Ledare

Hur svårt kan det vara?

Ledare. När sommaren så småningom ebbar ut hoppas man ju att farsen kring Svenska Akademien är slut. Risken är väl annars överhängande att människor som redan har problem med en grandios självbild fått den uppumpad till bristningsgränsen.

Det finns mycket att förundras över i dramat. Är det verkligen möjligt att den tidigare ständiga sekreteraren Sara Danius haft ett alter ego som stökat i Akademiens arbete? Det sägs att hon uppträtt med dubbla personligheter, där en var ”Gittan Jönsson” – en person som Danius själv beskrivit som en ”blond valkyria, påfrestande och ostoppbar”.

Gittan har enligt uppgift gästat – inte bara Akademiens möten – utan också externa träffar och personalmöten. Protokollförare sägs ha haft svårt att avgöra om det varit Sara Danius eller ”Gittan” som stått för levererade synpunkter.

Skulle motsvarande uppträdande accepteras i andra seriösa sammanhang? I regeringen? Det är kanske lite svårt att föreställa sig en Stefan Löfven som då och då vid regeringssammanträdena förvandlar sig till ”Brusiga Berra, påfrestande och ostoppbar”.

Det verkliga antiklimaxet kom när Akademien förkunnande att man inte tänker dela ut något Nobelpris i litteratur till hösten. Med hänvisning till den interna krisen.

Nähä.

Varför inte?

Det kan väl ändå inte vara så att det saknas kandidater till priset? Eller är det så att varje år börjar ”de aderton” – de med snille och smak – om på ruta noll och läser böcker och lyssnar på hitlåtar av bara fan?

Knappast. Det är ju livsverk som belönas. Rimligen finns det listor med dussintals, ja, hundratals författare från jordens olika hörn som är synnerligen väl förtjänta av priset.

Hur svårt vore det att ge 2018 års littera­turpris till tvåan på förra årets lista?

Fast risken är kanske överhängande att Akademien då skulle ta första steget mot någon form av normaliserat vuxenbeteende. Och det vore kanske att punktera farsen.

Man kunde förstås skratta åt alltihop. Garva och rodna, ungefär som när man ser Basil och Sybil drabba samman på hotellet i tv-serien Fawlty Towers. Det sorgliga är bara att det finns viktiga saker medierna kunde lägga krutet på i stället. Klimathotet. Flyktingkriser. Robotisering och framtidens arbetsmarknad …

Heder åt Lotta Lotass som lämnade Akademien långt innan haveriet startade. Hennes egen motivering är i sammanhanget sorglustig. Hon hade inte den sociala bildning som uppdraget kräver.

Taxi är inga sopbilar

Insändare. Jag har ett antal gånger tittat på ett program som heter Tunnelbanan på tv.

Tystnad råder om JA

Insändare. Vad innebär januariöverenskommelsen för svensk arbetsmarknad?

Vart är vi på väg?

Insändare. Det politiska läget är oroande. Det enda som hörs är högerns oro för de många skjutningarna.

Många tankevurpor om skyddsombuden

Debatt. Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärende om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Jag blir nervös av klockor

Livets mening. Jag köpte en målning på ett galleri. En bekant hade rekommenderat mig att gå dit och plötsligt fanns den bara där. Bilden på kvinnoansiktet med björkar i bakgrunden. Kvinnan hade något beslöjat över sig med en gåtfullt frånvarande blick.

Efter olyckan …

Påkörd. Egentligen vill jag inte skriva det här. Det som har hänt, har hänt. Någon i en Tesla gjorde ett misstag i halkan vid avfarten till Sillekrogs parkering, en lastbilschaufför (jag) blev påkörd efter att Teslan studsat in i trailern. Men ingen dog eller blev allvarligt skadad trots att personbilen höll gott och väl hundra kilometer i timmen och jag flög flera meter.

Vredens druvor

Läsupplevelse. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Vi kör rakt in i vildsvinsflocken

Ledare. Fredag kväll. Kolmörker. Det är 70-väg genom Roslagen och ganska mycket trafik. Plötsligt rusar de ut på vägbanan, bara några meter framför vår bil. En hel flock vildsvin. I ögonvrån hinner jag uppfatta minst två vuxna djur och en hoper små. En hundradels sekund senare plöjer vi in i klungan.

Ge oss ett effektivt övervakningssystem

Ordförandeord. När jag skriver den här krönikan har jag just deltagit i en träff där Transportföretagen presenterade sin rapport Effektivare tillsyn av yrkestrafiken.

Bostadskrisen måste lösas

Ledare. Det finns svarta hål i det svenska välfärdsbygget. Ett rör bostadspolitiken. I främst storstäderna slår bostadsköerna nya rekord.