Almedalen, Åke Svensson, Anders Ferbe, Anna-Karin Hatt och Heike Erkers.
Close
Från höger: Åke Svensson, Anders Ferbe, Anna-Karin Hatt och Heike Erkers.
Close

Framtidens löner lockade storpublik i Almedalen

Teknikarbetsgivarna vill luckra upp las och ha större löneskillnader. Almega efterlyser mer lokal lönebildning – något som IF Metall menar hotar hela idén med industrin som märkessättare. Välkommen till Almedalen och ett fullsatt seminarium om framtidens lönebildning.

Avtalsrörelsen är inte klar, men redan nu börjar fack och arbetsgivare formera sig inför nästa lönematch. När representanter från båda sidor klev upp på LO:s debattpodium i dag, tisdag, var det industriavtalet och det så kallade märket som fanns i brännpunkten.

I 20 år har industrin kommit att styra lönerna på svensk arbetsmarknad. I år blev 2,2 procent mantrat som alla fackliga förhandlare fick stångas mot, oavsett förbund.

Hur blir det i framtiden? Kommer industriavtalet, och hela den lönebildningsmodell som uppgörelsen gett upphov till, att överleva?

IF Metalls ordförande Anders Ferbe ansåg att modellen tjänat Sverige väl och givit arbetstagarna två decennier av reallöneökningar:

– Det som avgör i slutänden är de olika parterna på arbetsmarknaden. Modellen är inte problemfri, men om parterna bestämmer sig för att det trots allt är den bästa modell vi kan hitta så överlever den.

– Det är ett problem att en del aktörer håller sig på distans. Och det bekymrar mig när arbetsgivarorganisationen Almega går ut och säger att de vill ha mer av lokal lönebildning. Då börjar man peta på fundamenten i industriavtalet. Man kan inte utsätta modellen för hur många stresstester som helst, utan att den spricker.

Anna-Karin Hatt, vd på Almega, försvarade både lokal lönebildning och sifferlösa kollektivavtal – alltså avtal som över huvud taget inte anger hur stora löneökningar som ska gälla.

– Våra analyser visar att de sifferlösa avtalen ändå hamnar på märket, på någon tiondedels procent när, sa hon.

Anders Ferbe bröt in och undrade om Almega verkligen vill att löner ska betalas efter företagens skiftande bärkraft. När svaret blev ja från Anna-Karin Hatt fortsatte Ferbe:

– Det är ett helt annat synsätt än det vi haft, där alla får del av löneutrymmet som förhandlats fram.

Åke Svensson, vd för Teknikföretagen, gav eldunderstöd till Almega:

– Det är i företagen intjäningsförmågan finns. Avtalen ger faktiskt utrymme för att komma överens om annat, till exempel lokala löner. Problemet är att industrins uppgörelse uppfattas som en miniminivå.

– Jag har ännu inte hört någon som vill ha mindre än märket. Respekteras inte normen kommer industriavtalet inte att hålla.

Heike Erkers, ordförande i akademikerförbundet SSR, gick inte i klinch när det gäller industriavtalets framtid. Däremot argumenterade hon för att vissa akademikergrupper, bland annat socionomer, är undervärderade på arbetsmarknaden.

– Det är strukturella löneskillnader som måste åtgärdas, ansåg hon.

Anders Ferbe, IF Metall, är väl medveten om den kritik som riktats mot industriavtalet från andra fackförbund. Han fick frågan om märket måste vara så strikt:

– Det är en viktig fråga, sa han. Märket är en normering som kan vara både golv och tak. Vi behöver ha mer dialog mellan parterna som är inblandade. Annars kan vi lika gärna skicka en faktura till arbetsgivarna på 2,2 procent.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Upprop mot sexuella trakasserier inom facket

Sexuella trakasserier. Rapporteringen om sexuella övergrepp, kränkningar och tystnadskultur har nu nått fackföreningsrörelsen. 1 501 kvinnor inom landets olika fackförbund samlas i uppropet #InteFörhandlingsbart i tidningen ETC.

Oklara regler hotar svensk biogas

Energi. Framtiden är osäker för biogasen, ett bränsle som används i många bussar, taxi och lastbilar. Orsaken är oklarheter kring beskattningen och ökande konkurrens från el-drivna fordon.

Upprop på gång bland förare

Arbetsmiljö. Skådespelare, sångare, musiker, jurister, politiker … Flera yrkesgrupper där kvinnor vittnar om övergrepp, sexuella trakasserier och sexistisk jargong är på gång. En insamling av berättelser har startat även inom transportbranscher: #banaväg.

Täcket av för Teslas nya batterilastbil

Ny teknik. Tidigt på fredagsmorgonen presenterade den hajpade elbilstillverkaren Tesla en batteridriven dragbil. Den påstås ha en räckvidd på 800 kilometer och kan accelerera från noll till 95 kilometer i timmen på fem sekunder. Utan påhakad trailer. Lastbilen uppges också vara självkörande. I vart fall på motorväg.

Straffen skärps vid brott mot kör- och vilotidsreglerna

Åkeri. I mars nästa år höjs böterna kraftigt för åkerier som systematiskt bryter mot kör- och vilotidsreglerna. Maxbeloppet vid flera överträdelser blir 800 000 kronor, i stället för dagens tak på 200 000 kronor. Fast många små och medelstora åkerier slipper undan maxboten.

Hopplöst att granska arbetsgivare åt AF

Arbetsmarknad. Mycket tid. Mycket jobb. Mycket pengar till arbetsgivarna. Men inget besked om resultatet. Transport och andra fack är irriterade över sitt uppdrag att granska arbetsgivare åt Arbetsförmedlingen.

Reno Norden förlorar tre kommuner

Renhållning. Tre kommuner på västkusten avslutar kontraktet med Reno Norden. Kommunägda Renova tar över sophämtningen i Lerum, Partille och Härryda i april.

Polismästare Stefan Hector vid nationella operativa avdelningen och Säkerhetsföretagens branschchef Li Jansson diskuterar mer samarbete.

”Säkerhetsföretag och polis behöver samarbeta närmare”

Terrorattentatet. ”Vi är ju en bransch där om någon springer bort från någonting så springer vi dit.” Säkerhetsföretagen presenterade i dag en rapport om terrorattentatet på Drottninggatan. Högst på önskelistan står ett tätare, mer strukturerat samarbete med polisen.

Dålig lastsäkring uppdagades vid kontroll i Gävle

Trafiksäkerhet. Alla lastbilar utom en hade stora brister i lastsäkringen. På ett containerchassi fanns sprickor i ramen. Det blev facit när polisen och Arbetsmiljöverket gemensamt kontrollerade lastbilar utanför grindarna till Gävle hamn.

Förslag: 36 timmars klampning

Cabotage. Regeringen föreslår att längsta möjliga tid en lastbil får vara klampad förlängs från 24 till 36 timmar.

Anna Ryding, Lena Hunt Wiberg och Lotta Larsson

De tar kampen mot kvinnovåld

Internationellt. Hur ska facket arbeta mot kvinnovåld? Och göra något för kvinnor som inte kan försörja sig på sitt jobb? Se till att de får rätten att organisera sig? Transports delegation på en internationell kvinnokonferens känner att de själva, förbundet och Sverige har en roll att spela.

EU:S VÄGPAKET

EU-kommissionen vill främja kombinerade transporter

Åkeri. EU-kommissionen har utrett och vill ändra det hårt kritiserade så kallade kombidirektivet. Det innehåller regler för transporter som kombinerar järnväg, sjöfart och lastbil. En knäckfråga är hur kombinerade transporter ska definieras.

Norska avfallsbolaget Nordren tar över i Sverige

Renhållning. Ytterligare ett norskt miljöföretag är på väg att etablera sig i Sverige. Bolaget, Nordren, har vunnit upphandlingar i Värmland och Västmanland. Huvudmännen i Nordren var tidigare med och startade krisdrabbade Reno Norden.