Patrik Welle
Close
Har man läs- och skrivsvårigheter kan det ta lite längre tid att lösa problem. Men man hittar alltid sina egna sätt, säger chauffören Patrik Welle.
Close
Dyslexi

Patrik låter sig inte hejdas av dyslexin

Dragkamp med orden. Kalle Anka-pocket räddade honom. Och mobilen är hans bästa vän i jobbet. Lastbilschauffören Patrik Welle låter inte dyslexin stoppa honom från att göra det han vill.

Patrik Welle
Problemlösare. Foto: Justina Öster

– Jag har fått kämpa hårt, men jag har tagit körkort för både lastbil och motorcykel.

Det är mitt i veckan och solen skiner. Patrik kör Avenyn fram i Göteborg med kranbilen. Han klättrar upp och ner för flaket och manövrerar uppsättningar med blommor på plats i höga ställningar.

Ett annorlunda uppdrag för en som egentligen inte gillar blomster, men i ett litet åkeri växlar sysslorna. Från att köra grus, sten, cementplattor och hjullastare till att skopa upp och frakta bort jordmassor från villatomter.

Patrik utreddes och fick veta att han hade dyslexi när han var åtta år.

– Det var jättesvårt att skriva och extremt svårt att läsa. Så knepigt att jag nästan inte ville läsa alls. Jag kom så långt efter att jag var nära att få gå om en klass. Men så kämpade jag och läste in hela tvåan och halva trean på ett halvår.

Räddningen blev Kalle Anka-pocket. Där fanns teckningar och lagom mycket text i pratbubblorna.

– Förståelsen är svårast. Jag har svårt att få sammanhang i det jag läser. För att inte tappa bort mig följer jag texten med fingret. Blir jag störd får jag börja om. Är texten komplicerad kan jag få läsa om den två gånger.

Envishet hjälpte

Bruna teddytärningar dinglar i vindrutan med Patriks namn på en skylt. Han tar en klunk Pepsi och styr mot nästa ställning av metall. Patrik började köra dragbil direkt efter transportgymnasiet och lumpen. Mc-kortet hägrade i många år och förra hösten kunde han äntligen fräsa runt en hel kväll på sin vita Kawasaki Z750.

Men han fick ta sin bästa egenskap till hjälp: envishet. Och lägga upp en läsplan på 30 sidor motorcykelteori per dag.

– Att bara läsa på funkar inte. Det gäller att ta en bit i taget.

Patrik skrev teoriprovet tre gånger, men hade hela tiden några irriterande fel för mycket. Blir det inte fjärde gången gillt får jag ringa Trafikverket och begära att få göra testet ihop med en lärare, tänkte han.

– Då är man i ett eget rum med dator och läraren läser frågorna.

Det var bullrigt i salen och hörselpropparna låg hemma. Men Patrik kunde andas ut: Fyra poäng över godkänt!

Han gick i specialklass med sex, sju elever fram till årskurs åtta. Det var tyst och lugnt. Inget tjabbel och tjöt. Och kompisarna i den stora klassen träffade han ändå på rasterna.

I gymnasiet ville Patrik inte skylta med sin dyslexi och valde vanlig klass.

– Man får acceptera hur det är. Jobba på så att det blir så bra som möjligt. För mig har det varit en process. Det har blivit lättare och funkar bättre sen jag började jobba.

– Min stora svaghet är att be om hjälp. Men det råder jag andra att göra.

Hitta sin egen teknik

Patrik är försiktig med att ge råd. En metod som funkar för en person passar inte för en annan. Det gäller för var och en att testa sig fram. Hitta sin teknik.

Filmruta med Patrik Welle
Filmen som Patrik Welle medverkar i visas på Dyslexiförbundets webb. Googla på ”Orden på jobbet – Transport”. Foto: Jan Lindkvist

Han berättade inte för sin arbetsgivare om dragkampen med orden. Inte förrän Dyslexiförbundet och Transport bad honom vara med i en film.

– Jag skäms inte för funktionshindret. Jag hittar alltid sätt att lösa saker på. Ibland säger chefen att jag skriver slarvigt. Jag svarar att jag gör så gott jag kan. Och han vet att jag gör ett bra jobb.

Patriks mobil går i ett. När åkaren ringer om uppdrag brukar Patrik be honom skicka ett sms med adressen. Då får han den rätt stavad.

Ipad bra hjälpmedel

Var tredje helg kör Patrik bärgningsbil och det funkar allra bäst. Ipaden är ett suveränt hjälpmedel. Alla uppgifter skickas direkt till läsplattan i bilen där Patrik läser dem på skärmen. Förr fick han själv krafsa ner adresserna från alla telefonsamtal på papper.

De var inte alltid lätta att tyda sen. I nattmörkret.

– Mobilen är min bästa kompis. När jag ska skriva saker använder jag rättstavningsprogrammet för att inte missa bokstäver. Att skriva för hand är mycket kämpigare.

Ibland när det är stressigt går meddelandena i väg för snabbt från mobilen. Det blir krångel, missförstånd, fel. Och mer stress. Då förbannar Patrik sig själv för att han inte tog sig tid att kolla stavningen. De extra minuterna lönar sig.

Man ska inte låta sig hejdas av ett funktionshinder. Ingen ska tala om för honom eller andra vad de inte kan, manar Patrik.

– Vill man göra något ska man kämpa för att klara det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Forskarna intervjuade 40 personer med läs- och skrivsvårigheter, som tillsammans hade haft 120 yrken. Resultatet blev flera böcker.

Viktigt upptäcka problemen tidigt

Dragkamp med orden. Är dyslexi en förbannelse eller en möjlighet? Svaret blir nog: Det beror på.

Dyslexi

Läs med öronen

Dragkamp med orden. Du ska kunna välja det yrke du vill, inte ta det du tror du klarar av. Man kan läsa med öronen. Det är tanken bakom projektet Orden på jobbet.

Funkar i jobbet – trots dyslexin

Dyslexi. – Min dyslexi ska inte få hindra mig från att göra det jag vill göra! Patrik Welle jobbar som bärgare i Göteborg och är en av många transportare med läs- och skrivsvårigheter.

Kyrkan och facket viktiga för Hope

Mötet. På Entebbes flygplats ett par mil från Ugandas huvudstad Kampala står en flygtaxichaufför och håller upp en skylt med våra namn. Hon presenterar sig som Hope.

Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.

På spaning i skogsland

Timmertransporter. På den smala kustvägen genom Norduppland har lastbilstrafiken ökat dramatiskt. Många av bilarna kommer från Baltikum och fraktar papper eller stormfälld skog. Fem av östförarna bor i en sunkig barack på idrottsplatsen i Häverödal.

Matbud från Yandex.eda i Moskva.

Matbud jobbade ihjäl sig

Ryssland. Den 16 april dog ett matbud, 21-årige Artyk Orozalijev, under ett arbetspass i Sankt Petersburg. Dödsorsaken var hjärtattack. Han föll omkull på sin cykel efter att ha arbetat tio timmar utan paus.

Kultur
Jessica Thorzén

Jessica har drömjobbet

Turné. Jessica Thorzén är chauffören som hamnade i musiksvängen och ligger ute på turnéer med rockband, cirkusar och shower. Ett jobb som har breddat hennes musiksmak mer än hon någonsin anat.

Inför EU-valet
Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.

”EU bryr sig inte”

Nederländerna. ”Vi måste klara det här själva. EU bryr sig inte.” På en mörk parkeringsplats möter ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob en rumänsk chaufför som inte berättar sanningen om sina villkor. Transportarbetaren åkte till Nederländerna inför EU-valet.

Jan van den Brink, Schiphol

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs..

6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i ETF:s demonstration för schysta villkor? Transportarbetaren ställde frågan till sex av de omkring 5 000 demonstranter som samlades i Bryssel i slutet av mars.

Månadens medlem
Åsa Karlström,

”Jag är lite betongnörd”

Entusiast. Hon skriver om det. Fotar det. Arbetar i det. Kör det, jobb som fritid. – Betong är mitt liv, säger bloggaren och ”betongbruden” Åsa Karlström.

Hallå där!
Faksimil nr 4 2019

Gert Gustavsson

… i Knivsta, före detta tidningsbud som reagerade på bilden i förra numret av Transportarbetaren.

Så gick det sen
Jobbjägarna som åkte buss Gävle–Kiruna

Jobbjägarna – sju år efteråt

Åkeri. Arbetsmarknaden är bister. Ett gäng komvux-elever fixar en buss och styr från Gävle för att söka lastbilsjobb i gruvruschens Kiruna och Pajala. Året var 2012. Blev de kvar?

Inför EU-valet
Demonstration i Bryssel 2019

Krokig stig till schysta villkor på vägarna

Åkeri. Politiker, lobbyister och en långsam europeisk union. Många hinder ska passeras innan EU fattar beslut om nya regler för Europas lastbilschaufförer. Men nu är de största hindren avklarade.

Så här röstade EU-politikerna

Politik. Transportarbetaren har valt ut fyra områden där EU-politiken direkt eller indirekt påverkar transportarbetarna. Så här har de svenska politikerna röstat.

Deras beslut berör din vardag

Analys / John Antonsson. Conny Hård på Här stannar Sverige sa en gång till mig att ”en snigel är snabb i Bryssel”. Han var uppgiven och förbannad efter att parlamentet beslutat att än en gång skicka tillbaka det så kallade mobilitetspaketet till transportutskottet. Han var desto gladare när man till slut kom till beslut. I sena maj är det val till samma parlament.

Hallå där!
Therese Guovelin

Therese Guovelin

… första vice ordförande i LO och jurymedlem för det nya priset Ledstjärnan.