Patrik Welle
Close
Har man läs- och skrivsvårigheter kan det ta lite längre tid att lösa problem. Men man hittar alltid sina egna sätt, säger chauffören Patrik Welle.
Close
Dyslexi

Patrik låter sig inte hejdas av dyslexin

Dragkamp med orden. Kalle Anka-pocket räddade honom. Och mobilen är hans bästa vän i jobbet. Lastbilschauffören Patrik Welle låter inte dyslexin stoppa honom från att göra det han vill.

Patrik Welle
Problemlösare. Foto: Justina Öster

– Jag har fått kämpa hårt, men jag har tagit körkort för både lastbil och motorcykel.

Det är mitt i veckan och solen skiner. Patrik kör Avenyn fram i Göteborg med kranbilen. Han klättrar upp och ner för flaket och manövrerar uppsättningar med blommor på plats i höga ställningar.

Ett annorlunda uppdrag för en som egentligen inte gillar blomster, men i ett litet åkeri växlar sysslorna. Från att köra grus, sten, cementplattor och hjullastare till att skopa upp och frakta bort jordmassor från villatomter.

Patrik utreddes och fick veta att han hade dyslexi när han var åtta år.

– Det var jättesvårt att skriva och extremt svårt att läsa. Så knepigt att jag nästan inte ville läsa alls. Jag kom så långt efter att jag var nära att få gå om en klass. Men så kämpade jag och läste in hela tvåan och halva trean på ett halvår.

Räddningen blev Kalle Anka-pocket. Där fanns teckningar och lagom mycket text i pratbubblorna.

– Förståelsen är svårast. Jag har svårt att få sammanhang i det jag läser. För att inte tappa bort mig följer jag texten med fingret. Blir jag störd får jag börja om. Är texten komplicerad kan jag få läsa om den två gånger.

Envishet hjälpte

Bruna teddytärningar dinglar i vindrutan med Patriks namn på en skylt. Han tar en klunk Pepsi och styr mot nästa ställning av metall. Patrik började köra dragbil direkt efter transportgymnasiet och lumpen. Mc-kortet hägrade i många år och förra hösten kunde han äntligen fräsa runt en hel kväll på sin vita Kawasaki Z750.

Men han fick ta sin bästa egenskap till hjälp: envishet. Och lägga upp en läsplan på 30 sidor motorcykelteori per dag.

– Att bara läsa på funkar inte. Det gäller att ta en bit i taget.

Patrik skrev teoriprovet tre gånger, men hade hela tiden några irriterande fel för mycket. Blir det inte fjärde gången gillt får jag ringa Trafikverket och begära att få göra testet ihop med en lärare, tänkte han.

– Då är man i ett eget rum med dator och läraren läser frågorna.

Det var bullrigt i salen och hörselpropparna låg hemma. Men Patrik kunde andas ut: Fyra poäng över godkänt!

Han gick i specialklass med sex, sju elever fram till årskurs åtta. Det var tyst och lugnt. Inget tjabbel och tjöt. Och kompisarna i den stora klassen träffade han ändå på rasterna.

I gymnasiet ville Patrik inte skylta med sin dyslexi och valde vanlig klass.

– Man får acceptera hur det är. Jobba på så att det blir så bra som möjligt. För mig har det varit en process. Det har blivit lättare och funkar bättre sen jag började jobba.

– Min stora svaghet är att be om hjälp. Men det råder jag andra att göra.

Hitta sin egen teknik

Patrik är försiktig med att ge råd. En metod som funkar för en person passar inte för en annan. Det gäller för var och en att testa sig fram. Hitta sin teknik.

Filmruta med Patrik Welle
Filmen som Patrik Welle medverkar i visas på Dyslexiförbundets webb. Googla på ”Orden på jobbet – Transport”. Foto: Jan Lindkvist

Han berättade inte för sin arbetsgivare om dragkampen med orden. Inte förrän Dyslexiförbundet och Transport bad honom vara med i en film.

– Jag skäms inte för funktionshindret. Jag hittar alltid sätt att lösa saker på. Ibland säger chefen att jag skriver slarvigt. Jag svarar att jag gör så gott jag kan. Och han vet att jag gör ett bra jobb.

Patriks mobil går i ett. När åkaren ringer om uppdrag brukar Patrik be honom skicka ett sms med adressen. Då får han den rätt stavad.

Ipad bra hjälpmedel

Var tredje helg kör Patrik bärgningsbil och det funkar allra bäst. Ipaden är ett suveränt hjälpmedel. Alla uppgifter skickas direkt till läsplattan i bilen där Patrik läser dem på skärmen. Förr fick han själv krafsa ner adresserna från alla telefonsamtal på papper.

De var inte alltid lätta att tyda sen. I nattmörkret.

– Mobilen är min bästa kompis. När jag ska skriva saker använder jag rättstavningsprogrammet för att inte missa bokstäver. Att skriva för hand är mycket kämpigare.

Ibland när det är stressigt går meddelandena i väg för snabbt från mobilen. Det blir krångel, missförstånd, fel. Och mer stress. Då förbannar Patrik sig själv för att han inte tog sig tid att kolla stavningen. De extra minuterna lönar sig.

Man ska inte låta sig hejdas av ett funktionshinder. Ingen ska tala om för honom eller andra vad de inte kan, manar Patrik.

– Vill man göra något ska man kämpa för att klara det.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Marita Jansson ekroth:
    18 februari, 2020

    Hej
    Kämpar själv med min son i skolan för att få rätt medel.i sex år nu går han i en liten grupp, på 8st.får hjälp med de mästare.. Bra jobbat patrik. Patrik känner vi genom, hans pappa och mamma gudfar och gudmor till min son Sonny. M.v.h Marita Jansson-Ekroth

Lästips:

Forskarna intervjuade 40 personer med läs- och skrivsvårigheter, som tillsammans hade haft 120 yrken. Resultatet blev flera böcker.

Viktigt upptäcka problemen tidigt

Dragkamp med orden. Är dyslexi en förbannelse eller en möjlighet? Svaret blir nog: Det beror på.

Dyslexi

Läs med öronen

Dragkamp med orden. Du ska kunna välja det yrke du vill, inte ta det du tror du klarar av. Man kan läsa med öronen. Det är tanken bakom projektet Orden på jobbet.

Funkar i jobbet – trots dyslexin

Dyslexi. – Min dyslexi ska inte få hindra mig från att göra det jag vill göra! Patrik Welle jobbar som bärgare i Göteborg och är en av många transportare med läs- och skrivsvårigheter.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Månadens avdelning
Viktor Andersson och Petri Perälä, avdelning 46. Foto: Justina Öster

”Våra förtroendevalda är vår styrka”

Flyget. Coronavåren var extrem med permitteringar, varsel och uppsägningar. På Transports flygavdelning 46 i Märsta har de anställdas arbetsdagar gått från panik­mycket att göra till mer hanterliga: massor av jobb.

Månadens medlem
”Mötet med passagerarna är det bästa med jobbet. En del blir som nära vänner”, säger Viktor Petrov.

Viktor finns där för kollegorna

Fackombudet. Om vi haft en Viktor på alla taxiåkerier i Sverige hade branschen sett annorlunda ut. Så säger Transports ombudsman i Linköping. Själv ler färdtjänstföraren Viktor Petrov och slår ifrån sig. Fast kollegorna ringer i ett på hans mobil.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Linda Weidenstedt är doktor i sociologi och knuten till näringslivets forskningsinstitut Ratio. Rapporten är skriven tillsammans med Andrea Geissinger och Monia Lougui. Foto: Ratio

Matbudens svar förvånade

8 frågor. Vad är det som motiverar människor att börja jobba som matbud? Det försökte Linda Weidenstedt och hennes forskarkollegor vid näringslivets forskningsinstitut Ratio ta reda på. Svaren förvånade.

Hallå där!

Allonias Sebhatu

… som var drivande när taxiförare i Stockholm kämpade för bättre villkor 2014.

Arbetsplats: Uddevalla hamn
Thomas Ohlsson och Mikael Fivelsdal från Transportklubben.

Här är vi i hamn

Stuveriarbetare. Flexibiliteten är hamnens styrka. Och det gäller även arbetet – ena veckan kranförare, nästa ombord på fartyg för att lossa. Eller kanske köra containertruck. En omväxling som gör att många väljer att stanna, och inte sällan har yrket gått i arv i generationer.

1. Mats Borgenstrand. 2. Rikard Larsson. 3. Håkan Jansson. 4. Johan Stålhand. 5. Viktor Andersson.

”Las behöver förstärkas – inte försvagas”

Anställningsskydd. – Det kanske är det dags för en generalstrejk? Vi måste visa politiker och arbetsgivare att vi inte vill försämra anställningsskyddet ännu mer. Stora förändringar är på gång. Men allt för många har noll koll, resonerar några transportare.

Kollektivavtal

Snart skarpt läge i avtalsrörelsen

Lönerörelsen. Retroaktiv lön och korta avtal. Det är Transports prioriteringar i avtalsrörelsen, som åter rullat i gång. Först ut att förhandlas är kollektivavtalet för lastbilschaufförer och terminalare. En första sittning med arbetsgivarparten är planerad till slutet av oktober.

Susanna Gideonsson kommer närmast från uppdraget som förbundsordförande för Handels. Hon tar över ordförandeklubban efter Karl-Petter Thorwaldsson.

”Utan arbetarna hade landet lamslagits”

6 frågor. LO:s nyvalda ordförande Susanna Gideonsson ska leda en landsorganisation genom den ekonomiska coronakrisen och höstens avtalsrörelse. Först av allt ska hon hålla ihop 14 förbund genom en las-förhandling.

Månadens klubb
Kid Lindberg och Helena Wahlberg satsar på facket på Samat Nordic. Båda kör tankbil.

”Folk ska trivas på jobbet”

Samat Nordic-klubben. Det började som lite löst snack om att starta en chaufförsgrupp. Resultatet blev fackklubben på Samat Nordic. Med medlemmar som kör tankbil med flytande gas från fabriken i Surahammar.

Månadens medlem
”Halvvägs in i bygget tog det emot. Det var tungt att stiga upp halv sju på lördagen och sätta i gång, men varje ny sak som kom på plats gav energi. En spark i baken att jobba lite till”, säger Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster

”Vårt hus är byggt av sjöcontainrar”

Husbygge. Inbäddat i grönskan och infogat efter ett berg ligger det: lastbilsföraren Thomas Jacobssons och familjens hus. Byggklossarna är åtta sjöcontainrar, som fraktats haven runt. Och landat på Värmdö, utanför Stockholm.