Forskarna intervjuade 40 personer med läs- och skrivsvårigheter, som tillsammans hade haft 120 yrken. Resultatet blev flera böcker.
Close
Forskarna intervjuade 40 personer med läs- och skrivsvårigheter, som tillsammans hade haft 120 yrken. Resultatet blev flera böcker.
Close

Viktigt upptäcka problemen tidigt

Dragkamp med orden. Är dyslexi en förbannelse eller en möjlighet? Svaret blir nog: Det beror på.

– Det var en kvinna med dyslexi som själv beskrev dubbelheten på det sättet, säger Ulla Föhrer.

Hon är logoped, medicine hedersdoktor och i dag pensionär. Tillsammans med forskarkollegan Eva Magnusson gjorde hon i slutet av 1990-talet något som ingen försökt sig på i Sverige, varken förr eller senare.

De djupintervjuade 40 personer. Idén var visa att människor med läs- och skrivsvårigheter kan klara sig bra i livet. Men också försöka svara på frågan vad som gör att en del faktiskt kämpar på trots motgångar. Och hur de kan landa i ett yrke som ingen trodde att de skulle klara.

Resultatet blev en bok om att lära sig att leva med sin dyslexi, byggd på intervjuerna och forskarnas teoretiska kunskaper. Sedan pockade de 40 spännande levnadsberättelserna på att ges ut i ytterligare en bok. Bland dem som berättar finns barnskötare, en fotograf, en fritidspedagog, lågstadielärare, en läkare, en handläggare på arbetsförmedlingen, en it-konsult, en riksdagsledamot och några egna företagare.

Ulla Föhrer minns många än i dag. En del kan hon aldrig glömma:

– Där finns Hans, ingenjören som berättade hur han sökte ett jobb där man skulle vara civilingenjör och god stilist. Han ringde och sa att han varken var civilingenjör eller god stilist, utan att han var ordblind. Men när han ringde hade han klättrat upp i en telefonstolpe och tjuvkopplat samtalet.

– Han fick jobbet och hade det i 30 år. Det säger något om hans drivkraft.

De flesta Ulla Föhrer mötte var nöjda med sitt yrke, även om några skulle ha valt en annan inriktning om de inte hade haft problem med att läsa och skriva. Genomgående fanns en styrka hos de intervjuade. De hade inte gett upp. De hade sökt andra vägar för att nå ett yrkesliv som de ville ha.

Men vad är då svaret: förbannelse eller möjlighet?

– Det beror på många olika saker. Det viktigaste är att problemen upptäcks tidigt. Att personen får stöd och hjälp och rätt hjälpmedel, säger Ulla Föhrer.

– Flera av dem vi intervjuade har insett att de kan använda sina svårigheter som en tillgång. Men först måste de ha accepterat, erkänt och fått distans till dem.


Fotnot: De båda böckerna Dyslexi– förbannelse eller möjlighet? gavs ut på BTJ förlag och finns på bibliotek eller begagnade på nätet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Så här påverkas du av nya reglerna för karensavdrag

Sjukskrivna. Vid årsskiftet ändras lagen som styr karensavdraget vid sjukdom. Målet är att skapa större rättvisa mellan arbetstagare med olika långa arbetspass. För många av Transports yrkesgrupper är frågan redan reglerad i kollektivavtal.

Tora Nord

Inget jobb? Skyll dig själv!

7 frågor. Samhället har tagit ett steg tillbaka. Är du sjukskriven och utan jobb är det i hög grad ditt eget fel. Den slutsatsen drar forskaren Tora Nord i sin avhandling Arbete som rättighet eller skyldighet.

Transportarbetarens logga

Transport kan bli facklig part i kollektivavtal med Samhall

Avtal. Efter en överenskommelse i LO är målet att Transport ska bli ett av LO-förbunden som förhandlar fram kollektivavtal med Samhall. Det statliga bolaget har 20 000 anställda och utför tjänster som städning och lagerhantering.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.