Två vägledande domar om sjukas rätt till sjukpenning

Sjukförsäkring. (UPPDATERAD) I dag föll två tunga domar i Högsta förvaltningsdomstolen, som väntas få betydelse för sjukas rätt till sjukpenning. Fackens juridiska byrå ser domarna som en seger för en mer verklighetsanpassad, rättssäker bedömning av sjukskrivnas arbetsförmåga. Försäkringskassan förutspår däremot inte så stora förändringar.

En Coop-anställd kvinna som arbetat i butik i 40 år, och bland annat lider av artros i händerna, fick rätt mot Försäkringskassan och kammarrätten. Hon ska beviljas sjukpenning eftersom de ”allra flesta arbeten torde ställa krav på att händerna kan användas”, fastslog Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Med andra ord har hon svårt att hitta en ny arbetsgivare.

För en man som arbetat 25 procent med kontorsarbete på en bildemontering, och också hade artros, övervikt och smärtproblem, gick det sämre.

Där gick HFD på Försäkringskassans och kammarrättens linje och mannen blir utan ersättning. Båda rättsfallen har pågått sedan 2015.

Robert Sjunnebo har drivit butiksanställda Ing-Britt Vikströms sak på fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd.

– För de enskilda personerna är det självklart viktigast om de får ja eller nej till sjukpenning. Men vi ser domarna som principiellt viktiga och är mycket nöjda.

– I bägge två framgår det att mer verklighetsanpassade bedömningar av sjukas arbetsförmåga ska göras. Försäkringskassan måste också ta hänsyn till en faktisk arbetsmarknad som förändras över tid, säger han.

Att mannen inte får sjukpenning förklarar Robert Sjunnebo med att läkarintygen inte var tillräckligt tydliga. Annars var resonemangen liktydiga i bägge domarna, menar han.

Robert Sjunnebo hoppas att domarna ska leda till ett bättre samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, så att sjuka ska slippa hamna mellan stolarna som ”för sjuk för att arbeta och för frisk för att få sjukpenning”.

Ytterst handlar frågan om hur sjukas eller arbetsskadades arbetsförmåga ska bedömas. Det gäller hur kassan tillämpar den regel som innebär att den som blivit sjuk inte längre ska ha rätt till ersättning efter sex månader – om hen bedöms klara av ett ”normalt förekommande arbete” på den öppna arbetsmarknaden.

Tvistefrågan är vad som ska betecknas som ”normalt förekommande” jobb. LO-TCO Rättsskydd har anklagat kassan för att föreslå ”hitte-på-jobb”, som inte finns på arbetsmarknaden, när de nekar personer ersättning.

Robert Sjunnebo beskriver dagens domar som bra och välskrivna och lutar sig mot flera resonemang, bland annat:

  • Det är enbart personer som helt klart har en arbetsförmåga som kan utnyttjas på den öppna arbetsmarknaden, som inte ska få sjukpenning. Vid oklarhet eller tveksamhet ska personen alltså anses sakna en sådan arbetsförmåga.
  • Om en person inte kan jobba heltid ska hen med sin kvarvarande arbetsförmåga kunna leva upp till de krav och förväntningar som arbetsgivare har beträffande exempelvis arbetsprestationer och arbetstakt.

I domarna konstateras att arbetsmarknaden förändrats mycket under senare decennier, vilket lett till betydligt högre krav på anställda. Domstolen skriver också att ”acceptansnivån för att en arbetstagare inte kan prestera fullt ut är mycket begränsad.”

När det gäller vad som ska räknas som normalt förekommande arbeten lutar sig domstolen mot en tidigare dom, som innebär att en person ska klara av jobbet med liten eller ingen anpassning till funktionshinder eller sjukdom. Däremot ska anställningar som på ”något sätt bekostas av det allmänna” inte ingå i begreppet. Försäkringskassan kan alltså inte hänvisa till ett jobb på Samhall.

Fackens juridiska byrå har hävdat att Försäkringskassan ska föreslå konkreta jobb, som utförsäkrade bedöms klara av, exempelvis busschaufför. Men där gick HFD på kassans linje. Myndigheten behöver inte ange specifika typer av arbeten. I dag kan en rörelsehindrad person exempelvis hänvisas till ett jobb där man bara sitter och svarar i telefon.

Robert Sjunnebo tolkar domen:

– Personer som helt klart har arbetsförmåga ska arbeta. Resten ska faktiskt ha sjukpenning. Det är en ganska stor skillnad mot kassans nuvarande tillämpning av reglerna.

Rättschef Eva Nordqvist på Försäkringskassan förklarar att myndigheten nu analyserar domarna, och är nöjd med att man inte behöver ”peka på konkreta jobb” till försäkrade.

– Det vi kan se direkt är att domarna ligger i linje med den tillämpning av reglerna vi har i dag.

Kommer ni att ändra något i er praxis?

– Vi behöver analysera domarna ytterligare för att kunna svara på det. Som vi ser det nu pekar domen inte på någon stor förändring.

LO-TCO Rättsskydd anser att ni gör för stränga bedömningar i dag?

– Det får stå för dem, jag kan inte kommentera det. Vår tillämpning stämmer överens med det resonemang som Högsta förvaltningsdomstolen för.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Indragen sjukpenning katastrof för kroniskt sjuka

Insändare. Statsvetaren och forskaren Niklas Altermark vid Lunds universitet har nyligen presenterat en delrapport kring de allvarliga resultat han funnit i sin forskning om konsekvenserna av Försäkringskassans avslag till sjukdomsdrabbade människor.

Transportarbetarens logga

Fall för AD: Fick ryggproblem – sades upp

Arbetsdomstolen. Facket hävdar att chauffören var tillsvidareanställd. Arbetsgivaren hävdar att det rör sig om en tidsbegränsad anställning – och sade upp mannen efter att det stod klart att hans ryggproblem skulle innebära dyr anpassning av fordon. Nu har LO-TCO Rättsskydd stämt arbetsgivaren för Transports räkning.

Transportarbetarens logga

Så här påverkas du av nya reglerna för karensavdrag

Sjukskrivna. Vid årsskiftet ändras lagen som styr karensavdraget vid sjukdom. Målet är att skapa större rättvisa mellan arbetstagare med olika långa arbetspass. För många av Transports yrkesgrupper är frågan redan reglerad i kollektivavtal.

Stal bil från bud – kraschade in i mack

Tidningsbud/Bensin. När tidningsbudet var ute på sin runda i Motala stals hans bil. Minuter senare kraschar tjuven in i entrén till en bensinmack, backar och kör in igen. Några timmar senare fann polis den misstänkte, kraftigt berusad, på annan plats i staden.

Fackliga kräver fria fack i Iran

Internationellt. Irans utrikesminister Javad Zarif är i Sverige. Transports Saied Tagavi och andra fackliga Irankämpar tar tillfälle i akt. De uppmanar riksdagsledamöter och utrikesministern att kräva respekt för fackliga rättigheter i Iran.

Många vill se hårdare kontroller av vägtrafiken

Åkeri. Kontrollerna av den tunga trafiken måste skärpas. Och framför allt bör tillsynen ute på vägarna prioriteras. Det är för många företagskontroller som baseras helt på färdskrivardata som utpekade åkerier själva skickar in till Transportstyrelsen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombyggnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.