Högertrafik
Close
Först när Sverige gick över till högertrafik fick vi hastighetsgränser utanför tätorterna. Bild från tidningen 1967.
Close

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Skylten ”hastighetsbegränsning upphör” plockades ner permanent på de flesta håll i samband med omläggningen till högertrafik 1967. Formellt försvann den i januari 1970. Men först ett år senare beslutades om en högsta tillåtna hastighet, som kunde tillåtas på motorvägar: 130 kilometer i timmen. Två år senare sänktes den gränsen till 110.

Hur var det då tidigare? Ja, skylten om att hastighetsbegränsning upphör kallades ibland fri fart-skylten. I dag är det i Europa bara Tyskland som inte har fartbegränsning på alla större vägar, där är det fortfarande fri fart på autobahn. Men detsamma gällde under flera årtionden också i Sverige och inte bara på motorvägar.

I Sverige hade det sedan 1907 funnits generella hastighetsgränser. Då blev det i tätorter tillåtet att köra högst 15 kilometer i timmen dagtid, 10 efter att solen gått ner. Efter 15 år höjdes gränsen: Det blev tillåtet att köra 35 kilometer i timmen i tätbebyggda samhällen. För vägar utanför infördes en maxgräns på 45 kilometer i timmen. Men ofta var vägarna så dåliga att det inte gick att komma upp i den hastigheten.

År 1930 avskaffades hastighetsgränserna helt. I stället införde Kungliga väg och vattenbyggnadsstyrelsen, föregångaren till Vägverket, regeln att förare inte skulle köra fortare än att de kunde stanna inom den sträcka av vägen som de såg.

Med den ökade bilismen blev dessa regler ohållbara. På 1950-talet infördes åter angivna maxhastigheter för tätorter; 50 kilometer i timmen. De många olyckorna i dåtidens trafik gjorde dock att det blev nödvändigt med tillfälliga hastighetsbegränsningar vid storhelger som påsk.

– Under lång period fanns underförstått en idé om att mobiliteten har ett pris i döda och skadade. Det har vi helt gått ifrån, säger Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket.

I dag gäller nollvision: Ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket ansvarar för att samordna det arbetet.

– Nollvisionen innebär inte en motsättning mellan framkomlighet och säkerhet, säger Maria Krafft.

Under det gångna halvseklet har trafiksäkerheten ökat väsentligt. 1966, året före högertrafikomläggningen, infördes obligatorisk bilbesiktning. Det året dog 1 313 personer i trafiken, förra året var det 325 personer som dog till följd av trafikolyckor. Säkrare fordon och bättre vägar är viktiga förklaringar till att dödstalen gått ner.

Statliga Trafiksäkerhetsverket, inrättat 1968, tog en rad beslut som ökade trafiksäkerheten: Lag om bilbälte, hjälm för mc-förare, differentierade hastighetsgränser och lag på varselljus.
Men hela tiden har hastigheten varit en central fråga i säkerhetsarbetet.

– Om alla höll hastigheten skulle 100 liv om året räddas. Överhastigheten leder också till utsläpp av 320 000 ton koldioxid om året, lågt räknat, säger Maria Krafft.

Hon framhåller att hastighetsreglerna alltså både handlar om trafiksäkerhet och är en klimatfråga.

– Regler behövs, människan har dålig riskuppfattning när det gäller hastighet. Den enskilda kan inte bedöma faran i alla situationer.

Trafikverket fortsätter att anpassa hastighetsgränserna. Sedan 2008 har verket arbetat med att justera hastigheterna på statliga vägar. Fram till mitten av 2020-talet kommer sammanlagt cirka 120 mil få höjd hastighetsgräns och cirka 425 mil få lägre hastighetsgräns.

I år planerar verket att höja hastighetsgränsen från 90 till 100 kilometer i timmen på nio mil som bedöms ha god säkerhetsstandard. Generellt betyder det att vägen är mötesfri, har mitträcke, för hastigheter högre än 80 kilometer i timmen. Samtidigt vill Trafiksäkerhetsverket sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på 111 mil väg.

– Det är fler vägar som får sänkt gräns än som får höjd, men trafikflödet på de mittseparerade vägarna är betydligt större, säger Maria Krafft.

Om Trafikverkets plan går igenom börjar de nya hastigheterna gälla från och med november i år.

Hastighetsgränser
Ändrad hastighet, exempel från Trafikverket 2018.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Illustration: Gustaf Öhrnell

Livet efter olyckan

Krishantering. I varje olycka med tunga fordon finns en chaufför som ska tillbaka i arbete. Fortfarande saknar de flesta arbetsgivare fullständiga rutiner för krisstöd. Och antalet svåra olyckor ökar.

Plogbil i snöväder

Vid svår halka: Låt stå!

Väghållning Vintern har slagit till på många håll i landet. För chaufförer kan arbetsplatsen bli livsfarlig. Men yrkesförare har rätt att ställa bilen om riskerna är för stora.

Transportarbetarens logga

Tusentals kurvor på de svenska vägarna är farliga

Trafik. Närmare 16 000 kurvor på Sveriges landsvägar är byggda på ett sådant sätt att förare har svårt att klara av dem i skyltad hastighet, visar en undersökning som SVT:s Uppdrag granskning gjort.

Nya rutiner för deklarationen

Deklarationsdags. Funderar du på vart kontrolluppgiften har tagit vägen? Arbetsgivaren brukar skicka över en sådan långt innan det är dags att deklarera. Var lugn.

Sjukhus byter vaktbolag

Bevakning. Vaktbolaget Avarn uppfyller inte kraven. Efter att en väktare blev knivskuren utanför Norrtälje sjukhus säger kommunens vårdbolag upp avtalet med Avarn. Och tecknar nytt avtal med Securitas.

Tack Tidningsbudet, du räddade misses liv!

Tidningsbud. På sin utdelningsrunda upptäckte Annica Andreasen den stelfrusna katten som satt mitt i körbanan. Tack vare tidningsbudets ingripande fördes katten till värmen på kontoret i tidningshuset i Mariestad. En efterlysning gav snabbt resultat och 18-åriga missen kunde återförenas med matte.

Effektiva godscyklar sparar på klimatet

Bud. Eldrivna lastcyklar sparar på både miljö och pengar. Forskning visar att vinsterna är stora när de tar över från budbilar i innerstäderna.

Förslag om rimligare bedömningar av ersättning till sjuka

Sjukförsäkring. Mindre tryck på sjukskrivna att lämna sina jobb för att söka andra. Och bättre möjligheter till rehabilitering. Det är några av inslagen i utredningen om förändringar av sjukförsäkringen som lades fram i dag.

Peter Nertling

Förlorar behörighet efter 27 prickfria år

Chaufför. Peter Nertling är en av hundratals chaufförer vars yrkesliv riskerar att krossas av ny, skärpt tolkning av EU:s ändringsdirektiv. Trots årtionden av prickfri körning förlorar de som en gång fått diagnosen epilepsi lastbilskörkortet – om de medicinerat under de senaste tio åren.

Mjölkchaufför och andra truckers gör tv-debut

Chaufförer. Nästa vecka är det lastbilsförarnas tur att bli tv-stjärnor. Elin Rotstedt är mjölkbilschaufför och en av dem som visar upp sin vardag i dokusåpan Svenska truckers.

Tommy Wreeth

Avtalsrörelsen har startat med transportavtalet

Avtalsrörelsen. Transport har växlat krav med arbetsgivarna på det största avtalet. Facket kräver rätt till heltid och arbetstidsförkortning för lager- och terminalarbetare. Samt fler lönesteg och utökad tid för ob-tillägg när det gäller åkerichaufförer.

Tankbilschaufför förgiftades inte av sin last

Chaufförer. Chauffören som i höstas hittades död vid sin tankbil hade avlidit av fallet från hytten. Rättsmedicinalverket konstaterar att han inte hade andats in något som kunde orsaka hans död.

Rättspsykiatrisk undersökning för man som torterade tidningsbud

Tidningsbud. Den man 25-åriga man som kidnappade ett tidningsbud och utsatte honom för och tortyrliknande misshandel ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten i Kristianstad beslutade i dag att 25-åringen ska stanna i häktet tills hans psyke är undersökt.

Inga detaljer kring Loomis köp av Nokas

Bevakning. Loomis har köpt Nokas Värdehantering för 80 miljoner kronor. Med den storaffären finns det bara ett företag som jobbar med kontanthantering i Sverige.

Polisen tar tillbaka utbildning för ordningsvakter

Bevakning. För drygt fyra år sedan klarade inte polisen att utbilda tillräckligt med ordningsvakter. Branschen fick rycka in, men i vinter löper utbildarnas tillstånd ut. De förutspår brist på ordningsvakter.