Annons:
Reza Shahabi busschaufför från Iran
Close
Reza Shahabi, nyligen släpptsur fängelse i Iran, berättarom hur fackliga förföljs under sitt Sverigebesök.
Close

”Vi vill starta fria icke-statliga fackförbund i Iran!”

Internationellt. Reza Shahabi har nyligen släppts ur fängelset efter tortyr och isolering. Davood Razavi har en dom på fem år hängande över sig. Båda var bussförare i Iran. Deras brott? Fackligt engagemang. I kväll berättar de på ett öppet möte.

Davood Razavi
Davood Razavi.

Reza Shahabi och Davood Razavi kom till Stockholm i går för ett fyra dagar långt besök i Sverige. Allt i syfte att berätta om arresteringar, summariska rättegångar och långa fängelsestraff under miserabla förhållanden för iranier som vågar trotsa landets hårdföra teokratiska styre – och starta fria, obundna fackförbund.

Fack, knutna till staten, ”gula fackförbund”, finns det redan gott om. På Irans arbetsplatser utgörs de av så kallade islamiska råd. De tillhör centralorganisationen Arbetarnas hus och driver, enligt Shahabi och Razavi, inte arbetarnas sak. Lojaliteten ligger hos staten och näringslivet.

Bussförarna från busschaufförernas fack i Teheran (Syndica Vahed) kom i sällskap med läraren Loghman Veisi från Iranska lärarförbundet. På en pressträff i LO-borgen gav också han en skrämmande bild av lärarnas situation med låga löner, otrygga anställningar, stor arbetsbörda och hård statlig styrning.

Trion kom från ett besök med norska fackförbund, inbjudna till Stockholm av Facklig plattform Iran. Det är ett samarbetsorgan som leds av LO (Kommunal, IF Metall, Lärarförbundet) och Transport – med transportaren och taxiföraren Saied Tagavi som drivande eldsjäl.

Reza Shahabi var allvarlig och tydligt märkt av sina många år i fängelse. Att han släpptes i förtid från ett sexårigt fängelsestraff tackar han kamraterna i sitt fackförbund för. Liksom svenska och andra nationella fack har de protesterat och tryckt på de styrande för att få honom fri.

Men mest av allt tackade Reza Shahabi sin fru, som hela tiden bearbetat olika organisationer.

– Det finns ett talesätt att bakom varje stor man finns en stark kvinna. Min fru har fått vara både mamma och pappa för våra barn. Hon har försörjt familjen genom att torka och lägga in grönsaker och frukt till privat försäljning, stöttat och besökt mig i fängelset.

Där erbjuds varken mat eller toalettartiklar, allt hänger på de anhöriga, berättade Reza Shahabi.

– Maten var gamla fimpar, tändstickor och plåster. Inget som gick att äta.

Reza Shahabis axel knäcktes under tortyren då han hängdes upp på en korsliknande ställning för att tvingas erkänna olika ”fientliga handlingar” mot staten. Han hungerstrejkade sig ur isoleringscellen till allmän avdelning med 180 politiska medfångar och fick till slut komma till sjukhus för operation. Men skadorna i ryggraden och klämda nerver plågar honom fortfarande. Reza Shahabi kan inte gå längre än 200 meter innan han behöver vila. En ny operation krävs, men familjen saknar pengarna.

– Vi lever inte nu, vi bara överlever. Jag är förbjuden att arbeta som busschaufför och hankar mig fram med lite jobb inom taxi och taxiväxel, men det ger inte mycket. Vi fortsätter att lägga in grönsaker och frukt för försäljning, men har inte råd att sätta våra barn i privat skola, säger Reza Shahabi.

I en färsk rapport (Global rihts Index 2018) beskriver världsfacket IFS Iran som ett av de värsta länderna i världen att arbeta i. Landet hamnar under rubriken ”inga garanterade rättigheter”.

Det är för att få stöd i kampen för att starta fria fack och få rätt att slåss för sina mänskliga rättigheter som aktivisterna besöker Sverige. De vet inte om de kommer att drabbas av nya repressalier när de återvänder hem. Men hoppas att den internationella uppmärksamheten ska skydda dem.

I fjol ledde statsminister Stefan Löfven en stor handelsdelegation till Iran, med besök hos president Hassan Rouhani, efter lättade sanktioner. Med på resan bland näringslivets toppar fanns en facklig representant, IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Shahabi, Razavi och Veisi säger att varken de utländska företagen eller sanktionerna mot landet har stött arbetarnas sak eller lett till bättre arbetsförhållanden. Tvärtom gynnas bara det iranska näringslivet och de styrande, ytterligare.

– Vi har inget emot att företag från andra länder etablerar sig i Iran. De är välkomna. Men de måste ta med sig de löner och arbetsvillkor som gäller i hemländerna, betonar Reza Shahabi.

Kollegan Davood Razavi tillåts inte heller arbeta som busschaufför. Efter att han var med och startade bussfacket tvingades han i förtida pension. Frun arbetar och han jobbar en del som taxichaufför. För två år sen dömdes han till fem år och tre månaders fängelse. Som andra fackligt aktiva, anklagad för att vara ett hot mot nationens säkerhet.

– Att inte veta om eller när domen ska verkställas är psykisk tortyr. Jag tänker på det hela tiden och har till och med gått till domstolen för att få svar.

Ovisshet och väntan är en medveten taktik från regimen för att avskräcka från facklig aktivism, hävdar Davood Razavi. Han fick till svar att domstolen inte hunnit längre än till 2014 års domar.

– Men om du säger upp din advokat så kan vi pröva ditt fall direkt, sa domarna sen. Så fungerar rättsväsendet i Iran.

Att arrangera offentliga fackliga möten är nästan omöjligt i Iran, förklarar Davood Razavi. Samtidigt pågår dagliga protester mot styret. Nyligen samlades metallarbetare i södra Iran. 60 personer arresterades och bara tio släpptes, uppger han.

Trots att han inte har tillstånd att arbeta fackligt fortsätter Davood Razavi.

– En grupp lastbilschaufförer strejkar sen två veckor. De har många krav, men det viktigaste är att de ska få bilda fria fackliga organisationer. Om vi går samman inom olika yrkesgrupper kommer vi att kunna påverka regimen. Vi ska lyckas och situationen ska bli bättre.

Lastbilsförarna har låga löner och priserna är höga på reservdelar och drivmedel. Långa väntetider i hamnarna, utan lön, för att lasta och lossa är också ett gissel.

– Vi startade bussfacket i Teheran för 14 år sen. Jag och 250 kollegor fick sparken, men 95 procent lyckades ta sig tillbaka till jobbet och fick behålla de rättigheter vi kämpat oss till. Mellan 2004 och 2005, bara ett år, fick vi igenom en lönehöjning på 250 procent!

Det är därför Davood Razavi fortfarande tror att facklig kamp ger resultat. Det ger honom kraft att fortsätta.

– Jag, min fru och mina fackliga kamrater drabbas av repressalier och förtryck. Men jag ångrar mig inte. Att 15 000 bussförare fått ett bättre liv ger mig energi, här inifrån, att stå emot förtrycket.

Fotnot. I kväll (fredag den 15 juni) kan den som vill veta mer om fackets kamp och arbetsvillkoren i Iran höra den fackliga trion på ABF vid Sveavägen i Stockholm, klockan 17 – 19.30.

På lördag eftermiddag (den 16 juni, klockan 16–18) har göteborgarna samma möjlighet på Järntorget (Södra Allégatan 1B, i Göteborg).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Anna Ryding

… förbundskassören som ingick i Transports delegation på världskongressen i Singapore.

”Ikea borde kräva kollektivavtal hos sina transportörer”

Internationellt. I två dagar har en rad europeiska och internationella transportfack kraftsamlat på Transports förbundskontor. Syftet är att förmå Ikea och andra stora transportköpare att kräva kollektivavtal bland sina entreprenörer.

Ny duo vill bringa ordning och reda i transportsektorn

Åkeri. – Ska jag vara ärlig så klarar vi oss inte längre utan utländska chaufförer i Sverige. Men de ska ha samma lön och rättigheter som vi, säger Jimmy Ovesson. Han har tagit klivet in i Transports verksamhet för att försöka bringa ordning och reda i åkeribranschen.

Externt företag har dragit fram sopor åtta år

Miljöarbetare. Under åtta år har det kommunala bolaget betalat ett företag för att dra fram sopkärl. Arbetsmiljöverket har stoppat arbetet för miljöarbetarna. Men från och med nu ska de runt 40 fastighetsägare själva dra fram sina sopkärl inför tömning.

Cykelåkeri tecknar avtal med Transport

Bud. Cykelbud med reglerad arbetstid och fast lön på 24 300 kronor i månaden. Finns det? I Göteborg har cykelåkeriet Pling transport gått i bräschen och tecknat kollektivavtal med Transport.

Vindkraftstorn på lastbil

Vinden ger jobb i Gävle hamn

Hamn/Åkeri. En 70 meter lång lastbilslast får de flesta medtrafikanter att haja till. Och ställer ibland till med olyckor. Men i Gävle hamn betyder vindkraften flera jobb. Åtminstone tillfälligt.

Tobias Lundqvist

Inget körkort – inget jobb

Chaufförer. Fel diagnos, suckar Tobias Lundqvist, om läkarintyget som gör att han förlorade rätten att köra bil och lastbil. Hans hopp står till en ny läkarundersökning – och ett nytt intyg. Samtidigt tycker han att åkeriet borde ha användning av hans kunskap även om han inte får köra tankbil de närmaste åren.

Danielsson jobbar med kör- och vilotider

EU. Reglerna kring kör- och vilotider är fortfarande under diskussion i EU. Svenska Johan Danielsson (S) har fått uppdraget att samla Socialdemokraterna i ett av utskotten till en ståndpunkt.

uppsökeri

Burgare och facksnack i hamnen

Facket. 150 hamburgare, 120 bröd till dem och ett okänt antal grillkorvar, både fläsk och kyckling. Gävle hamn är en bra plats för Transport att möta både hamnarbetare och lastbilschaufförer. Därför går grillarna varma i dag.

Transportföretagen får ny vd

Förhandlingspart. Lösningsorienterad och pragmatisk. Det tycker Marcus Dahlsten själv är hans bästa sidor som förhandlare. Den 1 december tillträder han posten som vd för arbetsgivarorganisationen Transportföretagen, största motpart till Transport.

Stort sug efter chaufförer

Chaufförer. Madelene, Josefine, Linus, Lars, Rozerin, Alexander och Love får det bekräftat på en regnvåt grusplan i Borlänge: De har valt rätt utbildning. Suget efter lastbilschaufförer är större än vad skolorna kan leverera.

Södertälje hamn

”Ohållbar situation i hamnen”

Hamn. – Vi arbetar för att förbättra arbetsmiljön, många av våra medlemmar mår i dag dåligt. Det säger Patrick Hörstam, ordförande för Transportklubben i Södertälje hamn.

Amazon utnyttjar chaufförer

Chaufförer. Postorderföretaget Amazon pressar sina kontrakterade chaufförer hårt för att de ska leverera kundernas paket i tid. Men när de är inblandade i dödsolyckor frånsäger sig företaget allt ansvar. Det avslöjar New York Times i dagens nummer.

Cyklande matbud slås ihop

Matbud. Företag i matbudsbranschen slås samman. Hungrig, som anställt 600 bud i Sverige i år, går upp i Foodora. Ingen ska förlora jobbet, enligt det besked Transport Lars Karlsson har fått.

Tåg lossas i Norrköpings hamn

Hamnarbetare lossar tåg i Norrköping

Hamn/Åkeri. Tågen kommer direkt från Nederländerna. I Norrköping lossar hamnarbetare trailrarna med gods som går vidare med lastbil. Hamnen har blivit en ”hub i kontinental järnvägssatsning”.

Pappersarbetarna kräver fyra procent

Avtalsrörelsen. Först ut i avtalsrörelsen är pappersarbetarna. Facket med runt 14 000 medlemmar kräver ett lönelyft på fyra procent nästa år.