Debatt

Löneklyftan i EU måste bort

EU-demonstration Bryssel
Close
Demonstration i Bryssel. Frank Moreels står i mitten, med keps och röd jacka.
Close
Inför EU-valet

Löner. EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

En färsk studie från ekonomer vid det fackliga forskningscentret ETUI kom fram till att ”arbetare i elva länder i centrala och östra EU tjänar 944 euro (cirka 10 500 svenska kronor) mindre i månaden än arbetare i Tyskland”.

Lägre levnadsomkostnader är med i beräkningen.

Då ska vi komma ihåg att tyskarna inte på något sätt har EU:s högsta löner. I verkligheten är vi alltså långt ifrån en lönekonvergens. Trötta stereotyper och släpphänta förklaringar om lågkvalificerade arbetare har ingen plats i den här diskussionen. Löneklyftan mellan öst och väst är ännu högre om vi räknar in utbildningsnivån.

Vad betyder löneklyftan för arbetarna? Först av allt måste vi nyansera bilden. De låga lönerna i länder som Portugal och Slovenien visar att det inte är så enkelt som en berättelse om öst och väst. Vi ser dessutom en enorm ojämlikhet inom vissa enskilda länder. Däremot är det tydligt att stora löneskillnader på en gemensam marknad skapar spänningar och negativa konsekvenser för arbetare från alla regioner.

Det är särskilt sant i den rörliga transportsektorn, där Europiska Transportarbetarefederationen (ETF) representerar mer än fem miljoner arbetare från alla unionens medlemsländer, och många länder utanför unionen.

Vi ser vad som hänt i åkeribranschen, vid flygbolag som Ryanair, och inom transportsektorn i hela Europa. Social dumpning. Exploatering. Osund konkurrens. Man tävlar mot botten med löner och arbetsvillkor. Allt följer samma mönster, arbetsgivare leker med skillnaderna mellan arbetare och spelar ut dem mot varandra. Det slår ut jobb på vissa håll, och arbetare fastnar i låglönejobb under fruktansvärda förhållanden. Åkeribranschen har blivit en symbol för detta, delvis för att jobben inte har flyttats till andra länder. I stället ser vi arbetare som har sina anställningskontrakt i länder som Slovakien, men som jobbar i väst för mycket lägre löner än de som är anställda på plats.

Chaufförerna har fruktansvärda villkor, de tillbringar månader i sträck i små lastbilshytter utan tillgång till grundläggande bekvämligheter. De lever tätt intill lokala chaufförer, som riskerar att förlora sina jobb för att de är för dyra att anställa.

Den ”slovakiska” arbetsgivaren är ofta bara ett brevlådeföretag, ett mikro-kontor skapat av ett bolag i väst, enbart i syfte att utnyttja låg lön och standard i ett annat EU-land.

Situationen fräter på det europeiska projektet. Var finns gemenskapen i ett EU som tvingar européer in i en bitter tävlan mot varandra? Vi måste vara vaksamma när en våg av besvikelse och populism sveper över vår kontinent.

Med internationell solidaritet som stöd har arbetarna och deras fackförbund tagit initiativ till att skapa en positiv vision för ett Europa, som arbetar för arbetare.

Vår kampanj Fair Transport har genomfört mer än 100 aktioner över hela Europa för schysta villkor i transportbranschen. Höjdpunkten var en stor demonstration i Bryssel den 27 mars i år. Det var underbart att se vänner från centrala och östra Europa i folksamlingen! Särskilt många kom från Rumänien, Ungern och Polen.

Arbetarna och deras fackförbund måste stå enade och agitera för att konvergens uppåt, i löner och arbetsvillkor, är det enda sättet att få en långsiktig stabilitet inom EU. Löftena vi gav till medborgarna i de nya medlemsländerna ska uppfyllas.

Vårt arbete har burit frukt. EU-parlamentet har nyss röstat om mobilitetspaketet (se fotnot). Politikerna har lyssnat på oss och godkänt förslag som ska garantera sund konkurrens, jämlik lön och schysta villkor för alla chaufförer.

Men fler beslut behövs om vi ska eliminera löneklyftan och skapa sann jämlikhet och jämlikt välstånd över hela Europa.

 

Fotnot: I början av april beslutade EU-parlamentet om tre lagpaket inom mobilitetspaketet (vägpaketet). Läs mer här.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i Europeiska transportarbetarefederationens demonstration för schysta villkor i Bryssel?

Lastbilshytt

Låt oss tända gnistan igen

Åkeri. Min far var internationell chaufför och vi levde på östra sidan av järnridån. Jag minns hans berättelser om långa resor till olika östeuropeiska länder på 1970- och 1980-talet.

Demonstration i Bryssel 2019

Krokig stig till schysta villkor på vägarna

Åkeri. Politiker, lobbyister och en långsam europeisk union. Många hinder ska passeras innan EU fattar beslut om nya regler för Europas lastbilschaufförer. Men nu är de största hindren avklarade.

Inför EU-valet
6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i Europeiska transportarbetarefederationens demonstration för schysta villkor i Bryssel?

Debatt / Inför EU-valet
EU-demonstration Bryssel

Löneklyftan i EU måste bort

Frank Moreels, Belgien: EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

Lastbilshytt

Låt oss tända gnistan igen

Peep Peterson, Estland: Min far var internationell chaufför och vi levde på östra sidan av järnridån. Jag minns hans berättelser om långa resor till olika östeuropeiska länder på 1970- och 1980-talet.

Högerextrema krafter vädrar morgonluft

Ordförandeord. Knappt har vi hunnit lämna ett val med stökigt efterspel bakom oss, förrän det är dags för ett nytt. Den 26 maj är det val till Europaparlamentet.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Hur ska det gå?

Avtalsrörelsen. Årets lilla löneförhöjning har kommit och snart drar nästa års avtalsrörelse i gång. Efter vad man kan läsa blir det ett normalt avtal inom transportbranschen. Ett som följer industrins så kallade märke. Alltså drygt två procents lönelyft. I vart fall arbetsgivarna verkar nöjda. Men hur kan de vara det?

Politik är det obegripligas konst

Politik. Vad är det som händer? Den socialdemokratiska regeringen för en delvis ultrakonservativ politik med genomförande av marknadshyror och förändringar i anställningsskyddet. Något som inte ens Moderaterna vågade föreslå.

Påkörningen

Påkörd. Jag borde egentligen inte skriva om det här för ingenting hände ju. Eller nästan inget, där jag låg mörbultad men i stort sett oskadd på lastbilsparkeringen i Sillekrog.

Temperaturen gör det lätt att bli pessimist

Ledare. Larmrapporterna om jordens uppvärmning kommer allt tätare. Det har blivit svårare att blunda. Visst, det finns skeptiker eller rena förnekare som pratar om klimathysteri. En av dem lyckades bli president i ett av de länder som släpper ut mest klimatgaser.

Granska företagen!

Insändare. Granska alla företag som inte erbjuder sina anställda friskvårdsbidrag eller semesterersättning och som lönedumpar.

Se till att arbetsgivaren anmäler arbetsolyckor

Insändare. Jag var med om en arbetsplatsolycka i november 2016 och är långtidssjukskriven på grund av den. Min arbetsgivare gjorde ingen anmälan till Arbetsmiljöverket och det ställer till stora problem.

Klimatet – en facklig fråga

Debatt. Vägen mot framtidens gröna jobb och hållbara ekonomi måste ha fokus på mänskliga rättigheter. Det gäller också inom det internationella biståndet.

Nu laddar vi för avtalsrörelsen

Ordförandeord. Avtalsrörelse 2020. Smaka på de orden! Det är dags att börja förberedelsen inför att förhandla fram nya avtal för våra medlemmar, något som är grunden i allt vi gör. Det, och sedan att se till att avtalen efterlevs och att ta striden för våra medlemmar när de inte gör det.

Lönekostnaden är avgörande för klimatet

Ledare. En hårt prispressad och lönedumpad åkerinäring kan aldrig bära ett klimatansvar. Branschen kommer inte att ha de ekonomiska muskler som krävs för att genomföra en bred omställning till ett fossilfritt samhälle.