Backande sopbil.
Close
På Ögärdesvägen i Göteborg kan sopbilen inte vända. Det är så trångt att miljöarbetarna måste fälla in sidospegeln när de backar sista biten fram till sopkärlen.
Close

22 döda och 102 svårt skadade

Sedan 1994 har 22 personer dött i olyckor med sopbilar. Många av dem hamnade under bilen när förare tvingades backa för att komma åt kärl eller säckar. I Göteborg och Växjö samarbetar miljöföretag och skyddsombud för att få bort farliga hämtställen.

Ögärdesvägen är en gatstump inne bland rikisvillorna i stadsdelen Askim i Göteborg. Den är smal, brant som en störtloppsbacke och slutar tvärt i ett buskage. Som om någon bara kapat av vägen med yxa.

– Kommunens kontrollant kunde varken vända eller backa upp med sin egen personbil när hon blev hitkallad. Här ska vi köra ner med våra tunga sopbilar. På vintern är det inte kul, säger Besim Paulus.

Han är fackligt skyddsombud på Nordisk återvinning, ett norskägt företag som äter sig in på den svenska marknaden. I Göteborg har bolaget tagit över hushållshämtningen i Askim och ytterligare tre stadsdelar.

Ganska snart insåg både företaget och miljöarbetarna som bemannar de nio sopbilarna att arbetsmiljön lämnar en hel del övrigt att önska.

– Vi har väldigt många områden där det är trångt och kuperat, säger driftschefen Freddy Andersson. Ofta saknas vändplatser och de anställda tvingas backa långa sträckor. I stort sett vartenda ställe vi tittar på har brister i arbetsmiljön.

– Det kan vara allt från backning eller höga kanter till lösgrus där kärlen ska dras. Vi har inte gjort någon inventering, men vi har ändå en lista på säkert 300–400 hämtställen där åtgärder behövs.

Transports regionala skyddsombud, Ulf Jarnefjord, är inkopplad och tillsammans har fack och arbetsgivare valt ut två platser som pilotfall. Jarnefjord har skrivit en så kallad 6:6a-anmälan med fyra grundkrav. Ett handlar om just backning och utgångspunkten är att det bara får ske högst en billängd – för att vända fordonet.

Anmälan riktas formellt mot företaget, men just när det gäller renhållarnas arbetsmiljö ligger ansvaret och möjligheterna att åstadkomma förändringar oftast hos kommunen och fastighetsägaren.

Skyddsombudet Besim Paulus står längt ner på den amputerade Ögärdesvägen. Flera grannar kommer ut. Det uppstår en spontan och välvillig diskussion om trafiksäkerhet och arbetsmiljö kontra de ingrepp som skulle krävas för att få till en vettig vändmöjlighet.

– Det kanske går att gräva ur slänten, men det vore bättre om ni körde med mindre bilar och tog båda kärlen samtidigt. Då skulle ni bara behöva backa ner var fjortonde dag, säger mannen som bor närmast.

Ett alternativ som blivit ganska vanligt i kommunerna är att fastighetsägarnas kärl flyttas till särskilda gemensamma uppsamlingsplatser där sopbilen tryggt kan vända och stanna.

– På den här gatan blir det svårt, konstaterar Besim. Den finns ingen ledig mark. Dessutom är det ingen som vill ha 30 kärl stående intill staketet. Privata fastighetsägare accepterar inte att vi vänder på deras garageinfarter heller. På cykelvägar är det också förbjudet.

Hur ser grannarna på att bära soppåsarna låt säga 200 meter till uppställda kärl?

– Aldrig i livet! säger den manliga grannen. Jag börjar bli till åren och backen är väldigt brant!

Efter Transports anmälan har Göteborgs kommun besökt Ögärdesvägen. Besims erfarenhet är att personalen som rycker ut ofta tar problemen på allvar, men den här gången blev beskedet att: ”företaget får anpassa fordonet …”.

Det är inte otroligt att ärendet till slut får avgöras hos Arbetsmiljöverket. Kim Jörgensen, klubbordförande för Transportarna på det stora kommunala renhållningsbolaget Renova, har drivit backningsfrågan i åratal. Han är besviken. Besviken över att verket inte längre tycks hålla fast vid att ”backning inte är ett körsätt”.

– Kommunerna måste ta sitt ansvar, säger han. I Göteborg gjorde man en stor inventering av skolor, dagis och äldreboende. Man hittade flera tusen ställen där sophämtning inte kunde utföras på ett säkert sätt.

Besim Paulus guidar bort till gata nummer två som finns på Transports anmälan. Lyckhemsvägen är flackare, men smal och för att kunna rulla in med bakvaggan först krävs backning utmed en förskola.

Renhållarna som kör bilen påpekar att det finns betydligt värre hämtställen än de utvalda. Båda killarna är unga och på Nordisk återvinning är inställningen till backning blandad. En del tycker att det är rätt okej, förklarar Besim.

Det norskägda bolaget har också en liberal syn på sopgubbar som åker bakpå bilen.

– Jo, hos oss är det tillåtet, säger driftschef Freddy Andersson. Vi beställde ju fotplattor till sopbilarna. Det sitter mikrobrytare på som gör att bilen inte går att backa när plattan är nerfälld. Hastigheten begränsas också till 20 eller 30 kilometer.

– Men visst, 30 är rätt mycket när folk ska hålla sig fast bakpå.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Prat om döden på jobbet

Farlig arbetsmiljö. De kallar det – lite drastiskt – för begravningskaffe. Transport i Luleå var i dag ute på gågatan mitt i stan för att uppmärksamma arbetsmiljödagen. Budskapet var att 14 personer har dött på svenska arbetsplatser hittills i år – och att det är 14 för många.

”Hjälp till i stället för att filma på olycksplatsen!”

Debatt. Nu har det gått för långt. Det måste bli ett slut på exploateringen av olyckor genom människor som filmar eller passivt tittar på. Du eller någon av dina kollegor inom transportsektorn kan vara den som drabbas nästa gång.

”Nödrop från en utdöende yrkesgrupp”

Debatt. Varför räknas inte trafikdöd som otrygghet? Varför bedöms det inte som otryggt att bli skadad i trafiken? Polisen genomgår som bekant sin största omorganisation sedan förstatligandet. I sin iver att skapa trygghet för medborgarna, vilket i sig är bra, strävar man efter att minst 50 procent av poliserna ska arbeta i lokalpolisområdena. Vissa regioner klarar detta, en del inte.

Landsting trotsar beslut från Arbetsmiljöverket

Bevakning. I Västerbotten kräver landstinget att ordningshållningen på sjukhuset i Umeå ska skötas av en ensam ordningsvakt – trots att Arbetsmiljöverket vid vite på 100 000 kronor slagit fast att det ska vara dubbelbemanning. Bevakningsföretaget Avarn försökte följa verkets beslut. Då diskvalificerades bolaget i landstingets upphandling.

Mobilapp ger UD bättre koll på svenskar utomlands

Extra trygghet. Tusentals svenskar befinner på turistorter som drabbades av nattens jordskalv i Grekland och Turkiet. Anna Ryding, förbundskassör i Transport, tipsar om en mobilapp, UD Resklar, som utrikesdepartementet tagit fram.

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.