Analys

Unikt krångligt

Pensioner. Den svenska pensionsskutan är antagligen unik. Unikt svårnavigerad. Extra krångligt är det att försöka begripa hur man som pensionär på undre däck bäst ska göra för att dryga ut en mager pension.

Jobba längre? Kanske.

Flytta till mindre bostad? Beror på.

Sälja fritidshuset? Eventuellt. För då kan du plötsligt få bostadstillägg.

Så vad gäller nu? Hur ska pensionssystemet räddas när det inte blev som kapten och styrmännen tänkt sig?

Redan i höstas blev det klart att pensionsåldern höjs stegvis till 64 år, från dagens 61 år. Rätten att vara kvar i anställningen skrivs parallellt upp till 69 år.

Räcker det att knega på till 69 år då? Ja, visst, för dagens 50-åringar funkar det. Då får de samma pension (som andel av slutlönen) som farfar som föddes under depressionsåren i början av 1930-talet.

I början av mars kom nästa räddningsinsats för de sex partier som ingår i den så kallade Pensionsgruppen. Politikerna enades då om att grundskyddet ska höjas för de sämst lottade pensionärerna.

Det är välkommet. Pensionärer har inte hängt med i den hyfsat bra reallöneutveckling som lönearbetarna haft de senaste 15 åren. Trots dubbla jobbskatteavdrag och ett par andra försök att täta skutan har åldringarna tappat kabellängder.

Tanken är nu att ett batteri åtgärder ska genomföras under 2020:

Garantipensionen höjs. Med totalt cirka 900 kronor, till drygt 9 100 kronor i månaden (före skatt), för ensamstående. Garantin gäller för pensionärer som haft låga inkomster eller inga alls.

Bostadstillägget höjs också. Eftersom hyrorna skenat behöver både taket och bidraget höjas. Själva räkneformeln är hopplöst krånglig, men för bostadskostnader på 7 000 kronor och uppåt, gäller maxbidraget – 6 200 kronor. En förbättring på 640 kronor mot i dag.

Fast en förutsättning för att få bostadstilllägg att alltså att man inte har för stor förmögenhet på banken. Eller fritidshus. Att bo i villa eller bostadsrätt är däremot – fortfarande – okej. Båt, bil och annat lösöre räknas inte heller med i ”förmögenheten”.

Så här långt är det många som blir vinnare. Inte minst äldre kvinnor som oavlönat skött hem och ungar.

Men alla gynnas inte. I dag finns av ett ”konsumtionsstöd” på några hundralappar inbyggt i systemet. Det tas bort.

Ett krux för politikerna har hela tiden varit hur grundskyddet ska kunna förbättras, utan att moroten för fortsatt arbete försvinner. Här försöker makthavarna göra både och. Pensionärer med garantipension kan i framtiden höjda den lite – om de knegar på efter 65.

På förlorarsidan finns många som haft goda pensionsinkomster. De kan i dag i vissa fall lyfta bostadstillägg ändå. I och med de nya reglerna ändras villkoren och mer av inkomsterna ska räknas med när bostadstillägget bestäms.

Den nya reformen är som sagt välkommen, men den löser inte huvudproblemet – de generellt sett låga pensionerna.

Morgondagens LO-arbetare måste räkna med att jobba allt längre upp i åldrarna.

Alternativet är en kraftig höjning av pensionsavgifterna, som alla löntagare betalar. Vill vi det? Redan i dag avsätter vi omkring 23 procent av vårt löneutrymme till pensioner.

LO påpekar att beslutsfattarna måste se över arbetsmiljöarbetet och möjligheterna till förtidspension. I dag är det många arbetare som inte orkar jobba ens till 60 år. Vad ska de leva av, när det inte är tillåtet att lyfta pension förrän vid fyllda 64?

Trygga anställningar och heltidsjobb redan från unga år är parametrar som pensionsprofeterna hela tiden har med i kalkylerna. Då får man ihop runt 45 år i yrkeslivet. Men är det så arbetsmarknaden ser ut?

Knappast.

Hyvling, deltider, osäkra påhugg och företag som inte betalar premier till tjänstepensioner gör att många människor riskerar att bli fattigpensionärer även i framtiden.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kameraövervakning

Kameraövervakad på jobbet?

Snabbkoll. Ett hot mot din integritet? Eller säkerheten som bevisar att du har gjort rätt? Kameraövervakning på jobbet är en balansgång. I sommar kommer en ny lag – som ger chefen rätt att sätta upp en kamera utan att fråga Datainspektionen om lov.

Transportarbetarens logga

God avkastning – räddningen för bräckligt pensionssystem

Pensioner. Om avkastningen i de statliga AP-fonderna blir låg i framtiden, runt 1,0 procent per år, kan fonderna vara tömda om 40–45 år. Det skriver Pensionsmyndigheten i en färsk rapport, som också slår fast vad de flesta vet vid det här laget. Att dagens unga måste jobba länge för att få ihop en dräglig pension.

”Ett hån mot LO:s medlemmar …”

Pensioner. – Redan för 20 år sedan förstod jag att pensionen skulle bli skit. Lösningen blev att pensionsspara privat. Det gjorde att jag kunde lägga av vid 63,5 år. Men det är många chaufförer som är piskade att jobba vidare, fast de är utslitna.

Taxi är inga sopbilar

Insändare. Jag har ett antal gånger tittat på ett program som heter Tunnelbanan på tv.

Tystnad råder om JA

Insändare. Vad innebär januariöverenskommelsen för svensk arbetsmarknad?

Vart är vi på väg?

Insändare. Det politiska läget är oroande. Det enda som hörs är högerns oro för de många skjutningarna.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Många tankevurpor om skyddsombuden

Debatt. Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärende om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.