Dyslexi
Close
4–8 procent av Sveriges befolkning uppskattas ha dyslexi. Funktionsnedsättningen är ärftlig och vanligare bland pojkar än flickor.
Close
Dyslexi

Läs med öronen

Dragkamp med orden. Du ska kunna välja det yrke du vill, inte ta det du tror du klarar av. Man kan läsa med öronen. Det är tanken bakom projektet Orden på jobbet.

Projektet är inne på sitt andra år av tre. Det handlar om att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter i arbetslivet, men även problem med matematik. Så kallad dyskalkyli.

Dyslexiförbundet tog initiativet och facken Transport, Kommunal och IF Metall anslöt. Meningen är att granska hur hanteringen av ord och siffror ser ut på dagens arbetsplatser. Och ta reda på vad som behövs för att hjälpa och stödja människor med svårigheter på området.

– Många med dyslexi söker sig till praktiska yrken för att få mindre av att läsa och skriva. Men numera är det journalföring, läs- och skrivhantering i nästan alla jobb. Arbetslivet har förändrats helt, säger projektledaren Bengt-Erik Johansson.

Dyslexiförbundet hoppas på en korsbefruktning mellan lokala dyslexiföreningar och fack i landet. I slutet av september kommer man att gå ut och ”ragga” ambassadörer inom Transport. Medlemmar som vill engagera sig i frågan, ställa upp som stöd när frågor dyker upp och skapa samarbete med fackliga representanter och studieförbund.

Ett antal transportare har redan lämnat in intresseanmälningar för att bli ambassadörer. Facket har över lag varit intresserat av att lyfta problematiken, berättar Bengt-Erik Johansson. På arbetsgivarsidan har intresset däremot varit svalare.

– Jag vet inte varför, vi har försökt nå fram genom olika nätverk.

Tre filmer ska också sprida kunskap om hur anställda inom en rad LO-yrken tacklar ord och siffror i jobbet. Bland annat en lastbilschaufför och en bärgningsarbetare.

Mer accepterat nu

Albert Einstein, John Lennon och Selma Lagerlöf hade dyslexi och Johansson påminner om att funktionshindret inte handlar om bristande intelligens utan om olika svårigheter att ta till sig skriven text.

– Dyslexi är mer accepterat i samhället nu. Vi ser en annan öppenhet, många kändisar har gått ut och berättat.

Ändå återstår mycket att göra för att människor inte ska hindras i sina val av utbildning och arbete. Så kommer vi till den svåra frågan:

Ska jag berätta för arbetsgivaren att jag har dyslexi?

– Ju tidigare man talar om att man har läs- och skrivsvårigheter desto lättare är det att få stöd och hjälp, tycker vi. I dagens läge med alla hjälpmedel, datorer, smarta telefoner och appar behöver dyslexi inte vara ett hinder. Det är lättare att få förståelse nu, anser Bengt-Erik Johansson.

Biträdande projektledaren Victor Estby har slagits av att taxi- och lastbilschaufförer skriver och räknar mycket i dag. Men inte ens tänker på det. Allt arbete de gör med teknikens hjälp i sina ”rullande kontor” borde lyftas fram för att höja statusen på yrkena. Och användas i avtalsförhandlingarna.

Att många med dyslexi också är intresserade av och duktiga på ny teknik – för att de behöver den – borde också vara ett argument vid löneförhandlingarna.

Å andra sidan vittnar många dyslektiker om problem med koncentrationssvårigheter och stress. Svårigheter som ofta kan lindras med ganska små medel på jobbet, resonerar Victor Estby.

”Vi har allt i datorn”

Forskaren Stefan Johansson vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) har djupintervjuat en rad yrkesarbetare inom projektet. Han skrattar, vänligt, åt kommentarer som ”Vi läser och skriver inget längre. Vi har allt i datorn”.

– Tydligen är det bara papper och penna chaufförerna tänker på, men informationen kommer ju digitalt, på gps och display.

Johansson berättar om försök med talade instruktioner in i truckarna på lager och terminaler. Ges uppdragen inte skriftligt kan förarna fokusera på körningen. Då förbättras också säkerheten i ett jobb med många arbetsolyckor.

Dålig beredskap för att stötta

Stefan Johansson och Transport bedömer att dyslexi är ganska vanligt i transportbranscherna.

– Det som förvånar mig är att det inte tycks finnas någon aktiv idé eller beredskap för hur man ska stötta dyslektiker.

Han föreslår att körordrar ska skickas direkt in i gps:en. Då slipper chaufförerna knappa in adresser manuellt. Prov för att behålla eller bygga på med fler behörigheter behöver också anpassas. De kan göras muntligt eller med förlängd tid att läsa och skriva.

De ”rullande kontoren” behöver även utrymmen för att lägga papper i. Och någon lämplig yta att skriva på, noterar Stefan Johansson.

– Nu hamnar de lite överallt. Till och med bakom solskydden i vindrutan. Man verkar ha tänkt på ergonomin i hytterna men glömt kontorsarbetet.

 

Fotnot: Projektet orden på jobbet finansieras av Allmänna arvsfonden. Läs mer på Dyslexiförbundets webb, ordenpajobbet.se.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transport stämmer UPS om handdatorer

Arbetsrätt. UPS-chaufförernas handdatorer används till tidrapporteringen. Den som är utloggad får löneavdrag. Helt fel anser Transport som stämmer UPS och Biltrafikens Arbetsgivareförbund i Arbetsdomstolen.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa.

Tommy Wreeth 2021. Foto: Justina Öster

”Vi måste vara offensiva”

Ordförandeord. Jag tänker personligen rätt ofta på förbundet och fackets framtid, och även om jag är relativt äldre enligt passet så gillar jag att fundera på framtiden och vilka val förbundet står inför och borde göra. Det jag alltid landar i är offensivt och framåt med klokskap. Den dagen man sitter nöjd och håller i bordskanten för att skydda det man har är det nog dags att logga ut och lämna över till nästa ordförande för förbundet.

Ordningsvakter
Säkerhetsvakterna på utbildningen rollspelar för att öva på vilka situationer som kan lösas utan användning av så kallad pepparsprej. Här har två av dem omhändertagit kursledaren Daniel Thulin och håller honom mot väggen. Foto: Tllda Wendefors

Stort ansvar efter kort utbildning

Arbetsmiljö. För 20 år sedan var ordningsvakten Daniel Thulin en decimeter från att dö av skottet från en AK4. I dag vidareutbildar han säkerhetspersonal runtom i Sverige, med målet att ingen ska behöva gå igenom samma sak som han.

Har du pengar att hämta?
Collage med avtalsförsäkringar

Så billiga är dina försäkringar för arbetsgivaren

Avtalat. Du som jobbar på ett företag med kollektivavtal täcks av försäkringar som ger skydd vid händelser som sjukdom, barnafödsel och arbetsskador. Flera av försäkringarna är helt avgiftsfria för företagen. Varför är det så?

Har du pengar att hämta? Du som varit sjukskriven i mer än 14 dagar, varit föräldraledig eller skadat dig på jobbet kan ha pengar att hämta. Läs mer om dina avtalsförsäkringar på avtalat.se. Foto: Shutterstock

Få vet att försäkringarna finns

Avtalat. Tidningsbudet Elisabet Skoog har snart varit sjukskriven i ett år. Hon får sjukpenning från Försäkringskassan och den kollektivavtalade försäkringen AGS.  Elisabet visste om att den fanns, eftersom hennes skyddsombud (som också var en nära kollega) berättade om försäkringen förra gången hon var sjukskriven.

Andreas Ehm är försäkringsinformatör. Han har hjälpt transportarbetare att få ut 1,5 miljoner från sina försäkringar.

Andreas har dragit in 1,5 miljoner kronor

Transport. Andreas Ehm på Transports Halmstadsavdelning brinner för att informera om försäkringar. Han har hjälpt ett 70-tal personer få ut sammanlagt 1,5 miljoner kronor från Afa Försäkring. Han tror att inte ens hälften av alla transportarbetare vet vilka försäkringar de omfattas av.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.