Illustration: Helena Halvarsson
Close
Illustration: Helena Halvarsson
Close

Sexuellt trakasserad? Gör så här

Snabbkollen. Sexuella trakasserier är vanligare i mansdominerade branscher, som transportsektorn, än i andra yrken. Men ingen ska behöva stå ut med kränkande kommentarer eller tafsande kollegor. Så här gör du om du eller någon annan råkar ut för trakasserier på jobbet.

1. Det här är sexuella trakasserier

I diskrimineringslagen definieras sexuella trakasserier som ”ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet”. Det gäller all typ av fysiska handlingar som kramar och tafsande. Men också kommentarer, antydningar eller förslag om sexuell samvaro. En händelse måste vara oönskad, kränkande och av sexuell natur för att det ska räknas som sexuella trakasserier.

 

2. Viktigt att säga ifrån

Det är den som utsatts som bedömer om handlingen är kränkande. Men den som trakasserar måste också förstå att hen har gått över gränsen. Därför har den som blir utsatt för sexuella trakasserier upplysningsskyldighet enligt lagen. Det gäller dock inte sånt som är uppenbart kränkande. I sådana fall räknar man med att den som utfört handlingen bör förstå att det inte är okej.

 

3. Ta hjälp av någon

Känns det svårt att säga ifrån? Du behöver inte göra det ensam. Huvudsaken är att den som kränkt dig får reda på hur du känner. Ta en kollega, ditt skyddsombud, facket eller chefen till hjälp för att tala med den som kränkt dig.

 

4. Berätta för arbetsgivaren

Alla har rätt till en arbetsmiljö utan sexuella trakasserier. Det är reglerat i diskrimineringslagen. Och den som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön är din arbetsgivare. Den arbetsgivare som får kännedom om att sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatsen är skyldig att utreda frågan och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att det fortsätter. Annars kan arbetsgivaren få betala skadestånd, diskrimineringsersättning.

 

5. Trakasserad av chefen?

Är det chefen själv som står för trakasserierna har företaget ett ännu större ansvar än när det gäller händelser mellan kollegor. Enligt diskrimineringslagen är det förbjudet för en arbetsgivare att trakassera en anställd eller arbetssökande. Facket eller Diskrimineringsombudsmannen kan stämma företaget.

 

6. Händer det inget?

I den bästa av världar tar arbetsgivaren tag i problemet och ser till att det inte händer igen. Men vad gör man om inget händer? Ta kontakt med din lokala fackliga avdelning. Facket kan då kräva att arbetsgivaren ska göra en mer grundläggande utredning eller vidta åtgärder för att få stopp på trakasserierna. Den som inte är med i facket kan vända sig direkt till DO. Kommer DO eller facket inte överens med arbetsgivaren kan ärendet till slut gå vidare till domstol. Företaget kan då stämmas för att inte ha fullföljt sin utredningsplikt.

 

7. Skriv ner vad som hänt

Bara en bråkdel av alla som råkar ut för sexuella trakasserier får sitt ärende prövat i domstol. Skulle det gå så långt är det bra om det som hänt finns dokumenterat på något sätt. Dokumentation kan vara bra att ha även när ett ärende ska utredas av arbetsgivaren. Vid sexuella trakasserier står ord ofta mot ord och det är inte säkert att den utsatte och den som trakasserat har samma bild av vad som hänt. Konkreta bevis kan vara svårt att få fram. Men den som har utsatts för trakasserier kan tjäna mycket på att skriva ner exakt vad som har hänt och när samt att prata med sina kollegor på ett tidigt stadium. Även mejl och sms kan vara till god hjälp.

 

8. Polisanmäl grova trakasserier

De allra grövsta formerna av trakasserier är också straffbara enligt brottsbalken. Det kan till exempel handla om sexuellt ofredande, sexuellt utnyttjande eller våldtäkt. Har du råkat ut för en sådan handling ska du självklart göra en polisanmälan.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Insänt logga

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Ulrich kör malmtransporter – belönas för säkerhetsarbete

Arbetsmiljö. Ulrich Höntzsch jobbar med att köra 90-tons ekipage för Kaunis Iron logistik. Han är också skyddsombud och nu prisas han med ett stipendium på 15 000 kronor från Prevent.

Robert Savela och Ulf Karlander. Foto: Privat

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.