Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Arbetskläder. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Rättvisa är inte ett ord som kan användas om arbetskläder.

I vissa branscher är chefen bunden av avtal som tvingar hen att förse de anställda med kläder och/eller skor. I andra yrken är det upp till arbetsgivarens goda vilja. Och på en hel del arbetsplatser får arbetarna själva stå för alla sina kläder och tvätten av desamma.

– Min grundtes är att arbetsgivaren ska tillhandahålla kläder om det är ett smutsigt jobb. Annars ska de anställda få ersättning för kläder som de köper själva, säger Martin Miljeteig, Transports centrala arbetsmiljöombudsman.

Hans linje får stöd i flera av Transports kollektivavtal.

Skiljer mycket

Men en digital rundfråga bland transportarbetare i olika yrken ger bilden av att det i första hand är arbetsgivarens intresse eller policy som avgör. Svaren strömmade in via Facebook, mejl och telefon.

I en kommentar vittnar den gravida renhållningsarbetaren om sin arbetsgivare som betalar en skräddare för att sy om varselbyxorna så att de passar hennes stora mage. Men där finns också lastbilschaufförer som tvingas handla egna kläder eftersom åkeriet bara köper in herrmodeller i herrstorlek.

En ytterlighet är lastbilschauffören som bara köper sina kalsonger själv. Och i andra änden lastbilsföraren som under 16 år på olika åkerier bara har fått en eller annan jacka med företagslogga. Skyddsskor, handskar, varselväst, byxor och tröjor har hon handlat själv.

Kollektivavtalet ger inte Transports största yrkesgrupp – lastbilschaufförerna – rätt till betalda arbetskläder, med eller utan arbetsgivarens logga.

– Det har varit uppe till diskussion i avtalsförhandlingarna, men inte kommit vidare, säger Magnus Thelander, central ombudsman.

Det finns tidningsbud som aldrig fått ett klädesplagg. Medan anställda på andra utdelningsföretag förses med t-shirt, pikétröja, fleecetröja, jacka, byxor, skor, handskar och mössor. Bud som går eller cyklar har rätt att få ett par skor efter 900 timmar, enligt avtalet.

Tvist om skor

När detta skrivs pågår fortfarande en segdragen tvist mellan Transport och ett distributionsföretag i Uppsala. Det handlar om vem som ska bestämma skomodell – budet eller bolaget – och hur mycket de får kosta.

Taxi är också en bransch för sig. Vissa förare går och hämtar allt de behöver i en arbetsklädesbutik. Andra får skjorta, jacka och slips med taxiföretagets logga. Enligt kollektivavtalet ska chaufförerna få en slant till uniformen utifrån antalet körda pass.

Lennart Sköld är central ombudsman inom taxi, och den som kan historien kring beklädnadsersättningen.

– När jag började köra 1985 krävde bolagen skjorta, slips, byxor och jacka av rätt modell. Men det fick jag köpa själv på Uniformsexperten, och sen kom pengarna långt i efterhand. Med beklädnadsersättningen hade man tjänat in sina första inköp efter fyra, fem år.

Ersättningen finns alltså kvar i avtalet. Men enligt Lennart Sköld är praxis numera att arbetsgivaren ekiperar förarna om de ska ha enhetlig klädsel.

Hamnarbetarna är en historiskt sett stark yrkesgrupp. Men i kollektivavtalet står inte en rad om kläder eller skor. Hur kommer det sig, frågar vi arbetsgivarnas Joakim Ärlund, vd på Sveriges Hamnar.

– Det behövs inte, blir svaret. Hamnarna tillhandahåller kläder ändå, för de anställda ska naturligtvis ha arbetskläder.

Flera förhandlingar

Tillbaka till arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig. Han hävdar att det är god sed på arbetsmarknaden att arbetsgivare står för tvätt och lagning av arbetskläder som de anställda förses med. Att alla arbetsgivare inte har samma hållning bevisas av att Transport haft flera centrala förhandlingar på temat. De flesta har slutat i oenighet, enligt Martin Miljeteig.

– Arbetsgivare kan verkligen mena att en anställd ska tvätta företagets egendom i sin privata maskin, på sin lediga tid!

Vår Facebookundersökning ger besked om att det ser mycket olika ut. En del dumpar smutsen i en tvättsäck. Andra tvättar själva på jobbet. Men många tar hem tvätten och står för både tid och tvättmedel.

Sedan har vi chauffören som – inte helt enligt samtidsnormen – erkänner att han tar hem tvätten till frun.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anton:
    8 december, 2018

    Tycker det ska vara arbetsgivarens ansvar att hålla med skyddsskor och varselkläder. Att betala ut en ersättning ska inte finnas som alternativ.

  2. Göran:
    7 december, 2018

    Man kan tycka att det vore självklart att man har arbetskläder och skyddsutrustning betalt av arbetsgivaren.

    Dessutom möjlighet att tvätta på arbetsplatsen om man skulle vilja det.

    Annars ser jag inget problem med att ta hem sina arbetskläder och tvätta dem hemma tillsammans med övrig tvätt. Förutsatt att man inte har ett jobb där kläderna blir hårt smutsade och man alltid byter om på jobbet pga detta faktum. Då är det givetvis självklart att man skall kunna tvätta på jobbet!

Lästips:

Transportarbetarens logga

Allt färre uppsagda transportare

Arbetsmarknad. Chaufförsbristen ser ut att slå igenom även hos Trygghetsfonden. Medan andra branscher rapporterar fler och fler uppsagda som behöver stöd – är antalet transportarbetare i år hälften så stort som under samma period förra året.

Transportarbetarens logga

Unga transportare kraftsamlar inför avtalsrörelsen

Ung i facket. Osäkra anställningar och nya lönesystem. Dagens unga kliver rätt in i den nya plattformsekonomin. För att prata ihop sig träffas de nu på Transports ungdomsforum i Bommersvik, där avtalsrörelsen också är ett givet ämne.

Transportarbetarens logga

Strejken avslutad – Foodora tecknar avtal med cykelbud

Avtal. Efter cykelbudens fem veckor långa strejk tecknar Foodora kollektivavtal i Norge. I veckan kommer Transport att kalla gigföretaget till förhandling.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.