Almedalen, Åke Svensson, Anders Ferbe, Anna-Karin Hatt och Heike Erkers.
Close
Från höger: Åke Svensson, Anders Ferbe, Anna-Karin Hatt och Heike Erkers.
Close

Framtidens löner lockade storpublik i Almedalen

Teknikarbetsgivarna vill luckra upp las och ha större löneskillnader. Almega efterlyser mer lokal lönebildning – något som IF Metall menar hotar hela idén med industrin som märkessättare. Välkommen till Almedalen och ett fullsatt seminarium om framtidens lönebildning.

Avtalsrörelsen är inte klar, men redan nu börjar fack och arbetsgivare formera sig inför nästa lönematch. När representanter från båda sidor klev upp på LO:s debattpodium i dag, tisdag, var det industriavtalet och det så kallade märket som fanns i brännpunkten.

I 20 år har industrin kommit att styra lönerna på svensk arbetsmarknad. I år blev 2,2 procent mantrat som alla fackliga förhandlare fick stångas mot, oavsett förbund.

Hur blir det i framtiden? Kommer industriavtalet, och hela den lönebildningsmodell som uppgörelsen gett upphov till, att överleva?

IF Metalls ordförande Anders Ferbe ansåg att modellen tjänat Sverige väl och givit arbetstagarna två decennier av reallöneökningar:

– Det som avgör i slutänden är de olika parterna på arbetsmarknaden. Modellen är inte problemfri, men om parterna bestämmer sig för att det trots allt är den bästa modell vi kan hitta så överlever den.

– Det är ett problem att en del aktörer håller sig på distans. Och det bekymrar mig när arbetsgivarorganisationen Almega går ut och säger att de vill ha mer av lokal lönebildning. Då börjar man peta på fundamenten i industriavtalet. Man kan inte utsätta modellen för hur många stresstester som helst, utan att den spricker.

Anna-Karin Hatt, vd på Almega, försvarade både lokal lönebildning och sifferlösa kollektivavtal – alltså avtal som över huvud taget inte anger hur stora löneökningar som ska gälla.

– Våra analyser visar att de sifferlösa avtalen ändå hamnar på märket, på någon tiondedels procent när, sa hon.

Anders Ferbe bröt in och undrade om Almega verkligen vill att löner ska betalas efter företagens skiftande bärkraft. När svaret blev ja från Anna-Karin Hatt fortsatte Ferbe:

– Det är ett helt annat synsätt än det vi haft, där alla får del av löneutrymmet som förhandlats fram.

Åke Svensson, vd för Teknikföretagen, gav eldunderstöd till Almega:

– Det är i företagen intjäningsförmågan finns. Avtalen ger faktiskt utrymme för att komma överens om annat, till exempel lokala löner. Problemet är att industrins uppgörelse uppfattas som en miniminivå.

– Jag har ännu inte hört någon som vill ha mindre än märket. Respekteras inte normen kommer industriavtalet inte att hålla.

Heike Erkers, ordförande i akademikerförbundet SSR, gick inte i klinch när det gäller industriavtalets framtid. Däremot argumenterade hon för att vissa akademikergrupper, bland annat socionomer, är undervärderade på arbetsmarknaden.

– Det är strukturella löneskillnader som måste åtgärdas, ansåg hon.

Anders Ferbe, IF Metall, är väl medveten om den kritik som riktats mot industriavtalet från andra fackförbund. Han fick frågan om märket måste vara så strikt:

– Det är en viktig fråga, sa han. Märket är en normering som kan vara både golv och tak. Vi behöver ha mer dialog mellan parterna som är inblandade. Annars kan vi lika gärna skicka en faktura till arbetsgivarna på 2,2 procent.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.