Illustration Hamna i kläm

Sjuka kommer i kläm

Sjukförsäkringen. Fackförbunden och fackens juridiska byrå är överens. Sjukförsäkringen har havererat. Sjuka nekas ersättning och skickas ut att söka ”hitte-på-jobb”. Nu tillsätter regeringen en utredning.

Allt fler sjuka och skadade överklagar att de fått sin sjukpenning indragen av försäkringskassan efter sex månader. De hänvisas i stället till arbetsförmedlingen och uppmanas att ta ett ”normalt förekommande arbete” på vanliga arbetsmarknaden.

Hos LO-TCO Rättsskydd, som hjälper facken och deras medlemmar i rättsliga tvister, är ökningen tydlig. 2016 fick byrån in 440 ärenden inom sjukförsäkring. Året därpå var fallen om sjukpenning och sjukersättning (förtidspension) uppe i 755.

En höjning med 76 procent.

Tuffare prövning

Robert Sjunnebo
”Försäkringskassan ska följa den lagstiftning som riksdagen beslutat om och inte föreslå hitte-på-jobb”, säger Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättskydd.  Foto: Justina Öster

För fackens juristbyrå och enhetschef Robert Sjunnebo är det ett tydligt kvitto på att Försäkringskassan (FK) har blivit tuffare i sin prövning av vem som ska beviljas ersättning.

– Det är inte fullt lika många som när Alliansen införde sin hårt kritiserade rehabkedja, men inte långt därifrån. Och ökningen kommer utan att ny lagstiftning införts, säger han.

Transports försäkringsansvariga Sture Thorsell instämmer i kritiken.

– Det är tydligt att rättsläget är väldigt osäkert. Det vore lättare om kassan talade om vilka specifika arbeten som de försäkrade bedöms klara av.

Robert Sjunnebo förtydligar:

– Om försäkringskassan sa att du ska ta jobb som servitör så kunde den försäkrade svara: Det går inte på grund av det här och det här.

Som det är nu hänvisas arbetstagare till vad Sjunnebo kallar hitte-på-arbeten. Det handlar om enklare jobb med en rad uppräknade begränsningar som exempelvis att de ska vara stillasittande och att personen bara ska behöva använda en arm.

– Kassan blir allt mer kreativ i sina beskrivningar. En person med kognitiv nedsättning skulle ta ett jobb där hen inte behövde lära sig något nytt. Vad är det för jobb? Man kan skratta, men ytterst är det sjuka, utsatta människor som drabbas.

Arbetsförmedlingen har i medierna uttryckt kritik mot att försäkringskassan skickar dit personer som är för sjuka för att kunna jobba eller ha nytta av arbetsförberedande insatser. Robert Sjunnebo håller med.

– Folk hamnar mellan stolarna för att myndigheterna bedömer arbetsförmågan på så olika sätt. Arbetsförmedlingen ser faktiska arbeten medan kassan talar om fiktiva jobb. Det är inget nytt, så har det varit i många år. Fast om kassan och arbetsförmedlingen i stället gjorde en liknande bedömning så skulle människor kunna få stöd, hjälp och utbildning till andra yrken.

Hårdnande klimat

Facken talar om ett hårdnande arbetsklimat med ökande stress, osäkra anställningar och slimmade organisationer som gör att allt fler hamnar i sjukskrivning. Regeringen har svarat med tuffare krav på arbetsgivare, som exempelvis Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön (läs: psykosociala). Den tar bland annat upp regler om arbetsbelastning och arbetstider.

Föreskriften kom i september 2015. Samtidigt lanserade regeringen målet att få ner de ”skenande” sjuktalen till 9,0 (antalet sjukdagar i genomsnitt per person och år) till 2020.

9,0-målet

Det är 9,0-målet som lett till att FK har skärpt tillämpningen av reglerna, hävdar LO-TCO Rättsskydd. Kassan å sin sida förklarar i stället sina ökande antal avslag med att myndigheten fått mer pengar och utbildat sina handläggare i reglerna.

Det biter inte på Robert Sjunnebo. I så fall skulle ökningen inte vara så stor, anser han.

På FK svarar pressansvariga Viktor Svensson, via mejl, att det inte är kassans ”uppgift att peka på ett specifikt arbete utan det är Arbetsförmedlingen som ska lotsa ut individen på arbetsmarknaden. 9,0 är regeringens mål, inte Försäkringskassans. Vi ska bidra med rättssäkra beslut”.

Fler avslag ger högre lön

Hur är det då med rättsäkerheten? Tidningen ETC har intervjuat en handläggare i Stockholm, som uppger att fler avslag ger högre lön. Uppgiften styrks, enligt Siv Nordin på fackförbundet ST, när hon intervjuas i SVT:s Agenda. I samma program svarar kassans försäkringsdirektör Lars-Åke Brattlund att det är oacceptabelt och att detta ska utredas.

Vägledande dom i HFD

Samtidigt hävdar Robert Sjunnebo att frågan om vad som är normalt förekommande jobb redan har besvarat i en vägledande dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) 2008. Där beskrivs de som arbeten där personer ska kunna jobba ”i full eller närmast full omfattning”. Jobben ska kräva normal prestation och inte vara anpassade, eller bara lätt anpassade, till personens medicinska besvär eller funktionshinder.

– Du ska kunna sätta personen intill en kollega och de ska jobba i stort sett i samma takt.

LO-TCO Rättskydd uppfattar att FK, liksom förvaltningsrätterna och kammarrätterna, i stor utsträckning frångår domen, men ser ett ljus i tunneln. HFD kommer att ta upp frågan till ny prövning, i två fall, i sommar.

– Vi hoppas att kassan efter de nya domarna ska tvingas ange en viss typ av arbete och inget hitte-på. Alternativt kommer domstolen fram till att myndigheten gjort riktiga bedömningar. Då återstår bara ändrad lagstiftning, anser Robert Sjunnebo.

Försäkringskassan välkomnar, via pressekreterare Viktor Svensson, prövningen i HFD och regeringens utredning av normalt förekommande jobb.

– Vi har också uppfattningen att ett förtydligande behövs.

Mer precisa intyg

Att höga krav ställs på läkarintygen som Försäkringskassan, och i vissa fall myndighetens försäkringsläkare, granskar har Transportarbetaren skrivit om tidigare. Också det stämmer dåligt överens med dagens situation, då stressade läkare på kort tid ska undersöka patienter och skriva intyg, beskriver Robert Sjunnebo.

– Helst ska det vara ”objektiva”, mätbara fynd, men smärta kan ju bara den sjuka själv beskriva. Läkarna måste skriva mer precisa intyg. Det räcker inte att ange att en person har svårt att lyfta eller gå. Det måste kvantifieras, två eller 25 kilo? 50 meter eller två kilometer?

Utredning

Efter den massiva kritiken tillsatte regeringen en utredning om sjukförsäkringen i april. Den ska granska vad som kan anses vara normala jobb och även utreda så kallade ”särskilda skäl” vid bedömning av personers arbetsförmåga. I tidigare lagstiftning har det funnits möjlighet att ta hänsyn till exempelvis ålder, bostadsort och utbildning.

– I dag bedöms en 25-åring i Stockholm på samma sätt som en 62-åring i Haparanda, kommenterar Robert Sjunnebo.

Han är nöjd med att Claes Jansson, som tidigare arbetat på LO-TCO Rättsskydd, ska leda utredningen och verkar ha ”ett brett mandat att försöka komma till rätta med problemen”.

– Det är glädjande att se att regeringen tar frågan på allvar, säger Robert Sjunnebo.

Regeringen inrättar också en ny funktion, en nationell samordnare för sjukförsäkringen, som ska se till individens intressen och förbättra samverkan mellan FK, AF, arbetsgivarna och sjukvården.

”Ingen enkel fråga”

Socialminister Annika Strandhäll.
”Vi ska ha en trygg sjukförsäkring”, säger socialminister Annika Strandhäll som tillsatt en utredning. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Socialminister Annika Strandhäll svarar på Transportarbetarens frågor via sin pressekreterare Jakob Andersson.

Utredningarna av socialförsäkringen ska redovisas långt efter valet. Är det ett sätt att få bort frågan från valrörelsen, att ”begrava” den i en utredning?

– Verkligen inte! Det här är en mycket viktig fråga som behöver ses över, men sådant tar tid. Jag hade gärna sett att vi kunnat hantera detta redan nu. Normalt förekommande arbete, till exempel, har det varit diskussion om sedan det infördes 1997. Det säger en hel del om vikten av långsiktighet. Det här är ingen enkel fråga som löses av en quick-fix.

Varför tillsatte ni inte utredningen tidigare, redan när regeringen tillträdde? Ni riktade ju hård kritik mot Alliansen för utförsäkringen av sjuka och arbetsskadade?

– Vi socialdemokrater har varit tydliga, vi ska ha en trygg sjukförsäkring. Vi har tagit bort stupstocken (bortre gränsen i sjukförsäkringen, reds anmälning), förstärker arbetsgivarnas ansvar vid rehabilitering och höjer taket i sjukförsäkringen. Det är oacceptabelt att människor inte får det stöd de behöver eller faller mellan stolarna.

I tv-programmet Agenda får socialministern frågan om att skippa målet att få ner sjukpenningtalet till 9,0. Hon svarar:

– Hade det varit så enkelt så hade vi gjort det.

Sjukförsäkringen ses över

Regeringens utredning av sjukförsäkringen ska bland annat granska begreppen ”normalt förekommande arbete” och ”särskilda skäl” (som ålder och bostadsort) när försäkrades arbetsförmåga bedöms. Utredare är Claes Jansson, tidigare LO-TCO Rättsskydd.

Bandage, hand
Illustration: Mattias Käll

Första delen ska lämnas i januari 2019 och den sistas senast i oktober 2019.

En ny nationell samordnare tillsätts för att sätta individen i centrum under sjukskrivningen. Han ska arbeta för att ansvariga myndigheter, arbetsgivare och sjukvård samverkar och sjuka inte faller ”mellan stolarna”. Liksom hur stödet för återgång i arbete utvecklas hos ansvariga.

Samordnare är psykologen och forskaren Mandus Frykman från företagshälsovården. Första redovisningen ska ske i april 2019 och den sista i april 2020.

Facken har kritiserat tidsgränserna i den
så kallade rehabkedjan och framfört att
en prövning mot arbete på hela arbetsmarknaden redan efter 180 dagar är för tidigt. Den frågan tas inte med i utredningen.

Socialförsäkrings- och arbetsmarknadsministrarna har även kallat generaldirektörerna för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen till möte. Syftet är bättre samverkan kring arbetstagare som går vidare från sjukförsäkring till a-kassa. Bakgrunden är kritik mot FK för att de ”skickar” sjuka personer till AF.

Myndigheterna ska redovisa sina åtgärder i maj 2018.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Gunborg Bergström:
    21 augusti, 2019

    Tack läser om flertalet önskar förändring- Jag har kroniska rygg-värk- inkl iscias båda benen
    Artros- Förslitnings skador-Asmta- och nu dessutom funktions nedsättning både handled och axel efter 2st Frakturer- halkolycka- vid promenad- Jag söker Sjukersättning- 50- procent- avslag- mina diagnoser orsakar Funktionsnedsättnig vilket leder till Aktivitets begränsning- F.k- sökt normalt förek arbete hos A.F - Varit nu möte A.F fått registrera mig- handikapp-kod för Funktionsnedsättning- Får hjälp av försäkring som ingår blivit uppsagd mitt arbete- omst-stöd hitta nytt arbete- T.S.L
    Hjälp av Transport facket- ev. ompröva ett beslut av F.K- - Jag har mycke underlag- läk-intyg- olika läk- v-C samt Företags hälsovård- Spinecenter- - samt Datortomografi- Mrt- odenplan läk-hus- och Mrt- sabbatsberg-sjh- visar mina skador- samt bilder- ändå säger F.k- saknas medicinska underlag- Nu har jag fått komplettering av min husläk- till läk- utlåtandet- att min arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt minst 1 / 4 - överskådlig framtid som jag kommer sända in F.K- till att börja med- behov utreda med facket mina möjlh- till godkännande F.K- med deras jurister- har läst nätet de som överklagar vissa kan drabbas av repressalier - även indragen sjukpenning- Sen kan berätta avd- sökt abets skada- F.K- fick godkänt en avd- står jag måste arbeta deltid från okt 2018- dock fick avslag andra avd- sökt sjukers- Jag blev uppsagd - pga arbets brist- driftförändring- och rotering arb.platsen- arbetat under min uppsägn- tid- - fick arbets anpassning av min a.g- presterat deltid- varit heltid anställd- Gick dessutom med 2st frakturer- är 61.år- Tycker är hemskt har inga rättigheter längre har arbetat sen var 16.år- sen 1975- mesta tiden heltid- perioder med sjukskrivning- 2005-övergick då till a-kassa- 2006- och nu sjuksriven - 2017-2018- deltid- orkar ej arbeta längre heltid- samtidigt träna- behov av vila- återhämtning mellan arb.passen- behov av promenera-
    LÄser era sidor finns hjälp att få transports - hjälp från Jurister- hoppas nu utredning som pågår vilka arbeten finns- vinner laga kraft- som ger hjälp - för sjuka- arbets skadade- kroniska- som ej kan bli frisk igen- heltids arbete kan ej förbättra-öka prestations förmågan- för kroniska sjuka- samt att hänsyn också ska tas till ålder- arbetade år- utb- Sjuka trots olika hjälpmedel- tex- mediciner - samt Förslitnings skador- Hur ska äldre kunna återfå- sin ungdoms krafter - i mitt tycke ett önsketänkande-
    avs _ Hårt arbetande kvinna sen ungdoms dagar

Lästips:

Arbetsdomstolens entré

Uppseendeväckande dom om fridagar

Bussförare. Arbetsgivaren får förlägga fridagar på bortaort, det har Arbetsdomstolen beslutat. AD resonerar att förare kan ”uppleva fridagar på en vintersportort som värdefull fritid”. Uppseendeväckande, tycker Annett Olofsson på fackens juristbyrå.

Transportarbetarens logga

Skjuts in i arbetslivet

Arbetsmarknad. För att råda bot på chaufförsbristen har Postnord tillsammans med Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket initierat en yrkesutbildning. Driver Academy är en väg in i arbetslivet.

Transportarbetarens logga

”Privat arbetsförmedling ökar klyftorna i samhället”

Insändare. De flesta i fackföreningsrörelsen vet vilka problem vi haft med arbetsförmedlingen, kallad AF fortsättningsvis.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

Fackets framtid
Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.