Familjen Persson hittade hem på film

Efter 40 år utomlands tog Per Persson sin familj och flyttade hem till skånska Ballingslöv. Men vägen hem blev krokigare än vad han trott. Nu har familjens resa blivit en film. – Vi blev väldigt överraskade av det varma mottagandet. Vårt vardagliga liv, det är ju inget spännande. Men det är tydligen något i filmen som når fram till människor, säger Per Persson.

Lahore, Pakistan. I ett gemensamt rum, i samma hus som delar av släkten, bor familjen Persson. En familj, som trots det svenska efternamnet, aldrig har bott tillsammans i Sverige. Nu, 40 år efter att pappa Per lämnade barndomslandet, är de på väg att flytta dit. Ett Sverige där det är lätt att leva och naturen är vacker. Familjen ska byta det enda rummet mot ett vackert hus och Pers döttrar Zahra och Mia ska få den frihet de som kvinnor inte har i Pakistan.Så börjar dokumentärfilmen ”Familjen Persson i främmande land” av Åsa Blanck och Johan Palmgren. Under hösten visas den på svenska biografer.

Fortsättningen blir dock inte riktigt som Perssons tänkt sig. Det liv som på alla sätt skulle vara lättare än i Pakistan visar sig vara omgärdat av strikta regler och lång väntan på att komma in i samhället.

– Allt det som jag trodde skulle gå på några dagar tog närmare ett år, säger Per Persson, från soffan i lägenheten i Hässleholm.

För det blev inget hus. Och det var heller inte bara enkelt att flytta till det fria och rena Sverige, trots att Per Persson själv levt sina 30 första år djupt rotad i den skånska myllan.

I ”Familjen Persson i främmande land” får vi följa med när Per, hans fru Shamim och döttrarna Zahra och Mia lämnar Shamims släkt i Pakistan och välkomnas av Pers familj utanför Hässleholm.

Hur besöken på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter blir många och långa. Hur svårt det är att komma in i samhället, trots god vilja och svenska pass. Hur drömmarna om ett hus byts mot en vinter i husvagn och till slut en egen hyreslägenhet mitt emot lågprismataffären Netto i centrala Hässleholm. Hur familjen, på fyra vuxna personer, lever på Pers magra pension.

– Den där tryggheten som är så omtalad i Sverige, den existerade inte för oss. I mångt och mycket var allt mycket lättare i Pakistan. Där visste vi att vi måste ta hand om oss själva hela tiden eftersom det inte fanns något annat. Vi vande oss vid det och hade inget behov av att känna någon trygghet utifrån, säger Per Persson.

Att det skulle vara så svårt för frun och döttrarna att få arbete i Sverige hade ingen av dem räknat med.

– När jag växte upp fanns det alltid jobb. Om man slutade ett ena dagen hade man ett annat jobb nästa dag. Just det där att man inte kan få tag på ett arbete så man blir ekonomiskt oberoende, det är nog det jag saknar allra mest från den gamla tiden i hemlandet, säger Per Persson.

Men trots att verkligheten i Sverige inte blev som de tänkt sig är det ingen dyster film. Visst handlar ”Familjen Persson i främmande land” en hel del om stelbent svensk byråkrati och hur svårt det är att komma in i samhället, även med ett svenskt pass i handen. Men den bestående känslan av dokumentären är snarare värme och en stor portion humor mer än bitterhet.

För det är, precis som Per Persson säger, något med familjen Persson som når fram. Trots svårigheterna släpper de inte taget om varandra. Och trots olikheterna mellan livet i Lahore och Sverige fortsätter de att vara sig själva genom hela filmen.

Per Persson hoppas att dokumentären om hans familj kan få biobesökarna att tänka ett varv till kring ”vi och dem”.

– En sak jag är ledsen över är att det fortfarande i vårt upplysta samhälle finns ett avståndstagande gentemot folk från andra kulturer. Det skär i hjärtat att se det.

– När jag reste ut en gång i tiden så ”visste” jag att vi svenskar vet allra bäst. Efter så många år har jag lärt mig många saker som andra gör mycket bättre och på ett smidigare sätt än vi. Jag hoppas att den här filmen kan visa att det enbart är positivt att välkomna folk från andra kulturer.

Filmen hade biopremiär i slutet av augusti. Ett faktum som har förändrat familjen Perssons tillvaro i Sverige. Nu är dagarna fyllda av filmrelaterade åtagandet och människor har börjat hälsa på dem på stan. Samma dag som Transportarbetaren kommer till lägenheten ska de vara med i radio, och på kvällen visas filmen i hemstaden Hässleholm.

– Det gick ett år, två år, tre år och inget hände. Och nu plötsligt händer allt på tre månader, säger Per Persson och ler.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

”Nästan allt har blivit sämre för vanliga människor, men bättre för ovanliga rika människor. Valet av socialisten och demokraten Mamdani till ny borgmästare i New York inger ändå hopp. Kanske kan något liknande ske här”, säger Sven-Eric Liedman.

”Politiker måste tänka långsiktigt”

Ödesfrågor. Skit i framtiden – låt oss festa på bensin i fyra år! Idéhistorikern Sven-Eric Liedman spetsar till debatten inför nästa val.

I ateljén, med målningen Dirty boots vars titel är hämtad från en Sonic youth-låt. Foto: Lilly Hallberg

Mörk samtid målad i stora drag

Konst. Lika levande yta men mer konkret djup. Björn Eriksson Molins måleri har blivit tydligare som kommentarer till samhällsutvecklingen. Värmlandsavdelningens ordförande ställer ut i Karlstad i november.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.

Fråga facket
Fråga tidningsbud

Vilket fack ska min son tillhöra?

Transport. Henrik vill veta om hans son kan vara medlem i Transport då han jobbar som tidningsbud. Ingela har mörkt på jobbet och undrar om det verkligen ska vara så. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Kultur
Ola Liljedahl, Lena Nyblad Liljedahl och Ulf Berglund nedanför Picassos monumentala mås i studentområdet Kungshamra, Solna. Foto: Lilly Hallberg

När Picasso flyttade in i det svenska folkhemmet

Konst. Beundrade, utbuade och bortglömda – fem jättelika betongskulpturer av den store Pablo Picasso finns i Sverige. En ny bok utforskar verkens väg in i vår vardag.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så skapar vi bra stämning på arbetsplatsen

Arbetsmiljö. Vi behöver inte vara kompis med alla på jobbet. Men bemöter vi varandra med hyfs och respekt skapar vi en bättre stämning. Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en hövlighetsguide för att hjälpa oss på traven.