Close
Inga-Lill Pettersson och Tomas Elfsborg i förgrunden. Åkare Peter Sandres står i dörröppningen.
Close

Chaufförsbristen tema när Transport besökte skogsåkeri

Facket. Chaufförsbristen. Och fackets försäkringar. Det var två heta frågor när Transports Hälsingeavdelning besökte Sandres skogsåkeri i Edsbyn. – Jag är klämd mellan Transport och Transportstyrelsen, sa åkare Peter Sandres med ett visst allvar i rösten.

På fredagen avslutade Transport ännu en uppsökerivecka i den återkommande kampanj som syftar till att besöka medlemmar, och förhoppningsvis värva nya.

Avdelning 18, med säte i Söderhamn, fokuserade den här gången främst på åkeri.

Som slutkläm hälsar en fyra man stark delegation på Sandres, ett företag med flis- och timmerbilar och 28 kollektivanställda.

Klockan är 13 när facket kommer. Ägaren, Peter Sandres, har fixat fikabröd. Han berättar om pappan som startade åkeriet 1964.

– Farsan var fattig småbrukare. I början var han ensam och körde timmer med traktor och vagn ner till kusten. Det gick snabbare dit än hem. Han kopplade ur och frihjulade i nedförsbackarna.

– Han hade inte mycket att välja på. Traktorn vägde lätt i förhållande till timmerlasset.

Peter Sandres garvar åt minnena. Under en period kombinerades åkeriverksamheten med fiskodling av regnbåge i en närliggande sjö.

– På höstarna ställde vi lastbilarna och chaufförerna fick slakta fisk. Det var inte så populärt.

I dag ser Peter Sandres chaufförsbristen som branschens mest akuta problem.

– Om jag fick tag i folk skulle jag definitivt kunna skaffa fler lastbilar.

En efter en droppar chaufförerna in i fikarummet. En av dem är Tomas Elfsborg. Han kört flisbil i 35 år på Sandres och tycker att yrkesförare över lag är värda mer än de löner som gäller i dag.

– Vi är ute i ur och skur, dygnet runt. Vi har ett stort ansvar. Jämför man med piloterna, som nu strejkar, kan jag tycka att vi borde ha mer betalt.

Varför leder inte den omtalade chaufförsbristen till högre löner?

– Jag har funderat över det. Antagligen för att åkerierna inte gör några stora pengar heller. Det är någon annan som tar hand om vinsterna.

Inga-Lill Pettersson håller med. Hon är sekreterare i avdelningen och kör själv lastbil på heltid.

– Om branschen ska få tag i folk och överleva behöver chaufförernas status helt klart höjas, säger hon.

Vid ett bord lite längre bort sitter avdelningsordförande Jan-Ivan Persson, Johnny Wiklund, regionalt skyddsombud och Micke Humlin, nyvald studieorganisatör.

De försöker gemensamt övertala en ung kvinnlig chaufför att gå med i facket. Ett av argumenten är de fackliga försäkringarna.

Åkaren Peter Sandres påpekar att företaget varje månad betalar 50 000-60 000 för chaufförernas försäkringsskydd.

– Det är förstås bra om ersättningarna plockas ut, säger han och ger sedan en känga åt Transportstyrelsen.

– Det är inte lätt att leva upp till alla krav. Särskilt inte minuträkningen i kör- och vilotidsreglerna. Vår omsättning är uppe i en nivå där en företagsbot skulle kosta 800 000 kronor. Än så länge har vi klarat oss utan böter.

– Men det är min största utmaning: Att hitta kunniga chaufförer och klara oss undan Transportstyrelsen!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Regeringen vill stärka skyddet för utstationerad arbetskraft

EU-regler. Regeringen förslår en rad åtgärder för att motverka lönedumpning och att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Bland annat ska anmälningsplikten skärpas när företag tar in utstationerad personal.

Regionala skyddsombud kan få större befogenhet

Arbetsmiljö. Regionala skyddsombud kan komma att få agera på arbetsplatser där facket inte har medlemmar. I dag presenterar arbetsmarknadsministern planer på att ändra lagen så att RSO:erna får större befogenheter.

Tvärstopp för lastbilar i polisens kontroller

Åkeri. Av 1 100 stoppade lastbilar fick 39 inte fortsätta när polisen specialkollade den tunga trafiken. En chaufför måste sova ruset av sig innan polisen kunde höra honom.

Ny lönerapport – godis för siffernötare

Löner. Förra året steg lönerna i snitt med 2,5 procent på arbetsmarknaden. Det kan jämföras med de 2,3 procent som parterna gjorde upp om i avtalsrörelsen. Siffrorna finns i den årliga rapport som statliga Medlingsinstitutet precis släppt.

Färdigkört på elvägen

Åkeri. Efter nästan fyra år ska världens första allmänna elväg rivas. Vägsträckan mellan Gävle och Sandviken får kanske ett nytt liv i Tyskland.

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

Transport ute och värvar matbud

Matbud. Otrygg anställning och riskfylld arbetsmiljö. Transport försöker locka Foodoras cyklande matbud till facket.

Europas transportfack förbereder ny aktion mot Ikea

Åkeri. Ikea fortsätter att utnyttja lågbetalda östchaufförer för sina transporter, trots hårda påtryckningar från facket. Nu drar Europas transportfack gemensamt igång en ny kampanj mot möbeljätten.

Tolv DHL-jobb räddade i Örebro

Lager. Tjugo arbetare hotades av uppsägning i Örebro. Efter förhandlingar med Transport stannar antalet vid åtta.

Skatteverket hårdgranskar transportföretag

Åkeri. Skatteverket tvekar inte: ”Det förekommer svartarbete, illegal arbetskraft, osanna fakturor och falska löneuppgifter i transportbranschen.” Därför ska godstransportföretag specialgranskas i år. Samtidigt fortsätter åtta myndigheter att samarbeta för att stoppa fusk.

Strid om slopat krav på C-körkort

Flyg. Gate Gourmet på Arlanda är pilotprojekt. För att köra lastbil med gods till planen räcker det med B-körkort. Fel och farligt, enligt fack och många chaufförer.

Mängder av matbud fick svarta löner

Matbud. Under 2018 tog Hungrig.se emot minst 59 000 matbeställningar där buden fick svart betalning för leveranserna. Pengarna gick från Hungrigs moderbolag, RestaurangOnline, till tre olika underentreprenörer som inte betalat skatter och avgifter.