Ledare

Motståndet växer mot gig-jobben

Ledare. På olika håll i världen börjar stater reagera mot att Uber och andra så kallade gig-företag suddat ut gränserna mellan anställda och egenföretagare.

I Kalifornien har en ny lag och flera domstolsbeslut lett till att Uber måste behandla sina förare som anställda.

Det har i sin tur fått Uber och konkurrenten Lyft att pausa sina verksamheter i delstaten.

Utvecklingen välkomnas av Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på tjänstemannafackets TCO. I en debattartikel i Dagens Arena bedömer han att hajpen kring gig-företagen börjar lägga sig.

I just Kalifornien har en ny rättspraxis etablerats. Den innebär att det är arbetsgivaren som ska bevisa att den som utför jobbet inte är arbetstagare. Prövningen görs i flera steg. Den som pekas ut som arbetsgivare måste kunna visa att jobbet som utförs ligger utanför dennes kontroll. Jobbet ska också ligga utanför den vanliga kärnverksamheten och utföraren, exempelvis Uberchauffören, ska ”vanligtvis” bedriva en självständig näringsverksamhet i den aktuella branschen. Bara då kan det vara fråga om en riktig egenföretagare.

Engblom konstaterar att flera amerikanska transportföretag som lagt ut jobb via appar vägrat följa den nya lagstiftningen. Bolagen har i stället lobbat för en folkomröstning i höst, med målet att upphäva lagen.

Det är inte bara i USA som gig-företagen stött på patrull. I bland annat Frankrike och Italien har liknande rättsprocesser drivits.

Under lång tid har debattörer hävdat att gig-jobben är ett nytt fenomen, som inte kan anpassas till den vanliga arbetsrätten. Andra anser att det är tvärtom. Den nya tekniken ger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetet och utförarna – något som rimmar väl med den traditionella synen på vad som definierar en arbetstagare.

Gig-företagen var länge framgångsrika när de marknadsförde sig som moderna och innovativa. Det är en bild som både forskare och medier bidrog till att sprida. En trend som gjorde att det tog tid innan granskningen av gig-bolagen och deras verksamhet kom i gång.

Kritiker menar att gig-företagen varit politiskt skickliga. De har ofta lyckats få igenom undantag och särregler som snedvridit konkurrensen. Det gäller inte minst inom taxi- och budnäringarna.

TCO-juristen Samuel Engblom avslutar med en stark förhoppning. Att tillnyktringen leder till att gig-aktörernas sätt att organisera arbetet inte längre ses som en ofrånkomlig del av framtidens arbetsmarknad.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ulf:
    28 september, 2020

    Uber, Lyft, och flera andra genomför socialt arbitrage (utnyttjar sociala skillnader reds anmälan). Det är smart. Genom att få människor att acceptera sämre villkor, än de tror, kan de få företagen att tjäna mer. Det verkar som att förarna inte riktigt räknat in alla kostnader de behöver täcka, som slitaget på bilarna. Dessutom lyckas de förskjuta risken från sig, till arbetstagarna. Det är smart. Då tar arbetstagaren risken för nedgångar, risken för skador, risken för allt utom central teknik. I normala fall skulle arbetarna begära extra betalt för att ta ytterligare risker, men istället får de mindre. Imponerande smart!

    Egenföretagare är inte ett tecken på avancerade och väl organiserade nationella ekonomier - utan på relativt primitiva och kaotiska ekonomier. Att fler anses vara egenföretagare är ett steg tillbaka till en situation som gällde förr.

Lästips:

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Hyllningsrop med lukt av hyckleri

Ledare. På senare tid har hyllningskören över den svenska modellen och kollektivavtalen nått stormstyrka. Det finns snart ingen tongivande debattör, ledarskribent eller företrädare för näringslivet, facket eller rikspolitiken som inte uttalat sitt stöd för tanken att det är arbetsmarknadens parter som själva ska göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.

Tommy Wreeth

Vad är trygghet för en arbetare?

Ordförandeord. Under senare tid har jag allt oftare funderat på vad som är trygghet för en arbetare. Hur jag än vänder och vrider på frågan så landar jag i att det rör sig om en trygg anställning och en vettig arbetsmiljö.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Chauffören – en luffare?

Frihet. Många tror nog att luffarna som drog efter vägarna för över hundra år sedan och tiggde mat i gårdarna, gjorde det för att de antingen var arbetslösa eller arbetsskygga. Jag tror att sanningen är mer komplicerad än så. Arbeten har nog alltid behövt göras men frågan är till vilket pris.

Att läsa med öronen!

Läsning. När jag och en kamrat kom in på en dansk pizzeria utanför Köpenhamn, påpekade pizzabagaren förskräckt att vi måste ha ansiktsmask. Kollegan hade redan en medan jag raskt fick en tilldelad.

Banta eller inte?

Hälsa. Sommaren har varit ljuvlig, lugn, fridfull och med mycket god mat – ja kanske lite för mycket. En viss extra rondör kunde spåras både på mig och på kollegorna vid jobbstarten. Kanske borde man göra något åt det?

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Arbetsgivarna agerar respektlöst

Ordförandeord. Avtalsrörelsen pågår för fullt, och med stor sannolikhet har det hänt en hel del från det att denna krönika skrevs till att Transportarbetaren ligger i din brevlåda.

För dagbok på jobbet

Insändare. För ni dagbok i ert arbete? Om inte, varför? Min far var noga med att se till att jag förde dagbok, när jag började köra för elva år sedan.

Pungsparka tillbaka i las-debatten!

Debatt. Om parterna på allvar ska behålla balansen på svensk arbetsmarknad så borde vi väl rätteligen inte enbart diskutera hur arbetsgivaren lättare skall kunna säga upp personal genom att luckra upp lagen om anställningsskydd (las).

Hyllningsrop med lukt av hyckleri

Ledare. På senare tid har hyllningskören över den svenska modellen och kollektivavtalen nått stormstyrka. Det finns snart ingen tongivande debattör, ledarskribent eller företrädare för näringslivet, facket eller rikspolitiken som inte uttalat sitt stöd för tanken att det är arbetsmarknadens parter som själva ska göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.

Vad är trygghet för en arbetare?

Ordförandeord. Under senare tid har jag allt oftare funderat på vad som är trygghet för en arbetare. Hur jag än vänder och vrider på frågan så landar jag i att det rör sig om en trygg anställning och en vettig arbetsmiljö.

Ovissheten består

Ordförandeord. När jag skriver detta har regeringen precis lagt sin höstbudget. En budget som definitivt inte är som förr, på gott och ont. Den här budgeten är ett stort steg framåt jämfört med tidigare under mandatperioden, inte minst fördelningspolitiskt.

Varför klarar Polen lika löner?

Ledare. I somras röstade EU igenom nya skärpta regler för internationella lastbilstransporter. Tanken är att skapa sundare konkurrens och bättre villkor för chaufförer, som många gånger tvingats leva månader i lastbilshytten.

Satsa på fler lastbilsparkeringar!

Debatt. Blir jag vald till statsminister så ska det inte få byggas ett enda nytt industriområde utan ytor för lastbilsparkering. Storleken ska vara i förhållande till hur stort behov av transporter som området kommer att ha.

Värstinglandet

Davids krönika. Se här, ännu en krönika som jag kommer få skäll för! Men det är väl ok. Det är liksom det jag har betalt för som skribent. Att skriva vad jag tycker och känner till, även om inte alla tycker som jag.