Två vägledande domar om sjukas rätt till sjukpenning

Sjukförsäkring. (UPPDATERAD) I dag föll två tunga domar i Högsta förvaltningsdomstolen, som väntas få betydelse för sjukas rätt till sjukpenning. Fackens juridiska byrå ser domarna som en seger för en mer verklighetsanpassad, rättssäker bedömning av sjukskrivnas arbetsförmåga. Försäkringskassan förutspår däremot inte så stora förändringar.

En Coop-anställd kvinna som arbetat i butik i 40 år, och bland annat lider av artros i händerna, fick rätt mot Försäkringskassan och kammarrätten. Hon ska beviljas sjukpenning eftersom de ”allra flesta arbeten torde ställa krav på att händerna kan användas”, fastslog Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Med andra ord har hon svårt att hitta en ny arbetsgivare.

För en man som arbetat 25 procent med kontorsarbete på en bildemontering, och också hade artros, övervikt och smärtproblem, gick det sämre.

Där gick HFD på Försäkringskassans och kammarrättens linje och mannen blir utan ersättning. Båda rättsfallen har pågått sedan 2015.

Robert Sjunnebo har drivit butiksanställda Ing-Britt Vikströms sak på fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd.

– För de enskilda personerna är det självklart viktigast om de får ja eller nej till sjukpenning. Men vi ser domarna som principiellt viktiga och är mycket nöjda.

– I bägge två framgår det att mer verklighetsanpassade bedömningar av sjukas arbetsförmåga ska göras. Försäkringskassan måste också ta hänsyn till en faktisk arbetsmarknad som förändras över tid, säger han.

Att mannen inte får sjukpenning förklarar Robert Sjunnebo med att läkarintygen inte var tillräckligt tydliga. Annars var resonemangen liktydiga i bägge domarna, menar han.

Robert Sjunnebo hoppas att domarna ska leda till ett bättre samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, så att sjuka ska slippa hamna mellan stolarna som ”för sjuk för att arbeta och för frisk för att få sjukpenning”.

Ytterst handlar frågan om hur sjukas eller arbetsskadades arbetsförmåga ska bedömas. Det gäller hur kassan tillämpar den regel som innebär att den som blivit sjuk inte längre ska ha rätt till ersättning efter sex månader – om hen bedöms klara av ett ”normalt förekommande arbete” på den öppna arbetsmarknaden.

Tvistefrågan är vad som ska betecknas som ”normalt förekommande” jobb. LO-TCO Rättsskydd har anklagat kassan för att föreslå ”hitte-på-jobb”, som inte finns på arbetsmarknaden, när de nekar personer ersättning.

Robert Sjunnebo beskriver dagens domar som bra och välskrivna och lutar sig mot flera resonemang, bland annat:

  • Det är enbart personer som helt klart har en arbetsförmåga som kan utnyttjas på den öppna arbetsmarknaden, som inte ska få sjukpenning. Vid oklarhet eller tveksamhet ska personen alltså anses sakna en sådan arbetsförmåga.
  • Om en person inte kan jobba heltid ska hen med sin kvarvarande arbetsförmåga kunna leva upp till de krav och förväntningar som arbetsgivare har beträffande exempelvis arbetsprestationer och arbetstakt.

I domarna konstateras att arbetsmarknaden förändrats mycket under senare decennier, vilket lett till betydligt högre krav på anställda. Domstolen skriver också att ”acceptansnivån för att en arbetstagare inte kan prestera fullt ut är mycket begränsad.”

När det gäller vad som ska räknas som normalt förekommande arbeten lutar sig domstolen mot en tidigare dom, som innebär att en person ska klara av jobbet med liten eller ingen anpassning till funktionshinder eller sjukdom. Däremot ska anställningar som på ”något sätt bekostas av det allmänna” inte ingå i begreppet. Försäkringskassan kan alltså inte hänvisa till ett jobb på Samhall.

Fackens juridiska byrå har hävdat att Försäkringskassan ska föreslå konkreta jobb, som utförsäkrade bedöms klara av, exempelvis busschaufför. Men där gick HFD på kassans linje. Myndigheten behöver inte ange specifika typer av arbeten. I dag kan en rörelsehindrad person exempelvis hänvisas till ett jobb där man bara sitter och svarar i telefon.

Robert Sjunnebo tolkar domen:

– Personer som helt klart har arbetsförmåga ska arbeta. Resten ska faktiskt ha sjukpenning. Det är en ganska stor skillnad mot kassans nuvarande tillämpning av reglerna.

Rättschef Eva Nordqvist på Försäkringskassan förklarar att myndigheten nu analyserar domarna, och är nöjd med att man inte behöver ”peka på konkreta jobb” till försäkrade.

– Det vi kan se direkt är att domarna ligger i linje med den tillämpning av reglerna vi har i dag.

Kommer ni att ändra något i er praxis?

– Vi behöver analysera domarna ytterligare för att kunna svara på det. Som vi ser det nu pekar domen inte på någon stor förändring.

LO-TCO Rättsskydd anser att ni gör för stränga bedömningar i dag?

– Det får stå för dem, jag kan inte kommentera det. Vår tillämpning stämmer överens med det resonemang som Högsta förvaltningsdomstolen för.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Diagram olycksdrabbad transportsektor

Transportjobb toppar skadelistan – igen

Arbetsmiljö. Transportjobb är de mest olycksdrabbade. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket, Afa Försäkringar och Försäkringskassan.

Transportarbetarens logga

Arbetsgivare får större rehab-ansvar för sjuka

Sjukförsäkring. Arbetsgivarnas ansvar för att sjuka anställda får rehabilitering stärks den 1 juli. Företagen blir skyldiga att ta fram en plan för hur personal, som varit sjukskriven i 30 dagar, ska komma tillbaka till jobbet igen.

Transport lämnar få fall till Rättsskyddet

Sjukförsäkringen. Fackens juridiska byrå driver allt fler fall där Försäkringskassan dragit in sjukpenning för medlemmar. Men Transport går mot strömmen. Förra året anlitade förbundet LO-TCO Rättsskydd i sju ärenden, bara ett gällde sjukpenning.

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.