Reza Shahabi busschaufför från Iran
Close
Reza Shahabi, nyligen släpptsur fängelse i Iran, berättarom hur fackliga förföljs under sitt Sverigebesök.
Close

”Vi vill starta fria icke-statliga fackförbund i Iran!”

Internationellt. Reza Shahabi har nyligen släppts ur fängelset efter tortyr och isolering. Davood Razavi har en dom på fem år hängande över sig. Båda var bussförare i Iran. Deras brott? Fackligt engagemang. I kväll berättar de på ett öppet möte.

Davood Razavi
Davood Razavi.

Reza Shahabi och Davood Razavi kom till Stockholm i går för ett fyra dagar långt besök i Sverige. Allt i syfte att berätta om arresteringar, summariska rättegångar och långa fängelsestraff under miserabla förhållanden för iranier som vågar trotsa landets hårdföra teokratiska styre – och starta fria, obundna fackförbund.

Fack, knutna till staten, ”gula fackförbund”, finns det redan gott om. På Irans arbetsplatser utgörs de av så kallade islamiska råd. De tillhör centralorganisationen Arbetarnas hus och driver, enligt Shahabi och Razavi, inte arbetarnas sak. Lojaliteten ligger hos staten och näringslivet.

Bussförarna från busschaufförernas fack i Teheran (Syndica Vahed) kom i sällskap med läraren Loghman Veisi från Iranska lärarförbundet. På en pressträff i LO-borgen gav också han en skrämmande bild av lärarnas situation med låga löner, otrygga anställningar, stor arbetsbörda och hård statlig styrning.

Trion kom från ett besök med norska fackförbund, inbjudna till Stockholm av Facklig plattform Iran. Det är ett samarbetsorgan som leds av LO (Kommunal, IF Metall, Lärarförbundet) och Transport – med transportaren och taxiföraren Saied Tagavi som drivande eldsjäl.

Reza Shahabi var allvarlig och tydligt märkt av sina många år i fängelse. Att han släpptes i förtid från ett sexårigt fängelsestraff tackar han kamraterna i sitt fackförbund för. Liksom svenska och andra nationella fack har de protesterat och tryckt på de styrande för att få honom fri.

Men mest av allt tackade Reza Shahabi sin fru, som hela tiden bearbetat olika organisationer.

– Det finns ett talesätt att bakom varje stor man finns en stark kvinna. Min fru har fått vara både mamma och pappa för våra barn. Hon har försörjt familjen genom att torka och lägga in grönsaker och frukt till privat försäljning, stöttat och besökt mig i fängelset.

Där erbjuds varken mat eller toalettartiklar, allt hänger på de anhöriga, berättade Reza Shahabi.

– Maten var gamla fimpar, tändstickor och plåster. Inget som gick att äta.

Reza Shahabis axel knäcktes under tortyren då han hängdes upp på en korsliknande ställning för att tvingas erkänna olika ”fientliga handlingar” mot staten. Han hungerstrejkade sig ur isoleringscellen till allmän avdelning med 180 politiska medfångar och fick till slut komma till sjukhus för operation. Men skadorna i ryggraden och klämda nerver plågar honom fortfarande. Reza Shahabi kan inte gå längre än 200 meter innan han behöver vila. En ny operation krävs, men familjen saknar pengarna.

– Vi lever inte nu, vi bara överlever. Jag är förbjuden att arbeta som busschaufför och hankar mig fram med lite jobb inom taxi och taxiväxel, men det ger inte mycket. Vi fortsätter att lägga in grönsaker och frukt för försäljning, men har inte råd att sätta våra barn i privat skola, säger Reza Shahabi.

I en färsk rapport (Global rihts Index 2018) beskriver världsfacket IFS Iran som ett av de värsta länderna i världen att arbeta i. Landet hamnar under rubriken ”inga garanterade rättigheter”.

Det är för att få stöd i kampen för att starta fria fack och få rätt att slåss för sina mänskliga rättigheter som aktivisterna besöker Sverige. De vet inte om de kommer att drabbas av nya repressalier när de återvänder hem. Men hoppas att den internationella uppmärksamheten ska skydda dem.

I fjol ledde statsminister Stefan Löfven en stor handelsdelegation till Iran, med besök hos president Hassan Rouhani, efter lättade sanktioner. Med på resan bland näringslivets toppar fanns en facklig representant, IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Shahabi, Razavi och Veisi säger att varken de utländska företagen eller sanktionerna mot landet har stött arbetarnas sak eller lett till bättre arbetsförhållanden. Tvärtom gynnas bara det iranska näringslivet och de styrande, ytterligare.

– Vi har inget emot att företag från andra länder etablerar sig i Iran. De är välkomna. Men de måste ta med sig de löner och arbetsvillkor som gäller i hemländerna, betonar Reza Shahabi.

Kollegan Davood Razavi tillåts inte heller arbeta som busschaufför. Efter att han var med och startade bussfacket tvingades han i förtida pension. Frun arbetar och han jobbar en del som taxichaufför. För två år sen dömdes han till fem år och tre månaders fängelse. Som andra fackligt aktiva, anklagad för att vara ett hot mot nationens säkerhet.

– Att inte veta om eller när domen ska verkställas är psykisk tortyr. Jag tänker på det hela tiden och har till och med gått till domstolen för att få svar.

Ovisshet och väntan är en medveten taktik från regimen för att avskräcka från facklig aktivism, hävdar Davood Razavi. Han fick till svar att domstolen inte hunnit längre än till 2014 års domar.

– Men om du säger upp din advokat så kan vi pröva ditt fall direkt, sa domarna sen. Så fungerar rättsväsendet i Iran.

Att arrangera offentliga fackliga möten är nästan omöjligt i Iran, förklarar Davood Razavi. Samtidigt pågår dagliga protester mot styret. Nyligen samlades metallarbetare i södra Iran. 60 personer arresterades och bara tio släpptes, uppger han.

Trots att han inte har tillstånd att arbeta fackligt fortsätter Davood Razavi.

– En grupp lastbilschaufförer strejkar sen två veckor. De har många krav, men det viktigaste är att de ska få bilda fria fackliga organisationer. Om vi går samman inom olika yrkesgrupper kommer vi att kunna påverka regimen. Vi ska lyckas och situationen ska bli bättre.

Lastbilsförarna har låga löner och priserna är höga på reservdelar och drivmedel. Långa väntetider i hamnarna, utan lön, för att lasta och lossa är också ett gissel.

– Vi startade bussfacket i Teheran för 14 år sen. Jag och 250 kollegor fick sparken, men 95 procent lyckades ta sig tillbaka till jobbet och fick behålla de rättigheter vi kämpat oss till. Mellan 2004 och 2005, bara ett år, fick vi igenom en lönehöjning på 250 procent!

Det är därför Davood Razavi fortfarande tror att facklig kamp ger resultat. Det ger honom kraft att fortsätta.

– Jag, min fru och mina fackliga kamrater drabbas av repressalier och förtryck. Men jag ångrar mig inte. Att 15 000 bussförare fått ett bättre liv ger mig energi, här inifrån, att stå emot förtrycket.

Fotnot. I kväll (fredag den 15 juni) kan den som vill veta mer om fackets kamp och arbetsvillkoren i Iran höra den fackliga trion på ABF vid Sveavägen i Stockholm, klockan 17 – 19.30.

På lördag eftermiddag (den 16 juni, klockan 16–18) har göteborgarna samma möjlighet på Järntorget (Södra Allégatan 1B, i Göteborg).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Ikea borde kräva kollektivavtal hos sina transportörer”

Internationellt. I två dagar har en rad europeiska och internationella transportfack kraftsamlat på Transports förbundskontor. Syftet är att förmå Ikea och andra stora transportköpare att kräva kollektivavtal bland sina entreprenörer.

Ny duo vill bringa ordning och reda i transportsektorn

Åkeri. – Ska jag vara ärlig så klarar vi oss inte längre utan utländska chaufförer i Sverige. Men de ska ha samma lön och rättigheter som vi, säger Jimmy Ovesson. Han har tagit klivet in i Transports verksamhet för att försöka bringa ordning och reda i åkeribranschen.

Transportarbetarens logga

Danmark får behålla vassare cabotageregler

EU. Danmark har tagit strid för vassare cabotageregler mot EU-kommissionen och vunnit kampen. Efter en tvåårig strid ger EU-domstolen den danska regeringen rätt att komplettera reglerna med egna preciseringar. I ministerförhandlingarna om nya transportregler kan domen få stor betydelse.

Väktare vaktar bränder – fast inte här

Efter massiv vattenbombning skulle ett bevakningsföretag ta över och vakta den pyrande skogsbranden, uppgav räddningschefen. Transportarbetaren åker till Jerkersbodberget för att snacka med brandväktarna. Men det är för tidigt. Släckningen pågår fortfarande och miljöchauffören Kjell Arvidsson kör lass efter lass med vatten med sin tankbil.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.

Pengar

Kolla ditt lönebesked

Bevakning. Du som jobbar i bevakningsbranschen, glöm inte att kolla din lön! – Jag får en hel del signaler om att det brister både i små och stora företag. Grundlön och ob är oftast rätt, men det finns andra ersättningar som inte betalas ut, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport.

Tvisten löst i Luleå hamn

Hamn. Tvisten i Luleå hamn är löst. På tisdagskvällen skrev Transport och stuveribolaget Shorelink på ett lokalt avtal som innebär att helgarbetet återupptas i hamnen. – Tidigare skedde det som övertid, nu är arbetet schemalagt, säger Transports avtalssekreterare Peter Winstén.

Almedalen 2018

Hård dragkamp väntar om ”oljan” från skogen

Miljö. Rötter, grenar och andra restprodukter vid skogsavverkning, alltså biomassa, pekas ofta ut som en råvara som ska ersätta fossil olja i framtiden. Men hur långt räcker den egentligen om flyg, lastbilar och även industrin ska dela på samma råvara?

Almedalen 3 juli Debatt om åkeri

”Många jagar lägsta pris – till varje pris”

Åkeri. Råder det verkligen kaos på svenska vägar? Transports ordförande Tommy Wreeth fick frågan på förbundets eget seminarium om problemen i åkeribranschen. – Många transportköpare jagar lägsta pris. Till varje pris, svarade han.

Het debatt när unga politiker möttes i Almedalen

Arbetsmarknad. Dagens unga vill helst jobba i stora företag eller inom den offentliga sektorn. Intresset för att starta eget och arbete i små privata bolag har sjunkit. Undersökningen presenterades strax innan de politiska ungdomsförbunden drabbade samman i en het debatt om ungas ställning på arbetsmarknaden.

Oenighet stoppade nya cabotageregler

EU-regler. Nej. Det blir inga förändringar i EU:s transportpolitik den närmaste tiden. Parlamentet tog under onsdagen ställning för att regler om cabotage och vilotid ska omförhandlas i utskotten.

”Beslutet handlar om den svenska transportsektorns överlevnad”

EU-regler. I morgon, onsdag, fattar EU beslut som kan avgöra framtiden för cabotageregler, lönerna för fattiga östchaufförer och alla lastbilsförares kör- och vilotider. – Det är två oerhört viktiga förslag. Det ena handlar om den svenska transportsektorns överlevnad. Det andra handlar om att människor ska överleva i trafiken, säger EU-parlamentariker Marita Ulvskog (S).