Dagbok: Ordning och reda

Åk inte snålskjuts på facket!

Tommy Jonsson
Close
I sitt jobb inom ordning- och redaverksamheten möter Tommy Jonsson många chaufförer från öst som avlönas med hemlandets minimilöner. Här på uppsökeri i Karlshamn. Vitalijus Jarmontovicius (i mitten) är förbundsjurist på litauiska transportfacket Solidarumas och Raimondhs Sinkevicius (till höger) är chaufför.
Close

Dagbok/del 1. En regnig och disig söndag stannar vi på en parkeringsplats utanför Arboga. Vi hälsar på två äldre bulgariska chaufförer som förbereder veckans mat på ett gasolkök uppe på flaket. De är påstridiga och vill att vi ska göra dem sällskap, veckans mat är pasta carbonara, ”Billigt och räcker länge”, säger de med ett leende.

Efter ett långt och trevligt samtal börjar vi prata om deras levnadsvillkor. Deras arbetsgivare skickar ut dem på arbetspass där de lever åtta månader i stöten i sina fordon, med en lön på 50 euro per dag. Denna lön inkluderar även traktamenten, chaufförernas timlön vill man inte ens tänka på. På deras trailer finns leveranser till lågprisbutiker som säljer matvaror med mera.

I vårt jobb inom ordning- och redaverksamheten kommer vi hela tiden i kontakt med chaufförer från öst som avlönas med hemlandets minimilöner. I vissa länder är det upp till arbetsgivaren att avgöra om de vill betala ut traktamente eller ej. Vi ser hur chaufförerna får vara tacksamma att ha ett arbete, fastän de måste vara hemifrån månader i sträck för en lagstadgad minimilön.

I Sverige har vi varit väldigt duktiga på att förhandla fram bra kollektivavtal, medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd, semester, försäkringar med mera då vi inte har några lagstadgade minimilöner. Detta är fackets och arbetarrörelsens förtjänst.

I dag hör vi tyvärr mer och mer att ”facket” börjar bli ett skällsord ute på golvet, eller så är det ett ord som cirkulerar men ingen jävel vet vad det är. Vi har glömt bort våra fackliga rötter.

I dag blir det mer och mer individuellt tänkande, man åker snålskjuts på vad facket förhandlat fram, man får avtalshöjningarna även om man inte är fackligt ansluten. Man vill hellre smutskasta facket, helst via sociala medier och tidningar, fast man inte har all fakta på bordet.

Men nu, kära arbetare, inom de närmsta månaderna, ska EU komma med ett förslag om att införa minimilön, för ALLA arbetstagare i unionen. Om detta går igenom kommer våra politiker att sätta nivån på de lägsta lönerna.

Är detta något vi ska acceptera? Ja, om man ska tro dem som står utanför facket, som säger att ensam är stark, och att man förhandlar bättre för sig själv. Men frågan är väl vilken rygg man ska åka snålskjuts på då?

Ordning- och redaverksamheten ställer sig frågan: Måste det verkligen gå åt helvete innan arbetare förstår vikten av vad fackföreningsrörelsen är? Och vad den har byggt upp under 100 år?

Nej, vår förhoppning är att arbetare organiserar sig i större utsträckning, att vi ska hjälpa våra systerorganisationer i öst att bygga upp sina organisationer och bli en stark arbetarrörelse i EU. Gör vi inte detta … kommer vi återigen att få stå där med mössan i hand. Vi tvingas acceptera arbetsgivarens villkor, med en lagstadgad minimilön som ersättning.

Tankar från en chaufför vi träffade:

”Under kommunismens tid kände man sig förtryckt, men jag hade mitt arbete på fabriken, vi hade en lägenhet, fick träffa familjen varje dag. I dag har EU-direktiven möjliggjort att på ett lagligt sätt utnyttja lågavlönad arbetskraft med lagstadgad minimilön för att tjäna så mycket pengar som möjligt. Vi tvingas att vara borta från familjen månader i sträck. Vi blir tvingade till detta då det inte finns några jobb hemma.”

Så, är ni beredda på att skippa fredagsmyset med familjen och i stället tvingas jobba mer för att få ihop en lön som går att leva på, i stället för att ha ett starkt kollektivavtal som reglerar det mesta?

Bli medlem!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Daniel Kourie:
    14 december, 2019

    Fan vad bra skrivet!!

  2. Benny Lundgren:
    14 december, 2019

    Jag tror säkert att Backman blev noga informerad av sin avdelning om hur försäkringar fungerar i dessa situationer, och att det alltid är fordonsförsäkringen som träder in. Vidare så kan det väl antas att hans avdelning ändå gjorde vad de kunde för att allt skulle bli så bra som möjligt.

  3. Lena Bergström:
    13 december, 2019

    "Ordning- och redaverksamheten ställer sig frågan: Måste det verkligen gå åt helvete innan arbetare förstår vikten av vad fackföreningsrörelsen är?”
    Vänd på frågan, - Vad innebär det för medlemmar, om det finns fel representant/-er på en avdelning?

  4. Jörgen Klein:
    13 december, 2019

    Jag har bestämt mig för att gå ur transport pga vissa omständigheter. Jag jobbade på ett åkeri i Malmö där vi fick en ny chef och det hör till saken att jag var klubbordförande på åkeriet. Detta var ett av Malmös finaste åkerier ända tills denna chef anställdes. Det börjades att fuskas med löner det var hot etc etc. Jag ville till slut ta hjälp av arbetsdomstolen pga förfalskning av det sk 3:6 avtalet. Vår sk ombudsman på transport vågade inte gå vidare med detta. Det har varit så turbulent med personliga hot och fusk men facket gjorde noll. Sen tillråga blir den sk ombudsmannen anställd av denna chef på ett åkeri där båda nu jobbar. Och det anser jag och mina fd kollegor är för jävligt samt att nu börjar man ju förstå. Nä fy FN å springa arbetsgivarens ärenden när man är anställd av fotfolket.

  5. claes svärd:
    13 december, 2019

    En förbannat bra artikel och klockren analys!

  6. Peter André:
    13 december, 2019

    Mycket bra jobbat, Tommy & Jimmy!
    Hoppas bara ett fler fattar?
    Peter André, Helsingborg

  7. Thomas Friberg:
    13 december, 2019

    Som åkerisektionens ordförande i Göteborg var jag med och startade en grupp ihop med sektionerna i Stockholm och Malmö som träffades, diskuterade och hade en vision om att jobba för en seriös åkerinäring. Polisen, tullen, Skatteverket, vi och AG deltog i ett par träffar. Ni har fortsatt detta arbete. Vi har nått en delseger, med EU's beslut om likalönsprincipen, som kom i dagarna. En viktig facklig seger!

  8. Håkan Backman:
    29 november, 2019

    Jag var medlem i 15 år o när jag behövde hjälp efter en olycka med en truck så kunde inte transport hjälpa till eftersom trucken va trafikförsäkrad.Så tidningen va den dyraste prenumeration jag haft i hela mitt liv.600kr/månad o 1 tidning per månad Men det klart Lasse Lindgren va väl dyr i drift på den tiden

  9. Ola:
    29 november, 2019

    Den dagen som alla är lika värda som ni brukar säga och vi som röstar på SD är lika värda kanske man kan bli medlem igen!

Lästips:

Eddie Prüss

Så tycker vi om nya transportavtalet

Åkeri/Terminal/Lager. Lönehöjningarna är bra och tidigare inbetalningar till ungas pensioner efterlängtat. Men i framtiden måste vi sätta större tryck på arbetstidsförkortning. Så tycker några medlemmar om det nya avtalet som skrevs på i går.

Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.

Hamnarbetarförbundet förlorade viktig principfråga i AD

Hamn. Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet får inte rätt att teckna lokala uppgörelser om scheman eller andra anställningsvillkor, enligt en dom i Arbetsdomstolen. Däremot har arbetsgivaren APM Terminals brutit mot medbestämmandelagen och hindrat ett huvudskyddsombud.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Chauffören – en luffare?

Frihet. Många tror nog att luffarna som drog efter vägarna för över hundra år sedan och tiggde mat i gårdarna, gjorde det för att de antingen var arbetslösa eller arbetsskygga. Jag tror att sanningen är mer komplicerad än så. Arbeten har nog alltid behövt göras men frågan är till vilket pris.

Att läsa med öronen!

Läsning. När jag och en kamrat kom in på en dansk pizzeria utanför Köpenhamn, påpekade pizzabagaren förskräckt att vi måste ha ansiktsmask. Kollegan hade redan en medan jag raskt fick en tilldelad.

Banta eller inte?

Hälsa. Sommaren har varit ljuvlig, lugn, fridfull och med mycket god mat – ja kanske lite för mycket. En viss extra rondör kunde spåras både på mig och på kollegorna vid jobbstarten. Kanske borde man göra något åt det?

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Arbetsgivarna agerar respektlöst

Ordförandeord. Avtalsrörelsen pågår för fullt, och med stor sannolikhet har det hänt en hel del från det att denna krönika skrevs till att Transportarbetaren ligger i din brevlåda.

För dagbok på jobbet

Insändare. För ni dagbok i ert arbete? Om inte, varför? Min far var noga med att se till att jag förde dagbok, när jag började köra för elva år sedan.

Pungsparka tillbaka i las-debatten!

Debatt. Om parterna på allvar ska behålla balansen på svensk arbetsmarknad så borde vi väl rätteligen inte enbart diskutera hur arbetsgivaren lättare skall kunna säga upp personal genom att luckra upp lagen om anställningsskydd (las).

Hyllningsrop med lukt av hyckleri

Ledare. På senare tid har hyllningskören över den svenska modellen och kollektivavtalen nått stormstyrka. Det finns snart ingen tongivande debattör, ledarskribent eller företrädare för näringslivet, facket eller rikspolitiken som inte uttalat sitt stöd för tanken att det är arbetsmarknadens parter som själva ska göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.

Vad är trygghet för en arbetare?

Ordförandeord. Under senare tid har jag allt oftare funderat på vad som är trygghet för en arbetare. Hur jag än vänder och vrider på frågan så landar jag i att det rör sig om en trygg anställning och en vettig arbetsmiljö.

Ovissheten består

Ordförandeord. När jag skriver detta har regeringen precis lagt sin höstbudget. En budget som definitivt inte är som förr, på gott och ont. Den här budgeten är ett stort steg framåt jämfört med tidigare under mandatperioden, inte minst fördelningspolitiskt.

Varför klarar Polen lika löner?

Ledare. I somras röstade EU igenom nya skärpta regler för internationella lastbilstransporter. Tanken är att skapa sundare konkurrens och bättre villkor för chaufförer, som många gånger tvingats leva månader i lastbilshytten.

Satsa på fler lastbilsparkeringar!

Debatt. Blir jag vald till statsminister så ska det inte få byggas ett enda nytt industriområde utan ytor för lastbilsparkering. Storleken ska vara i förhållande till hur stort behov av transporter som området kommer att ha.

Värstinglandet

Davids krönika. Se här, ännu en krönika som jag kommer få skäll för! Men det är väl ok. Det är liksom det jag har betalt för som skribent. Att skriva vad jag tycker och känner till, även om inte alla tycker som jag.

Motståndet växer mot gig-jobben

Ledare. På olika håll i världen börjar stater reagera mot att Uber och andra så kallade gig-företag suddat ut gränserna mellan anställda och egenföretagare.