”Den som engagerar sig är dömd att avskedas”

Internationellt. I motvind försöker Transport och andra fackföreningar hjälpa iranska arbetare att organisera sig. Två iranska forskare vittnar om en svår situation.

Taxichauffören Saied Tagavi har lämnat uniformen hemma. Han bär slipover över en vit skjorta. Hans tunna vita hår är vältrimmat. Han pekar och styr vid det rum som LO-styrelsen brukar sammanträda i. Högst upp i LO-borgen på Norra bantorget i Stockholm. Han presenterar de oberoende forskarna Mohammed Majloo och Faroozan som kommer från Teheran, Irans huvudstad. De lämnar det ljusa sammanträdesrummet där de deltar i en konferens om arbetarnas och fackens situation i Iran. Vi hittar en avskild plats i en soffa under dämpad belysning för att prata i lugn och ro.

Mohammed Majloo skojar om att han är Irans mest oberoende forskare. I am nobody, säger han och ler. Hans yngre kollega, Faroozan, talar engelska med nordamerikansk klang när hon berättar.

– Vi är oberoende, och i och med det är det ingen som betalar för det vi gör.

I praktiken betyder det: En fri forskare kan inte få jobb på ett universitet, i alla fall om forskningen ska vara fortsatt fri.

I Sverige har arbetsgivare och fackförbund växlat krav efter årsskiftet. LO-facken vill ha 3 procent i löneökning och lite annat. Arbetsgivarna vill ge mindre. Sedan ska det förhandlas och de så kallade parterna har vissa stridsmedel att ta till.

Faroozan har utrett hur minimilöner och kollektiva förhandlingar går till i Iran.

Där sätts lönerna i ett arbetslivsråd som ligger under staten. Tre parter är representerade. Arbetarnas part är de islamska arbetarråden, som till viss del också ska se till företagens intressen. De är inte på något sätt fria eller obundna.

– Men det kommer tryck underifrån och många försöker verkligen förbättra arbetarnas villkor, säger Faroozan.

Små förändringar sker ibland. Förändringar som på marginalen kan trycka upp lönerna, en bit. Som ett erkännande av vad en arbetares levnadslön är. Just nu är minimilönen en tredjedel av den framräknade levnadslönen.

Fria fackföreningar finns i praktiken inte. Att strejka är inte lagligt.

– De få som finns har inte något inflytande. Ledarna är inte längre arbetare. Den som engagerar sig i en politisk fråga är dömd att avskedas. De blir avskärmade från arbetsplatserna. De trakasseras, arresteras eller får andra straff, säger Faroozan.

Muhammed Majloo:

– Personligen beundrar jag de som försöker få till det här. Men ärligt talat i min mening är de små fackföreningarna ingenting. De är finansiellt instabila och politiskt osäkra. De består mest av vänsterintellektuella och aktivister från medelklassen.

Faroozan fyller i:

– Ofta är det oorganiserade arbetare som protesterar och strejkar och de oberoende facken som kommer efteråt, de följer nästan protesterna. De har inget inflytande på arbetsplatserna.

Men har protesterande oorganiserade arbetare något som helst inflytande?

– Givetvis, säger Faroozan, de låter allmänheten veta om arbetarnas svåra tillstånd i Iran. De syns i media. Det är inte som att protesterna är helt i onödan.

En halvtimme in i intervjun meddelar Saied Tagavi att han måste åka. Han och Javaid Rehman, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, ska rusa till riksdagen för att möta svenska politiker.

Saied pratade med Transportarbetaren redan förra veckan. Då berättade han om målet med konferensen:

Att få till ett internationells samarbete som ska jobba för fria fackföreningar i Iran. Bland gästerna finns representanter från flera stora fackliga organisationer i ett antal europeiska länder, samt den internationella fackliga organisationen Ituc.. Fackföreningarna, forskarna och FN-rapportören ska lära av varandra. Ett annat mål är att arbetarnas och fackens situation ska komma med i en kommande FN-rapport om mänskliga rättigheter i Iran.

Är du hoppfull, Saied?

– Ja det är jag. Att alla kommer ger mig hopp om att vi kan lyfta frågan till internationell nivå.

Tillbaka i LO-borgen.

Vad kan den internationella fackföreningsrörelsen göra för att hjälpa Irans arbetare att organisera sig?

– Det är aktivisternas jobb att svara på det. Personligen kan jag inte rekommendera något, säger Faroozan.

Muhammed Majloo har en liknande inställning men tror sig veta vad aktivisterna vill.

– Jag tror att de främst vill ha stöd från organisationer i civilsamhället som fackföreningarna, snarare än stater. Om situationen syns i media blir kostnaden för att förtrycka arbetare större.

Han lyfter också fram den internationella storpolitiken som direkt avgörande för framtiden. Iran är hårt drabbat av sanktioner och fattigdomen är utbredd. Det tillsammans med avregleringar har gjort att 93 procent av alla arbetare har tillfälliga anställningar. Vid protester och strejker finns det alltid någon som är beredd att ta arbetarens plats.

För bara en månad sedan dödade USA den iranske generalen Soleimani i en robotattack i Irak. Iran skulle komma med en vedergällning. Hela världens höll andan och fruktade en militär upptrappning som i värsta fall kunde leda till krig i med oöverskådliga konsekvenser. I stället kom ett svar från Iran som av hela världen tolkats som en avspänning i konflikten.

– Jag var så rädd. Många av mina vänner var rädda. Hotet var så nära. Alla pratade om krig, om vad de skulle göra för att försöka skydda sina familjer, säger Faroozan.

– Det de fackliga aktivisterna vill mest av allt är att organisationer runtom i världen säger att man är mot ett krig i Iran. Tyvärr blir ett krig mot den islamska republiken också ett krig mot det iranska folket, säger Muhammed Majloo.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Arbetsmiljöverket: 1,6 meter är okej takhöjd vid lastning och lossning

Åkeri. Arbetsmiljöverket har sagt sitt. Tommy Nordberghs åkeri måste fixa rutiner och utbildning för dubbeldäckade lastbilar. Däremot är 1,6 meters takhöjd vid lastning och lossning okej även i fortsättningen.

Årets kollektivavtal

Sociala krav från politiker – sänkt lön för taxichaufförer

Taxi. Cabonlines förare i Stockholm ska få avtalspension och försäkringar. Notan får anställda stå för själva.

Avtal 2020

Transport inleder avtalsrörelsen – först ut är hamnarbetarna

Hamn. I morgon, onsdag, inleder Transport förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för hamnarbetarna. Under tisdagen samlades den fackliga förhandlingsdelegationen för att gå igenom kraven som parterna tidigare utväxlat.

Inga alkobommar i Trelleborgs hamn

Hamn/Åkeri. Alkobommar var inte den bästa idén i Trelleborgs hamn. Hamnen, polisen och Transportstyrelsen har enats om att fler vanliga nykterhetskontroller i stället ska användas för att stoppa påverkade på vägarna.

Kraftig ökning av ingripanden från ordningsvakter

Bevakning. Väktare och ordningsvakter rapporterade in närmare 2,9 miljoner insatser under 2019. Det är en ökning med 14 procent jämfört med året innan. – Det är en oerhört stor mängd och visar att bevakningsanställda är ett viktigt komplement till polisen, säger Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen.

Regeringen vill stärka skyddet för utstationerad arbetskraft

EU-regler. Regeringen förslår en rad åtgärder för att motverka lönedumpning och att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Bland annat ska anmälningsplikten skärpas när företag tar in utstationerad personal.

Regionala skyddsombud kan få större befogenhet

Arbetsmiljö. Regionala skyddsombud kan komma att få agera på arbetsplatser där facket inte har medlemmar. I dag presenterar arbetsmarknadsministern planer på att ändra lagen så att RSO:erna får större befogenheter.

Tvärstopp för lastbilar i polisens kontroller

Åkeri. Av 1 100 stoppade lastbilar fick 39 inte fortsätta när polisen specialkollade den tunga trafiken. En chaufför måste sova ruset av sig innan polisen kunde höra honom.

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

Färdigkört på elvägen

Åkeri. Efter nästan fyra år ska världens första allmänna elväg rivas. Vägsträckan mellan Gävle och Sandviken får kanske ett nytt liv i Tyskland.

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Europas transportfack förbereder ny aktion mot Ikea

Åkeri. Ikea fortsätter att utnyttja lågbetalda östchaufförer för sina transporter, trots hårda påtryckningar från facket. Nu drar Europas transportfack gemensamt igång en ny kampanj mot möbeljätten.

Tolv DHL-jobb räddade i Örebro

Lager. Tjugo arbetare hotades av uppsägning i Örebro. Efter förhandlingar med Transport stannar antalet vid åtta.

Skatteverket hårdgranskar transportföretag

Åkeri. Skatteverket tvekar inte: ”Det förekommer svartarbete, illegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter i transportbranschen.” Därför ska godstransportföretag specialgranskas i år. Samtidigt fortsätter åtta myndigheter att samarbeta för att stoppa fusk.