Almedalen, Åke Svensson, Anders Ferbe, Anna-Karin Hatt och Heike Erkers.
Close
Från höger: Åke Svensson, Anders Ferbe, Anna-Karin Hatt och Heike Erkers.
Close

Framtidens löner lockade storpublik i Almedalen

Teknikarbetsgivarna vill luckra upp las och ha större löneskillnader. Almega efterlyser mer lokal lönebildning – något som IF Metall menar hotar hela idén med industrin som märkessättare. Välkommen till Almedalen och ett fullsatt seminarium om framtidens lönebildning.

Avtalsrörelsen är inte klar, men redan nu börjar fack och arbetsgivare formera sig inför nästa lönematch. När representanter från båda sidor klev upp på LO:s debattpodium i dag, tisdag, var det industriavtalet och det så kallade märket som fanns i brännpunkten.

I 20 år har industrin kommit att styra lönerna på svensk arbetsmarknad. I år blev 2,2 procent mantrat som alla fackliga förhandlare fick stångas mot, oavsett förbund.

Hur blir det i framtiden? Kommer industriavtalet, och hela den lönebildningsmodell som uppgörelsen gett upphov till, att överleva?

IF Metalls ordförande Anders Ferbe ansåg att modellen tjänat Sverige väl och givit arbetstagarna två decennier av reallöneökningar:

– Det som avgör i slutänden är de olika parterna på arbetsmarknaden. Modellen är inte problemfri, men om parterna bestämmer sig för att det trots allt är den bästa modell vi kan hitta så överlever den.

– Det är ett problem att en del aktörer håller sig på distans. Och det bekymrar mig när arbetsgivarorganisationen Almega går ut och säger att de vill ha mer av lokal lönebildning. Då börjar man peta på fundamenten i industriavtalet. Man kan inte utsätta modellen för hur många stresstester som helst, utan att den spricker.

Anna-Karin Hatt, vd på Almega, försvarade både lokal lönebildning och sifferlösa kollektivavtal – alltså avtal som över huvud taget inte anger hur stora löneökningar som ska gälla.

– Våra analyser visar att de sifferlösa avtalen ändå hamnar på märket, på någon tiondedels procent när, sa hon.

Anders Ferbe bröt in och undrade om Almega verkligen vill att löner ska betalas efter företagens skiftande bärkraft. När svaret blev ja från Anna-Karin Hatt fortsatte Ferbe:

– Det är ett helt annat synsätt än det vi haft, där alla får del av löneutrymmet som förhandlats fram.

Åke Svensson, vd för Teknikföretagen, gav eldunderstöd till Almega:

– Det är i företagen intjäningsförmågan finns. Avtalen ger faktiskt utrymme för att komma överens om annat, till exempel lokala löner. Problemet är att industrins uppgörelse uppfattas som en miniminivå.

– Jag har ännu inte hört någon som vill ha mindre än märket. Respekteras inte normen kommer industriavtalet inte att hålla.

Heike Erkers, ordförande i akademikerförbundet SSR, gick inte i klinch när det gäller industriavtalets framtid. Däremot argumenterade hon för att vissa akademikergrupper, bland annat socionomer, är undervärderade på arbetsmarknaden.

– Det är strukturella löneskillnader som måste åtgärdas, ansåg hon.

Anders Ferbe, IF Metall, är väl medveten om den kritik som riktats mot industriavtalet från andra fackförbund. Han fick frågan om märket måste vara så strikt:

– Det är en viktig fråga, sa han. Märket är en normering som kan vara både golv och tak. Vi behöver ha mer dialog mellan parterna som är inblandade. Annars kan vi lika gärna skicka en faktura till arbetsgivarna på 2,2 procent.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Landsting trotsar beslut från Arbetsmiljöverket

Bevakning. I Västerbotten kräver landstinget att ordningshållningen på sjukhuset i Umeå ska skötas av en ensam ordningsvakt – trots att Arbetsmiljöverket vid vite på 100 000 kronor slagit fast att det ska vara dubbelbemanning. Bevakningsföretaget Avarn försökte följa verkets beslut. Då diskvalificerades bolaget i landstingets upphandling.

Mobilapp ger UD bättre koll på svenskar utomlands

Extra trygghet. Tusentals svenskar befinner på turistorter som drabbades av nattens jordskalv i Grekland och Turkiet. Anna Ryding, förbundskassör i Transport, tipsar om en mobilapp, UD Resklar, som utrikesdepartementet tagit fram.

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.