Close
Distributionsförare och terminalarbetare löper stor risk att skada sig på jobbet.
Close

Stor skaderisk bland chaufförer och terminalarbetare

Arbetsskador. (UPPDATERAD) Distributionsförare och terminalarbetare är hårt utsatta på jobbet. De ramlar och skadar sig när de lastar, lossar, bär varor och kör truck. Varje år inträffar över 620 arbetsskador bland chaufförerna, visar en aktuell rapport.

Studien heter ”Arbetsskador bland distributionsförare och terminalarbetare – orsaker och förslag till åtgärder”. Den har gjorts av arbetsmiljöforskare på uppdrag av Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya).

Djupdykningen i arbetsmiljön inom transportbranschen förskräcker. Här är ett axplock av resultaten:

  • 2014 inträffade 50 procent fler allvarliga arbetsskador bland manliga yrkesförare, jämfört med genomsnittet för män i arbetslivet.
  • Samtidigt låg kvinnliga yrkesförares arbetsskaderisk 150 procent högre än genomsnittet för kvinnor i arbetslivet. (Observera att kvinnliga yrkesförare inte har högre risk att skadas än manliga kollegor.)
  • Arbetsolyckorna bland distributionsförare ledde generellt till längre sjukskrivningar än terminalarbetarnas.
  • Fler fallolyckor inträffade på transportföretag med få anställda. (Orsaken vet forskarna inte, men ett förslag är att mindre resurser finns till arbetsmiljöarbete liksom mindre kunskap).
  • Varje vecka skadade sig chaufförerna allvarligt när de hanterade dörrar, portar eller luckor.

Rapporten ingår i transportarbetsgivarnas och Transports gemensamma projekt om distributionsförares och terminalarbetares arbetsmiljö. Den presenteras vid ett seminarium i Stockholm i dag.

Bakgrunden är de höga olyckstalen inom transportbranschen. Hårdast drabbade är lastbils- och långtradarchaufförer, men även truckförare lever farligt. När Arbetsmiljöverket (AV) inspekterade branschen 2013 fick sju av tio åkerier olika krav på sig att förbättra arbetsmiljön.

I projektet har man samkört register och statistik om anmälda arbetsskador till AV och arbetsmarknadens försäkringsbolag, Afa försäkring. Det bolag som anställda vänder sig till och begär ersättning från, om man skadat sig på jobbet. Arbetsgivaren är skyldig att rapportera in olyckor till AV.

Analyserna av distributionsförarnas och terminalarbetarnas skador ger en mer detaljerad bild än tidigare statistik. De har kompletterats med intervjuer av nästan 80 transportarbetare, förklarar projektledare Elaine Brun på Tya.

– Vi ville ta reda på de faktiska, bakomliggande orsakerna till olyckorna och vilka följder de får. Nu har vi vetenskapligt grundad fakta att utgå ifrån i vårt fortsatta arbete gentemot företag och arbetsmarknadens parter, säger hon.

Att studien gjorts bland just distributions- och terminalarbetare förklarar Elaine Brun med att olycksfrekvensen bland dem är hög och att vetenskapliga orsaksstudier saknades.

– Huvudsyftet är att göra något åt arbetsskadorna och helst få stopp på dem.

Något som förvånat Elaine Brun är bristerna i den statistik som finns. Trafikskadenämnden beslutar exempelvis om ersättning vid trafikolyckor, men bidrar inte med några offentliga uppgifter. Det försvårar möjligheterna att följa en arbetare som skadat sig på jobbet och se hur det gick. Elaine Brun hoppas att transportarbetsgivarna och Transport ska börja ställa krav på mer statistiska uppgifter som kan användas till att förebygga olyckor.

Intervjuerna som gjorts visar att det ofta är fler faktorer som leder till arbetsskador. Som exempel nämns trasig eller icke funktionell utrustning. Det vill säga yttre faktorer i kombination med organisatoriska orsaker som tidspress eller obalans mellan krav och kontroll över arbetet.

Andra skäl är nya och oväntade problem för förare i form av nya turer och kunder, nya typer av gods eller förpackningar. Föraryrket är ett ensamarbete, som innebär att chauffören själv får lösa problem under arbetets gång. Både kunskap och reflektion krävs, konstaterar forskarna.

En hög andel av olyckorna sker vid lossning av gods hos kunder och fler yngre förare, som inte hunnit få så mycket erfarenhet, skadar sig när de lastar, lossar och bär.

Därför finns utbildning i arbetsmiljö och säkerhet för både arbetsledning och chaufförer med bland förslagen till åtgärder. Särskilt viktigt är det när unga förare introduceras.

För att få ner olyckstalen behöver både fordon och hjälpmedel hållas i gott skick. Rapporten föreslår också att transportarbetsgivarna ska komma överens om gemensamma krav, som kan ställas på kunderna vid lastnings- och lossningsställen.

Ergonomiprofessor Mikael Forsman har lett forskargruppen. Han hänvisar till bryggeribranschen, som trots konkurrens enades kring olika krav. Ett var högst fem trappsteg för leverans av öl och läsk. Annars sa transportörerna nej till jobbet.

Inom transportnäringen kan det handla om jämnare underlag, mer utrymme och upprusning av lastkajer, föreslår han.

Fotnot. Rapporten ”Arbetsskador bland distributionsförare och terminalarbetare – orsaker och förslag till åtgärder” har gjorts av forskare vid Karolinska institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting. Studien tog upp till Arbetsmiljöverket och Afa försäkring anmälda arbetsskador under åren 2005–2014. Till försäkringsbolaget gällde godkända arbetsskador.

500 personer bjöds in till intervjuer och 78 personer intervjuades.

Projektet var tvåårigt (mars 2015 – juni 2017) och finansierades av Afa försäkring.

Lång lista med skador

Studien om arbetsskador bland distributionsförare och terminalarbetare lyfter fram fler olyckor som handlar om att anställda träffas av föremål i rörelse eller kollidera med något. Arbetare blev instängda, trängda eller klämda och drabbades av fysisk stress som resulterade i olika besvär.

Här kommer fler resultat:

  • Varje sjätte dag skedde en så allvarlig skada på jobbet att en distributionsförare drabbades av bestående men (någon form av invaliditet som till exempel svårigheter att gå och röra sig).
  • Var tredje vecka inträffade en allvarlig olycka bland distributionschaufförerna på grund av att de ramlat. Fallen ledde till sjukskrivningar på i genomsnitt 3,5 månader.
  • Orsaken till att förarna ramlade kom sig av bilen eller lastbilen, berodde på is, isfläckar eller snö, att något gått snett på flaket, lastkajen eller lastbryggan.
  • Var sjätte dag inträffade en allvarlig skada med lyftanordningar. En hög andel ledde till månadslånga sjukskrivningar.
  • Pallyftare är ytterligare en skaderisk. Var tionde dag inträffade en allvarlig olycka med lyftare.
  • Lika ofta skadade sig arbetare när något ramlade, tippade, välte eller rasade. Även det med sjukskrivning som följd.
  • När det gäller arbetssjukdomar dominerade besvär med muskler och leder.

Den dystra listan fortsätter med allvarliga klämskador bland förare och bestående invaliditet i fingrar och händer. Skador inträffade också när chaufförer och terminalarbetare klev i och ur fordon, liksom svåra truckolyckor som ledde till lång sjukfrånvaro.

Sammantaget kan de vanligaste olycksfallen bland distributionsförarna sammanfattas:

  • Fallolyckor – i samma nivå eller från höjd, trappa eller stege (cirka 40 procent)
  • Olycksfall i kontakt med kolli eller fordon vid lastning eller lossning (cirka 35 procent)
  • Olycksfall med truckar, pallyftare och andra lyftanordningar  inblandade (cirka 20 procent).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Caroline Ekblom

Caroline Ekblom

… ekonomi- och hr-chef på AA Logistik i Västerås, som har fått Prevents stipendium för sina insatser inom arbetsmiljö. Hennes vision är att arbetsmiljön inte bara ska vara bra – utan bäst.

Transportarbetarens logga

Dålig lastsäkring uppdagades vid kontroll i Gävle

Trafiksäkerhet. Alla lastbilar utom en hade stora brister i lastsäkringen. På ett containerchassi fanns sprickor i ramen. Det blev facit när polisen och Arbetsmiljöverket gemensamt kontrollerade lastbilar utanför grindarna till Gävle hamn.

Transportarbetarens logga

Skyddsombuden hyllas – och sågas

Arbetsmiljö. I dag är det skyddsombudens dag. Lagom till högtiden har Svenskt Näringsliv släppt en rapport som sågar det nuvarande systemet med fackliga skyddsombud och anställda regionala skyddsombud.

Täcket av för Teslas nya batterilastbil

Ny teknik. Tidigt på fredagsmorgonen presenterade den hajpade elbilstillverkaren Tesla en batteridriven dragbil. Den påstås ha en räckvidd på 800 kilometer och kan accelerera från noll till 95 kilometer i timmen på fem sekunder. Utan påhakad trailer. Lastbilen uppges också vara självkörande. I vart fall på motorväg.

Straffen skärps vid brott mot kör- och vilotidsreglerna

Åkeri. I mars nästa år höjs böterna kraftigt för åkerier som systematiskt bryter mot kör- och vilotidsreglerna. Maxbeloppet vid flera överträdelser blir 800 000 kronor, i stället för dagens tak på 200 000 kronor. Fast många små och medelstora åkerier slipper undan maxboten.

Hopplöst att granska arbetsgivare åt AF

Arbetsmarknad. Mycket tid. Mycket jobb. Mycket pengar till arbetsgivarna. Men inget besked om resultatet. Transport och andra fack är irriterade över sitt uppdrag att granska arbetsgivare åt Arbetsförmedlingen.

Reno Norden förlorar tre kommuner

Renhållning. Tre kommuner på västkusten avslutar kontraktet med Reno Norden. Kommunägda Renova tar över sophämtningen i Lerum, Partille och Härryda i april.

Polismästare Stefan Hector vid nationella operativa avdelningen och Säkerhetsföretagens branschchef Li Jansson diskuterar mer samarbete.

”Säkerhetsföretag och polis behöver samarbeta närmare”

Terrorattentatet. ”Vi är ju en bransch där om någon springer bort från någonting så springer vi dit.” Säkerhetsföretagen presenterade i dag en rapport om terrorattentatet på Drottninggatan. Högst på önskelistan står ett tätare, mer strukturerat samarbete med polisen.

Dålig lastsäkring uppdagades vid kontroll i Gävle

Trafiksäkerhet. Alla lastbilar utom en hade stora brister i lastsäkringen. På ett containerchassi fanns sprickor i ramen. Det blev facit när polisen och Arbetsmiljöverket gemensamt kontrollerade lastbilar utanför grindarna till Gävle hamn.

Förslag: 36 timmars klampning

Cabotage. Regeringen föreslår att längsta möjliga tid en lastbil får vara klampad förlängs från 24 till 36 timmar.

Anna Ryding, Lena Hunt Wiberg och Lotta Larsson

De tar kampen mot kvinnovåld

Internationellt. Hur ska facket arbeta mot kvinnovåld? Och göra något för kvinnor som inte kan försörja sig på sitt jobb? Se till att de får rätten att organisera sig? Transports delegation på en internationell kvinnokonferens känner att de själva, förbundet och Sverige har en roll att spela.

EU:S VÄGPAKET

EU-kommissionen vill främja kombinerade transporter

Åkeri. EU-kommissionen har utrett och vill ändra det hårt kritiserade så kallade kombidirektivet. Det innehåller regler för transporter som kombinerar järnväg, sjöfart och lastbil. En knäckfråga är hur kombinerade transporter ska definieras.

Norska avfallsbolaget Nordren tar över i Sverige

Renhållning. Ytterligare ett norskt miljöföretag är på väg att etablera sig i Sverige. Bolaget, Nordren, har vunnit upphandlingar i Värmland och Västmanland. Huvudmännen i Nordren var tidigare med och startade krisdrabbade Reno Norden.

Polisinsats på Komettorget i Bergsjön, Göteborg.

Vem ska hålla ordningen?

Bevakning. En ordningsvakt misshandlas grovt. Ett kriminellt gäng uppges kontrollera torget. Är det då bevakningsbranschen som ska ansvara för att ordningen upprätthålls?

Lastbil som kört in i Åhléns på Drottninggatan, terrorattentat.

Chauffören jobbar igen efter kapningen

Terrordåd. Spendrups chaufför som fick sin lastbil kapad vid terrorattacken i Stockholm var sjukskriven i fyra, fem månader men jobbar igen. – Det är jätteroligt och funkar mycket bra, säger driftchef Stefan Karlsson.