Familjen Persson hittade hem på film

Efter 40 år utomlands tog Per Persson sin familj och flyttade hem till skånska Ballingslöv. Men vägen hem blev krokigare än vad han trott. Nu har familjens resa blivit en film. – Vi blev väldigt överraskade av det varma mottagandet. Vårt vardagliga liv, det är ju inget spännande. Men det är tydligen något i filmen som når fram till människor, säger Per Persson.

Lahore, Pakistan. I ett gemensamt rum, i samma hus som delar av släkten, bor familjen Persson. En familj, som trots det svenska efternamnet, aldrig har bott tillsammans i Sverige. Nu, 40 år efter att pappa Per lämnade barndomslandet, är de på väg att flytta dit. Ett Sverige där det är lätt att leva och naturen är vacker. Familjen ska byta det enda rummet mot ett vackert hus och Pers döttrar Zahra och Mia ska få den frihet de som kvinnor inte har i Pakistan.Så börjar dokumentärfilmen ”Familjen Persson i främmande land” av Åsa Blanck och Johan Palmgren. Under hösten visas den på svenska biografer.

Fortsättningen blir dock inte riktigt som Perssons tänkt sig. Det liv som på alla sätt skulle vara lättare än i Pakistan visar sig vara omgärdat av strikta regler och lång väntan på att komma in i samhället.

– Allt det som jag trodde skulle gå på några dagar tog närmare ett år, säger Per Persson, från soffan i lägenheten i Hässleholm.

För det blev inget hus. Och det var heller inte bara enkelt att flytta till det fria och rena Sverige, trots att Per Persson själv levt sina 30 första år djupt rotad i den skånska myllan.

I ”Familjen Persson i främmande land” får vi följa med när Per, hans fru Shamim och döttrarna Zahra och Mia lämnar Shamims släkt i Pakistan och välkomnas av Pers familj utanför Hässleholm.

Hur besöken på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter blir många och långa. Hur svårt det är att komma in i samhället, trots god vilja och svenska pass. Hur drömmarna om ett hus byts mot en vinter i husvagn och till slut en egen hyreslägenhet mitt emot lågprismataffären Netto i centrala Hässleholm. Hur familjen, på fyra vuxna personer, lever på Pers magra pension.

– Den där tryggheten som är så omtalad i Sverige, den existerade inte för oss. I mångt och mycket var allt mycket lättare i Pakistan. Där visste vi att vi måste ta hand om oss själva hela tiden eftersom det inte fanns något annat. Vi vande oss vid det och hade inget behov av att känna någon trygghet utifrån, säger Per Persson.

Att det skulle vara så svårt för frun och döttrarna att få arbete i Sverige hade ingen av dem räknat med.

– När jag växte upp fanns det alltid jobb. Om man slutade ett ena dagen hade man ett annat jobb nästa dag. Just det där att man inte kan få tag på ett arbete så man blir ekonomiskt oberoende, det är nog det jag saknar allra mest från den gamla tiden i hemlandet, säger Per Persson.

Men trots att verkligheten i Sverige inte blev som de tänkt sig är det ingen dyster film. Visst handlar ”Familjen Persson i främmande land” en hel del om stelbent svensk byråkrati och hur svårt det är att komma in i samhället, även med ett svenskt pass i handen. Men den bestående känslan av dokumentären är snarare värme och en stor portion humor mer än bitterhet.

För det är, precis som Per Persson säger, något med familjen Persson som når fram. Trots svårigheterna släpper de inte taget om varandra. Och trots olikheterna mellan livet i Lahore och Sverige fortsätter de att vara sig själva genom hela filmen.

Per Persson hoppas att dokumentären om hans familj kan få biobesökarna att tänka ett varv till kring ”vi och dem”.

– En sak jag är ledsen över är att det fortfarande i vårt upplysta samhälle finns ett avståndstagande gentemot folk från andra kulturer. Det skär i hjärtat att se det.

– När jag reste ut en gång i tiden så ”visste” jag att vi svenskar vet allra bäst. Efter så många år har jag lärt mig många saker som andra gör mycket bättre och på ett smidigare sätt än vi. Jag hoppas att den här filmen kan visa att det enbart är positivt att välkomna folk från andra kulturer.

Filmen hade biopremiär i slutet av augusti. Ett faktum som har förändrat familjen Perssons tillvaro i Sverige. Nu är dagarna fyllda av filmrelaterade åtagandet och människor har börjat hälsa på dem på stan. Samma dag som Transportarbetaren kommer till lägenheten ska de vara med i radio, och på kvällen visas filmen i hemstaden Hässleholm.

– Det gick ett år, två år, tre år och inget hände. Och nu plötsligt händer allt på tre månader, säger Per Persson och ler.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Nästan allt har blivit sämre för vanliga människor, men bättre för ovanliga rika människor. Valet av socialisten och demokraten Mamdani till ny borgmästare i New York inger ändå hopp. Kanske kan något liknande ske här”, säger Sven-Eric Liedman.

”Politiker måste tänka långsiktigt”

Ödesfrågor. Skit i framtiden – låt oss festa på bensin i fyra år! Idéhistorikern Sven-Eric Liedman spetsar till debatten inför nästa val.

I ateljén, med målningen Dirty boots vars titel är hämtad från en Sonic youth-låt. Foto: Lilly Hallberg

Mörk samtid målad i stora drag

Konst. Lika levande yta men mer konkret djup. Björn Eriksson Molins måleri har blivit tydligare som kommentarer till samhällsutvecklingen. Värmlandsavdelningens ordförande ställer ut i Karlstad i november.

Att marschera i takt eller inte

Davids krönika. Så var den här till slut, vår omtalade kulturkanon. En reporter från TV 4 kom fram till mig där jag satt och fikade på Liljeholmstorget och stack en mikrofon under näsan. ”Vad tycker du om kulturkanon?” undrade hon.

Fråga facket
Fråga jourersättning. Illustration: Martin Heap

Borde jag inte få betalt för jour?

Transport. Bärgaren Risto undrar om han kan bli utringd när som helst och Fanny vill veta vem som först ska erbjudas mertid på bensinstationen där hon jobbar. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Den svenska modellen
”En oproportionerligt stor andel av matbuden är migrantarbetare med låg ställning på arbetsmarknaden, inte bara rättsligt utan också socialt”, säger Transports utredare Pontus Blüme, som även är doktorand vid Stockholms universitet och aktiv i organisationen Gigwatch.

Utan motpart i en partsmodell

Plattformsarbete. Lagstiftningen bör anpassas till en ny verklighet, enligt Transports utredare: Facket saknar i dag makt att förhandla om rimliga villkor för dem som jobbar för gigföretag som på pappret inte är arbetsgivare.

Stoppet på E22 i början av 2024 ledde till dygnslånga köer. Sedan dess har Trafikverket nya rutiner. Foto: Johan Nilsson/TT

Snöröjning het fråga – i år igen

Vintervägar. Efter det stora stoppet på E22 under vintern 2023–2024 lärde sig det svenska folket något som landets yrkeschaufförer vetat länge: det är något som inte fungerar med de svenska vintervägarna.

Den stora stadsflytten
Världsunik flytt. Under två dagar, den 19 och 20 augusti, transporterades Kiruna kyrka till sin nya plats på en fem kilometer specialanpassad väg. Foto: Lars Sjölund

Unik flytt, öppet sår

Kiruna. Gruvan är anledningen till den pågående, spektakulära flytten av en stad. Och av de flesta av dess invånare, varav många nu tvingas flytta när marken rämnar.

Fråga facket
Utlandstransporter

Hur fungerar rast och vila vid utlandstransporter?

Transport. Pontus undrar över kör- och vilotider för utlandstransporter. Börje vill veta om han fick rätt ersättning då han jobbade extra i midsomras. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Vägsträckan
De gamla gruvlavarna står ännu kvar och utgör landmärken i Kiruna, mitt emot stadens nya centrum. Foto: Lilly Hallberg

Från kust till fjäll

E10 Luleå–Kiruna. Vacker, vild – och farlig. Landets nordligaste Europaväg lockar folk från fjärran med naturupplevelser. Men är också en viktig transportled, ibland skrämmande smal och olycksdrabbad.

Upphandlad taxitrafik
Färdtjänst och vanlig taxi kör åt olika håll. Foto: Lilly Hallberg

Ett avtal, två yrken?

Servicetrafik. Vanlig taxi och färdtjänst – jobbet skiljer sig mycket åt, förarna går på samma kollektivavtal. För offentligt upphandlad trafik finns särskilda utmaningar. För facket är kontroll grundläggande.

Kultur
Redo för skrämselhicka i tv-soffan? Transportarbetarens John Antonsson tipsar om filmer och tv-serier att titta på när mörkret lagt sig. Foto: Shutterstock

Höstens skräck: Färjor, blues och robotflickvänner

Streamingtips. Halloween står för dörren. De senaste åren har streamingtjänsterna pumpat ut blod och skräck i ett rasande tempo. Här är filmerna och serierna för dig som tycker att verklighetens jävlighet inte riktigt räcker.