ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.

Vi var en bra delegation som var mycket väl förberedd, och då blir det svårt för arbetsgivaren att blankt säga nej till våra krav. Tvärtom har vi haft en bra och konstruktiv förhandling som bland annat mynnat ut i att:

Vi har öppnat dörren för fasta löner inom taxinäringen genom att de chaufförer som enbart kör samhällsbetalda tjänster, som exempelvis färdtjänst och skolskjuts, nu kommer att få fast lön.

De som omfattas av garantilön nu kommer att få se antalet arbetade timmar på lönespecifikationen vilket gör det lätt att räkna ut (exempelvis med hjälp av räknesnurran på transport.se) om man fått rätt lön utbetald.

Vi har fått igenom ett enhetligt nationellt regelverk för frånvarorapportering vid till exempel sjukdom eller vård av barn.

#inteförhandlingsbart heter det upprop där kvinnor inom fackföreningsrörelsen berättar om sexuella trakasserier, kränkningar och övergrepp. Det är upprörande läsning om ett oacceptabelt beteende i den rörelse där jag själv är aktiv. Det här är inte kvinnornas strid att ta själva. Män har i allra högsta grad också ett ansvar. Jag tänker ta mitt genom att gå till botten med frågan inom Transport.

Att läsa vittnesmålen från alla dessa kvinnor i fackföreningsrörelsen som, mitt i sin gärning för bättre villkor på svensk arbetsmarknad, blivit kränkta för att de är just kvinnor är skakande. En del av de kvinnor som skrivit under #inteförhandlingsbart finns inom Transportarbetareförbundet och även om jag naturligtvis förstår att vi inte är en isolerad ö, så gör det extra ont att se. Det går emot allt det vi som förbund står och verkar för och det är naturligtvis fullkomligt oaccept­abelt.

För oss som förbund och mig som ordförande blir det nu oerhört viktigt att ta reda på hur problemet ser ut inom just vårt förbund. Därför har jag initierat en undersökning bland anställda och förtroendevalda inom Transport där vi hoppas få svar på den frågan.

Undersökningen kommer sedan att ligga till grund för hur vi ska arbeta vidare med den här frågan. Detta borde vi ha gjort tidigare. Men vi gör det nu.

Sex kvinnor på ledande positioner inom LO skrev häromdagen en debattartikel om nolltolerans mot sexuella trakasserier. Jag håller naturligtvis med och jag vill understryka att även om vittnesmålen kommer från kvinnor, så ska inte striden vara kvinnornas.

Hade de frågat mig hade jag gärna skrivit under debattartikeln jag också.

Sista striden för HF

Analys. Just nu har Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), konferens i Göteborg. Det kan mycket väl bli startskottet till nya fackliga stridsåtgärder. Transportarbetaren var med på ett fackligt medlemsmöte där djupa sprickor kom i dagen. I fokus står en arbetsgivare som häller bensin på en pyrande brasa.

Hur mycket är ett chaufförsliv värt?

Insändare. Hej chaufför! Hur mycket är ditt liv värt, tycker du? Är ditt liv värt runt 25 spänn? Mysko fråga kanske, men vad kostar en varselväst? Jag tror ju i min enfald att din familj och alla dina vänner värdesätter ditt liv till mer än några futtiga kronor.

Djungelns lag på Amazon

Ordförandeord. Det fackliga arbetet, för mig, är något som pågår här och nu i vardagen för våra medlemmar. Men det är också att blicka framåt och förstå vad vi står inför på en allt mer global arbetsmarknad. Detta för att vara bättre rustade för förändring. Vi kan inte vara bakåtsträvare, men vi måste slå vakt om våra villkor.

Då skåningarna flyr undan havet

Ledare. Mycket talar för att delar av Skåne kommer att läggas under vatten när klimateffekten gör att havet stiger. Det är problematiskt. Risken finns att vi får stora strömmar av klimatflyktingar som söker sig norrut i Sverige, eftersom även Danmark och norra Tyskland väntas bli obeboeligt.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Shit news

Krönika. Valet är över – men ändå inte. Partierna har ännu inte positionerat sig. Men politik sägs ju vara det möjligas konst …

På den tiden det regnade om somrarna

Krönika. Människor är egon och kanske är jag ett av de största. Vi är oss själva närmast och samarbetar bara om vi är absolut säkra på att vinna på det. Kanske är det ändå dags att lyfta blicken och tänka ett varv till (eller första varvet).

Och så sorgen

Krönika. Förr var jag ofta ledsen. Jag kunde känna en melankoli komma smygande för att så småningom slå rot i själen. Det var inte någon direkt obehaglig känsla, bara en lång eller kort period av att mest vara för sig själv. Som i en slags långsam berg- och dalbana.

Fortkörning bara en del av problemet i taxi

Debatt. I tidningen Transportarbetaren den 4 september 2018 kan man läsa att "Många yrkesförare kör för fort och värsta fartsyndarna är taxi". Vidare läser man att Folksam gjort hastighetsmätningar som visar att 73 procent av taxiförarna kör för fort. Näst sämst är renhållningsbranschen, med 71 procent. Bäst klarar sig bussförarna.

Överväger att lämna

Insändare. Jag är en 70-årig medlem, jobbar 60 procent och tänker så göra fem år till, om kroppen hänger med. På årsmötet fick jag diplom för 50-årigt medlemskap i Transport!

Det är allvar nu, mina vänner

Ordförandeord. Den 9 september är det val och det valet handlar om vilken typ av samhälle vi vill ha framöver. På riktigt. Aldrig har det varit så tydligt att valet står mellan trygghet för människor och ett samhälle med mer tillfälliga anställningar och lägre löner; ett samhälle där var och en får klara sig själv i allt större utsträckning.

Las, en avgörande fråga för mig i valet

Ledare. Det finns politiska frågor som är så viktiga att de ensamma skulle kunna avgöra var jag lägger min röst. En sådan är lagen om anställningsskydd (las).

Hur kan (S) lyfta frågan om strejkrätt i valtider?

Insändare. Vädjan till Socialdemokratiska arbetarpartiets arbetsutskott. Med stigande oro ser vi hur Socialdemokratiska arbetarepartiet förlorar i opinionsundersökningar och i sympati hos LO-folket.

Och så sorgen

Davids krönika. Förr var jag ofta ledsen. Jag kunde känna en melankoli komma smygande för att så småningom slå rot i själen. Det var inte någon direkt obehaglig känsla, bara en lång eller kort period av att mest vara för sig själv. Som i en slags långsam berg- och dalbana.