Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Arbetskläder. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Rättvisa är inte ett ord som kan användas om arbetskläder.

I vissa branscher är chefen bunden av avtal som tvingar hen att förse de anställda med kläder och/eller skor. I andra yrken är det upp till arbetsgivarens goda vilja. Och på en hel del arbetsplatser får arbetarna själva stå för alla sina kläder och tvätten av desamma.

– Min grundtes är att arbetsgivaren ska tillhandahålla kläder om det är ett smutsigt jobb. Annars ska de anställda få ersättning för kläder som de köper själva, säger Martin Miljeteig, Transports centrala arbetsmiljöombudsman.

Hans linje får stöd i flera av Transports kollektivavtal.

Skiljer mycket

Men en digital rundfråga bland transportarbetare i olika yrken ger bilden av att det i första hand är arbetsgivarens intresse eller policy som avgör. Svaren strömmade in via Facebook, mejl och telefon.

I en kommentar vittnar den gravida renhållningsarbetaren om sin arbetsgivare som betalar en skräddare för att sy om varselbyxorna så att de passar hennes stora mage. Men där finns också lastbilschaufförer som tvingas handla egna kläder eftersom åkeriet bara köper in herrmodeller i herrstorlek.

En ytterlighet är lastbilschauffören som bara köper sina kalsonger själv. Och i andra änden lastbilsföraren som under 16 år på olika åkerier bara har fått en eller annan jacka med företagslogga. Skyddsskor, handskar, varselväst, byxor och tröjor har hon handlat själv.

Kollektivavtalet ger inte Transports största yrkesgrupp – lastbilschaufförerna – rätt till betalda arbetskläder, med eller utan arbetsgivarens logga.

– Det har varit uppe till diskussion i avtalsförhandlingarna, men inte kommit vidare, säger Magnus Thelander, central ombudsman.

Det finns tidningsbud som aldrig fått ett klädesplagg. Medan anställda på andra utdelningsföretag förses med t-shirt, pikétröja, fleecetröja, jacka, byxor, skor, handskar och mössor. Bud som går eller cyklar har rätt att få ett par skor efter 900 timmar, enligt avtalet.

Tvist om skor

När detta skrivs pågår fortfarande en segdragen tvist mellan Transport och ett distributionsföretag i Uppsala. Det handlar om vem som ska bestämma skomodell – budet eller bolaget – och hur mycket de får kosta.

Taxi är också en bransch för sig. Vissa förare går och hämtar allt de behöver i en arbetsklädesbutik. Andra får skjorta, jacka och slips med taxiföretagets logga. Enligt kollektivavtalet ska chaufförerna få en slant till uniformen utifrån antalet körda pass.

Lennart Sköld är central ombudsman inom taxi, och den som kan historien kring beklädnadsersättningen.

– När jag började köra 1985 krävde bolagen skjorta, slips, byxor och jacka av rätt modell. Men det fick jag köpa själv på Uniformsexperten, och sen kom pengarna långt i efterhand. Med beklädnadsersättningen hade man tjänat in sina första inköp efter fyra, fem år.

Ersättningen finns alltså kvar i avtalet. Men enligt Lennart Sköld är praxis numera att arbetsgivaren ekiperar förarna om de ska ha enhetlig klädsel.

Hamnarbetarna är en historiskt sett stark yrkesgrupp. Men i kollektivavtalet står inte en rad om kläder eller skor. Hur kommer det sig, frågar vi arbetsgivarnas Joakim Ärlund, vd på Sveriges Hamnar.

– Det behövs inte, blir svaret. Hamnarna tillhandahåller kläder ändå, för de anställda ska naturligtvis ha arbetskläder.

Flera förhandlingar

Tillbaka till arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig. Han hävdar att det är god sed på arbetsmarknaden att arbetsgivare står för tvätt och lagning av arbetskläder som de anställda förses med. Att alla arbetsgivare inte har samma hållning bevisas av att Transport haft flera centrala förhandlingar på temat. De flesta har slutat i oenighet, enligt Martin Miljeteig.

– Arbetsgivare kan verkligen mena att en anställd ska tvätta företagets egendom i sin privata maskin, på sin lediga tid!

Vår Facebookundersökning ger besked om att det ser mycket olika ut. En del dumpar smutsen i en tvättsäck. Andra tvättar själva på jobbet. Men många tar hem tvätten och står för både tid och tvättmedel.

Sedan har vi chauffören som – inte helt enligt samtidsnormen – erkänner att han tar hem tvätten till frun.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anton:
    8 december, 2018

    Tycker det ska vara arbetsgivarens ansvar att hålla med skyddsskor och varselkläder. Att betala ut en ersättning ska inte finnas som alternativ.

  2. Göran:
    7 december, 2018

    Man kan tycka att det vore självklart att man har arbetskläder och skyddsutrustning betalt av arbetsgivaren.

    Dessutom möjlighet att tvätta på arbetsplatsen om man skulle vilja det.

    Annars ser jag inget problem med att ta hem sina arbetskläder och tvätta dem hemma tillsammans med övrig tvätt. Förutsatt att man inte har ett jobb där kläderna blir hårt smutsade och man alltid byter om på jobbet pga detta faktum. Då är det givetvis självklart att man skall kunna tvätta på jobbet!

Lästips:

Jättevarsel på Arbetsförmedlingen

Politik. LO och Transport oroas över att nedskärningarna drabbar arbetsmarknadens mest utsatta.

Transportarbetarens logga

Historiskt kollektivavtal med rumänskt åkeri

Åkeri. I dag tecknade Transport kollektivavtal med ett rumänskt åkeri. Chaufförerna som kommer hit och jobbar tillfälligt kommer från och med i dag att få lön enligt svenskt kollektivavtal.

Bengt Holmer

Bengt Holmer

… som fick både B- och C-körkortet indragna på grund av grön starr. Men sedan fick B-behörigheten tillbaka genom ett bidrag från Elin och Charleys Lindleys stiftelse vid Transport.

Fall mjukare – bildserie

Så faller du mjukare

Hälsa. Snö. Regn. Is… Halkan är här. Träna balans och styrka, råder judoförbundets Karin Strömqvist Bååthe. Hon är kvinnan som kan få dig på fall – med rätt teknik.

Kultur
Ester Blenda Nordström

På besök i verkligheten

Wallraffare. Plötsligt händer det. Journalister och författare lämnar sin trygghet och väljer att leva i en annan verklighet än sin egen. När det görs bra, skapas de mest fantastiska berättelser.

Den nya plattformsekonomin
Illustration matbud + Muhammed Waqas

En usel affär

Matbudet. Det här är en historia om ett multinationellt företag som skapat en helt ny marknad i Sverige. Om hur deras mopedburna arbetare jobbar för skitlöner och om en oerfaren nyanländ företagare som lovades vinst, men fick en miljonskuld.

Stockholmsavdelningens uppsökerigrupp 2017.

Plattformarna och facket

Facket. Plattformsjobben är ett nytt fenomen i Sverige. Men det växer. Facket letar fortfarande efter ett sätt att tackla det nya sättet att förmedla jobb.

Uber Eats-väska på moped

Uber undviker frågor om moms

Uber. Företaget känner inte igen sig i bilden av extremt mycket arbetstid och låg förtjänst för matbuden. Angående partnerföretagens skattefusk säger Uber: ”Att betala skatt är inget val”.

Stapeldiagram dödsolyckor på jobbet 2014–2018

Lastbilar tar flest liv på jobbet

Dödsolyckor. Lastbilschaufför är ett av Sveriges dödligaste jobb. Tunga lastbilar är också inblandade i en rad andra arbetsolyckor som slutar med döden. Så här gick det till när 21 personer dog på jobbet förra året.

Årets flygchock

Vad minns du av året som gick?

Årskrönika. Medan Sverige fortfarande väntar på en regering tittar vi tillbaka på det som trots allt hände 2018.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.