Joakim Rosén och Malin Johansson
Close
”Vi är faktiskt ganska bortskämda när det gäller arbetskläder. Det är aldrig något prat”, säger Joakim Rosén, chaufför och skyddsombud. Chauffören Malin Johansson gillar arbetskläderna, även om jackan kunde ha lite mer midja.
Close

Här är bra jobbkläder och skor en självklarhet

Arbetskläder. Svart och neongult. Alltid hela och rena. Det är meningen att en chaufför från Lindströms i Luleå ska gå att känna igen.

Det kom ett lite ovanligt mejl till redaktionen. Avsändaren var ett skyddsombud som just inte hade något att klaga på hos sin arbetsgivare:

”Välkommen att göra ett reportage om Lindströms Transport Norrbotten. Åkeriet värdesätter verkligen personalen och har tvättbytessystem så man alltid kan ha rena arbetskläder. Och skor får vi välja de som passar bäst och är bekvämast, oavsett pris.”

Lunchpromenad hos Lindströms: Micke Backström, mekaniker och chaufför, Ann Lendholm, personal- och driftchef, och skyddsombudet Joakim Rosén.
Lunchpromenad hos Lindströms: Micke Backström, mekaniker och chaufför, Ann Lendholm, personal- och driftchef, och skyddsombudet Joakim Rosén.  Foto: Lena Blomquist

Så skrev Joakim Rosén, chaufför och skyddsombud, och ett par veckor senare sitter jag i åkeriets lunchrum i ett industriområde i Luleå.

– Vi har en lite ovanlig modell här, säger Joakim Rosén De flesta chaufförer man träffar verkar få tvätta alla sina kläder själva, hit kommer ett tvätteri och hämtar säckarna en gång i veckan.

Han beskriver vad som ingår i tvättbytessystemet: tre tjocktröjor, tre arbetsbyxor och två skaljackor med löstagbara fleecefoder.

– Jag tycker kombon är jättebra, med en regnjacka som funkar som vanlig jacka och som sen blir vinterjacka när man sätter i fodret. Men det finns några som inte gillar lager på lager-principen.

Alla plagg är märkta så att de hittar tillbaka till rätt person efter tvätten. Kläder som är trasiga lagas eller ersätts med nya. Storleken ska bytas om det behövs.

– Nja, protesterar chauffören Gustav Ek som värmer ugnspannkaka med proteinpulver:

– Jag försökte byta storlek i våras, men det funkade inte den gången. Så jag gick ner i vikt i stället, är åtta kilo lättare nu.

Vi hittar vd Andreas Lindström vid sitt skrivbord. Han är hundra procent nöjd med jack-, byx- och tröjmodellerna samt tvättbytessystemet som Lincargo har tagit fram åt Lindströms och andra åkerier som anlitas.

– Personalen ska ha hela och rena kläder, säger han. Vara representativa och inte behöva tvätta arbetskläderna hemma.

I hans förråd finns t-tröjor, collegetröjor och arbetshandskar i lager. Kläder som chaufförerna byter ut när det behövs, men får tvätta själva.

Skor är inte någon självklarhet i åkeribranschen. På uppdrag där skyddsskor krävs enligt arbetsmiljölagen ska förstås arbetsgivaren betala dem. Men därutöver tänker företagen olika.

Tillbaka i lunchrummet berättar skyddsombudet Joakim Rosén att han är nöjd på den punkten också.

– Vi åker till Grolls butik i stan och provar ut en sko som passar. Det spelar ingen roll om den kostar 495 eller 2 895…

Åkeriet står för en sommarsko och en vintersko, och de ska helst räcka i två år.

– Men jag säger åt dem att gå och byta om jag ser någon med trasiga skor, säger personal- och driftschefen Ann Lendholm, som plockat fram älggryta med broccoli och ris ur matlådan.

Vid kyllagret några kilometer därifrån har Malin Johansson just kommit från Boden. Hon lossar sin last av Guldfiskens portionsförpackningar med färdigmat innan arbetsdagen tar slut. Någon annan rycker in och sorterar varorna för leverans till butikerna på natten eller tidigt nästa morgon.

– Kläderna är sköna och byxorna passar bra. Men jackan har ingen midja. Det märks att det inte är någon dammodell, säger Malin Johansson.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Efter att kollektivavtalet mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknades förra året har stridsåtgärderna upphört. Men konflikten i Göteborgs hamn lever vidare. Senaste bataljen utspelar sig i Arbetsdomstolen.

Två dagar i AD avgör ordningen i hamnarna

Hamn. Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet tecknade sitt första centrala kollektivavtal i mars 2019. Har APM Terminals brutit mot det, när de bara förhandlade med Transport om nya arbetstider? Arbetsdomstolen ska avgöra frågan.

Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.

Djup klyfta mellan parterna

Hamn. För ett och ett halvt år sedan tecknade Hamnarbetarförbundet kollektivavtal med Sveriges Hamnar. Men parterna är fortfarande inte eniga om hur avtalet ska tolkas.

Erland Olauson

”Förstaavtalet ska alltid gälla”

Hamn. Att Hamnarbetarförbundet har ett eget kollektivavtal ska inte påverka Transports förhandlingsposition i hamnarna. Det säger Erland Olauson, jurist och före detta avtalssekreterare i LO.

Dödsolycka i hamnen
Dödsolycka i Oxelösunds hamn

Vem bär ansvar för 21-årige Nimas död?

Arbetsmiljö. I mars 2018 omkom den 21-årige stuveriarbetaren Nima i Oxelösunds hamn. Han hade klättrat ner i ett utrymme i fartyget där kol-lasten ätit upp syret. I dagarna avslutas maratonrättegången mot hamnbolaget och två ansvariga chefer.

Declan Duff i Oxelösund. Bilden är tagen av en sjöfartsintresserad privatperson, dagen efter dödsolyckan.

”Det får inte hända igen”

Arbetsmiljö. Hur kunde olyckan hända? Varför valde åklagaren att väcka åtal när många andra dödsolyckor i arbetslivet inte leder till att någon ställs till svars?

Roger Dahlström, Anders Berglund och Jyrki Saarinen sitter alla i styrelsen för Transports fackklubb i Oxelösunds hamn. De berättar att företaget efter olyckan vidtaget en rad åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare.

Rutinerna har skärpts

Transportklubben. – Jag har varit i andra hamnar och jag tycker att Oxelösund legat i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet. Efter olyckan har rutinerna skärpts rejält, säger Roger Dahlström.

Farlig arbetsmiljö
Arbetsledaren Göran Ellby på miljöföretaget Urbaser visar en av alla småvägar vid Ängelholms havsbad. Förr tvingades sophämtarna backa på en lång rad småvägar in till villorna. Regionala skyddsombuden Bert Johansson och Bujamin Ismaili diskuterar de nya problemen med ökad kroppslig belastning när miljöarbetarna i stället drar sopkärlen långa sträckor.

Backa med sopbil tär på psyket

Miljöarbetare. Problemen med tillbud, allvarliga olyckor och dödsfall har stötts och blötts i åratal. Ändå lever sophämtarnas värsta gissel kvar: Att tvingas backa på smala vägar och i trånga bostadsområden. Där skolbarn, fotgängare och cyklister plötsligt kan dyka upp.

Renhållarna backar inte längre till de strandnära villorna vid Ängelholms havsbad. Göran Ellby arbetar på miljöbolaget Urbaser som slog larm. Kommunen anvisade en hämtplats, men villaägarna överklagade beslutet. Regionala skyddsombudet Bujamin Ismaili stoppade arbetet, men Arbetsmiljöverket hävde skyddsstoppet. Foto: Justina Öster

Backande sopbilar kostar människoliv

Miljöarbetare. Ökar eller minskar antalet olyckor med sopbilar? Det är svårt att avgöra utifrån tillgänglig statistik. Systemen för inrapportering av dödsfall, allvarliga och lindrigare personskador har också ändrats.

Skylt "Lekande barn"

Sopgubbar kommenterar: ”Vi backar hej vilt”

Miljöarbetare. Den farliga backningen engagerar. Det visar gensvaret Transportarbetaren fick när vi la ut en webbartikel om stoppad sophämtning på Facebook-gruppen Sveriges sopgubbar.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Arbetsplats: Uddevalla hamn
Thomas Ohlsson och Mikael Fivelsdal från Transportklubben.

Här är vi i hamn

Stuveriarbetare. Flexibiliteten är hamnens styrka. Och det gäller även arbetet – ena veckan kranförare, nästa ombord på fartyg för att lossa. Eller kanske köra containertruck. En omväxling som gör att många väljer att stanna, och inte sällan har yrket gått i arv i generationer.