

Rasmus Forsberg med några av lustgastuberna, upphittade i soprum i centrala Göteborg. 30–40 tuber kan det bli en vanlig fredag. Foto: Privat
Rasmus Forsberg med några av lustgastuberna, upphittade i soprum i centrala Göteborg. 30–40 tuber kan det bli en vanlig fredag. Foto: Privat

Rädd att hämta på ställen där det brukar ligga behållare är inte Rasmus Forsberg, men extra vaksam. Han skulle önska att mer information om faran och hur man sorterar gick ut till hushållen.

– Folk har lite dålig koll över lag, man kan inte slänga vad som helst. Vi har heller inga tydliga instruktioner från arbetsgivaren, så att alla vet vad de ska göra om de hittar lustgastuber.

– Visst, vi ska skriva avvikelserapporter, men alla vet inte om det, hur man gör eller förstår svenska tillräckligt bra, säger Rasmus Forsberg.

Stoppet ligger kvar

Arbetsmiljöingenjör Martin Rotter på Renova förklarar att företag och skyddsombud nu är helt överens om att stoppet för hämtning ligger kvar vid ungdomsboendet. Tillfälliga stopp kan också göras på fler platser, om många tuber hittas.

– Vi har bedömt lustgastuber som en hög risk för både chaufförer och allmänhet eftersom de kan explodera under tryck eller flyga i väg och resultera i allvarlig skada. Finns det tuber i avfallet så ska kärlen inte tömmas, säger Martin Rotter.

Rapportera löpande

Miljöarbetarna ska också rapportera löpande om avvikelser, oavsett plats.

– När vi får in såna rapporter kommunicerar vi med kommunen som kontaktar kunden. Beträffande ungdomshemmet har vi begärt åtgärder. De ska visa skriftliga rutiner om vad de tänker göra för att lustgastuber inte ska finnas i soporna. Sortera och kontrollera avfallet före hämtning. Annars hämtar vi inte, säger han.

Martin Rotter tror inte det fungerar att utfärda generella regler som gäller för alla sophämtare att inte ta med sig lustgastuber. Företaget behöver få in avvikelserapporter från miljöarbetarna, som de kan agera på.

Han pekar samtidigt på den allmänna regeln att miljöarbetarna inte ska ”gräva” i soporna.

– Då uppstår andra risker som att de kan klämma, skära sig eller utsättas för smitta. Problemet är att ingen riktigt vill kännas vid lustgastuberna. Vi vill heller inte ha in dem i vår verksamhet, säger Martin Rotter.

Exploderar i eldstäderna

Gömda tuber exploderar också när de når eldstäderna i landets kraftvärmeverk, som Sävenäs i Göteborg.

– Fast de ska inte behöva hamna där, explodera i pannan och orsaka både materiella skador och kostnader, säger Martin Rotter.

Han berättar att Renova för en dialog med kommunen för att kunna agera snabbare vid problem med lustgasbehållare.

– Vi kan ju inte lägga skyddsstopp varje gång. Vi behöver hitta en annan rutin, till exempel genom att lustgas får en högre prioritet, som vid vår hantering av råttproblem. Då krävs omedelbara åtgärder av kunden, som annars via brev får en frist på två veckor.

Samma sak med öltunnor

Martin Rotter passar på att lyfta ett liknande problem med öltunnor från restauranger och event. Även de är engångsbehållare och tryckkärl som kan explodera och skada människor, om de hanteras fel.

– Vi har samlat in avvikelserapporter och påtalat risken med ölbehållare för både Arbetsmiljöverket och kommunen, säger han.

Adam Danielewicz är driftchef på Sävenäs avfallskraftvärmeverk, dit soporna fraktas och eldas upp för att utvinna fjärrvärme.

Färre driftstörningar nu

När de första dolda lustgastuberna exploderade i värmepannan efter pandemin 2020 var man helt oförberedd, säger han. Men nu har systemet justerats, så att driftstörningarna minskat. Fast gömda behållare kommer fortfarande in flera gånger i veckan, exploderar och skapar problem.

– Människor skadas inte eftersom explosionen sker inne i pannan, som är ett slutet utrymme. Men vi får materiella skador och flaskorna fastnar på olika håll. Vi kan ha störningar på 20–30 minuter, säger Adam Danielewicz.

Sävenäs lyfte tidigt problemet i kommunernas branschorganisation för sophantering, Avfall Sverige, berättar han.

– I början visste inte många om det här, men nu är det samma problem över hela Sverige.

Dyrt för kommunerna

Ekonomi. Kostnaderna för att hantera den ökande mängden lustgastuber stiger i kommunerna. I Göteborgs stad pekar ökningen mot 5 miljoner kronor.

Camilla Nilsson är rådgivare på branschorganisationen Avfall Sverige. Hon lyfter fram kommunernas ökade kostnader för hanteringen av tuber, som lämnas på återvinningscentraler.

– Bara i Göteborgs stad har kostnaden stigit från 1 miljon kronor per år till snart 5 miljoner för 2024.

Men då har skadorna efter explosioner i kraftvärmeverken inte räknats med, tillägger hon.

– Tuberna är stora och tunga även när de är tomma. De klassas som farligt avfall om de inte är 100 procent tömda och utan tryck. När jag pratar med kommunerna verkar det här vara ett extra stort problem i storstadsregionerna, säger Camilla Nilsson.

Vad kan göras för att minska mängden lustgastuber i soporna?

– Vi driver frågan aktivt med andra branschorganisationer i EU och vill också se att producentansvaret för förpackningar, som redan finns i dag, tillämpas i praktiken. Exempelvis genom att ställa krav på att tuberna ska kunna fyllas på i stället för att vara engångsförpackningar.

Avfall Sverige och Camilla Nilsson tipsar även kommunerna om:

– Vikten av kommunikation till hushållen så att tuberna inte slängs fel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tufft jobb i snöovädret

Arbetsmiljö. Vintern slog till med storm, fällda träd, ihållande snöfall och vädervarningar på olika håll i landet. Per Svedberg körde natt i plogbilen i Hälsingland medan hämtningen ställdes in för miljöarbetaren Rasmus Forsberg – en oframkomlig dag i Göteborg.

Här i Västland, mellan Tierp och Karlholm i norra Uppland, omkom en nyanställd miljöarbetare under arbete med sophämtning i maj i år. Enligt polisens uppgifter direkt efter olyckan handlade det om att hon fallit av bilen då hon stod baktill mellan två hämtningsstationer. Foto: Lilly Hallberg

Renhållningsbolag ändrar rutiner efter dödsolycka

Miljöarbete. I våras omkom en renhållningsarbetare i Tierps kommun efter att ha fallit av sopbilen och slagit i huvudet. Företaget där kvinnan arbetade har nu stärkt säkerhetsrutinerna.

Insänt logga

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.