Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.
Close
Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.
Close
Inför EU-valet

”EU bryr sig inte”

Nederländerna. ”Vi måste klara det här själva. EU bryr sig inte.” På en mörk parkeringsplats möter ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob en rumänsk chaufför som inte berättar sanningen om sina villkor. Transportarbetaren åkte till Nederländerna inför EU-valet.

Kvällen är blåsig. Vinden är så hård att det är fråga om passagerarplanen på den stora flygplatsen Schiphol strax intill parkeringsplatsen ska få startförbud. I mörkret och duggregnet går de båda ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob längs de stora lastbilarna som står i rad på parkeringsfickorna.

De har nyss fått napp och haft ett samtal med en rumänsk chaufför.

– Han måste ha ljugit om lönen. Inte en chans att den är 40 000 kronor som han sa, säger Edwin Atema.

En holländsk förare har i grundlön mellan 2  000 till 2  300 euro, vilket är 20  000 till 23  000 kronor i månaden. Därutöver får de tillägg för obekväma arbetstider på morgnar, kvällar och nätter samt helger.

– Han ljög inte bara om lönen, utan om allt, säger kollegan Daniel Iacob, som just hjälpt killen att backa ut ekipaget från den trånga parkeringsfickan.

Daniel Iacob o Edwin Atema 450x303px
Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema på FNV åker regelbundet runt till parkeringsplatser och träffar chaufförer från Östeuropa i kampen mot social dumpnng. Foto: Calle von Scheele

De båda ombudsmännen är själva erfarna yrkesförare. Edwin har kört på Sverige och har besökt de flesta städer söder om Gävle. Daniel är rumän och anställdes av nederländska facket FNV för att han talar rumänska och själv har erfarenhet av dumpade villkor när han körde för ett tjeckiskt åkeri.

Den rumänske chauffören var klädd i gul reflexjacka och trätofflor när han klev ur bilen och bytte några ord med ombudsmännen. Då hade de redan sett att han kör för ett danskt åkeri.

– Jag är anställd på brittiskt kontrakt, säger han och tillägger att han är nöjd med villkoren.

Han ska till Norge med lastutrymmet fullt av blommor. Ombudsmännen har observerat att bilen är registrerad i Polen. Framför sig har de en rumänsk chaufför, anställd av ett danskt åkeri på ett brittiskt kontrakt som rattar en polsk långtradare.

Dumpade villkor

För ombudsmännen lyser varningsljuset för en sådan konstruktion. Det luktar dumpade villkor lång väg.

– Jaha, det är bra att du är nöjd med lönen. Men ditt danska åkeri har hyrt in filippinska chaufför. De lär ha dåliga villkor, säger Edwin.

– Nej, alla är nöjda, säger rumänen.

Regnet har tilltagit när de säger hej till mannen som ska börja färden mot Norge.

– De filippinska förarna arbetar med mycket dåliga villkor. I 95 av 100 fall som vi stöter på är exploateringen så grov att vi kallar den trafficking, säger Edwin
när vi lämnar området.

De båda ombudsmännen har svårt att hitta vakna chaufförer från östländerna denna ovädersnatt när Transportarbetaren följer dem. De väcker aldrig en sovande förare, utan har stor respekt för de lagstadgade viloperioderna.

Mannen de mött vill inte visa ansiktet i tidningen, men låter sig fotograferas bakifrån. Löner och villkor är ett känsligt ämne för de utländska förarna, som ofta är för rädda att berätta sanningen om dem.

Startar i Haag

Ombudsmännens arbetspass började i Nederländernas huvudstad Haag. I skymningen styrde de sina bilar mot den första parkeringsplatsen längs med motorvägen mot Amsterdam.

Rumänsk bil
En bil med rumänsk chaufför. De kör ofta med de sämsta villkoren. Foto: Calle von Scheele

Under färden möter vi och passerar många lastbilar. Nederländerna är en stormakt i Europa när det gäller åkerier och logistik. Långt över 200 000 holländare arbetar som lastbilschaufförer, men statiken är osäker. Helt säkert är att 140 000 anställda på åkerier lyder under FNV:s kollektivavtal.

Problemen med social dumpning är desamma som i Sverige, men mer omfattande med tanke på branschens storlek i landet.

Inte bara chaufförer från öststaterna utnyttjas, konstaterar Edwin Atema. När facket lyckas pressa fram något bättre villkor för dem vänder sig åkerierna till länder utanför EU. Chaufförer rekryteras inte bara från Filippinerna, utan också från Ukraina, Vitryssland, Kazakstan, Uzbekistan … och villkoren sjunker ännu mer.

Ekonomisk brottslighet

– Det är social exploatering av arbetarna. Vi har arbetsmarknadslagar, men i de här fallen handlar det inte om att lagen är oklar utan om ekonomisk brottslighet.

Utnyttjade chaufförer kör månader i sträck utan några hemresor och lever då i sina bilar. Egentligen är det förbjudet med veckovila i förarhytten inom hela EU, men myndigheterna kontrollerar inte efterlevnaden.

– Om en förare lever i bilen i tre månader, betyder det att han bokstavligen har arbetat i tre månader och inte varit ledig en enda dag.

På en parkeringsplats går ombudsmännen förbi en mindre lastbil där föraren ligger med böjda ben över sätena och sover. Hytten är för liten att sträcka ut sig i. I de större, tyngre fordonen finns åtminstone en sovkabyss.

– Det här är den senaste trenden. Även små transporter läggs ut på exploaterade utländska chaufförer, säger Edwin Atema.

Falska dokument

Ofta har de utländska chaufförerna falska dokument med en hög uppgiven lön. Den kan vara på 130 kronor i timmen, men i verkligheten får de 20 kronor. Dessutom fuskar åkerier med körtiderna och vilan, enligt Edwin Atema.

Det nederländska facket FNV har flera strategier mot social dumpning. FNV pressar myndigheterna för att de ska övervaka att lagarna följs. I flera fall har facket stämt företag och fått rätt i uppmärksammande fall som överklagats ända upp i högsta domstolen.

Men viktigast är att sätta press mot storföretag som beställer leveranserna. Ett av dem är Ikea, som svenska Transport har gjort en uppgörelse med om att alla transportörer som regelbundet kör inom Sverige ska ha kollektivavtal. Åtminstone ska chaufförerna ha samma villkor som i kollektivavtalet.

– Vi försöker få dessa företag att ändra sin affärsmodell. De har visserligen inte anställt chaufförerna direkt, men vi kallar dem som beställare för ekonomiska arbetsgivare, säger Edwin Atema.

Han är mycket kritisk till nederländska Ikeas agerande. I tre år har facket haft resultatlösa samtal med dem.

– De är inte intresserade av lösningar eller att samarbeta med facket, utan för bara en dialog med oss. Det är verkligen vedervärdigt.

Internationell strid

Edwin Atema ser kampen mot dumpade löner och villkor som en internationell strid. Trots att EU genom sin inre marknad har öppnat möjligheterna för skumma företag att fuska ser han ingen hjälpande hand från unionen.

Viloreglerna för chaufförer är ett tydligt exempel på en lagstiftning som ska finnas i alla medlemsländer, men inte genomförs.

– Kommissionen gör inget åt det. De bryr sig inte.

Kan inte EU-parlamentarikerna göra något i stället?

– Jo, de skulle kunna, men parlamentet är fragmentiserat.

Problemet är inte bara att partierna i parlamentet har olika ideologier och syn på den inre marknaden och EU:s sociala uppgifter. Parlamentet är också splittrat mellan öst- och västeuropeiska länder.

Väntar ni er någon hjälp från EU?

– Nej, nej!

När de båda ombudsmännen inledde sitt kvällspass var det fortfarande ljust, men blåsten var redan hård.

Ibland blir ombudsmännen från FNV positivt överraskade. Vid 18-tiden den här kvällen möter de den polske chauffören Arthur som kör på nederländskt kontrakt. Precis så ska det fungera, säger Edwin Atema.
Ibland blir ombudsmännen från FNV positivt överraskade. Vid 18-tiden den här kvällen möter de den polske chauffören Artur som kör på nederländskt kontrakt. Precis så ska det fungera, säger Edwin Atema. Foto: Calle von Scheele

På den första parkeringsplatsen knackar de på hyttdörren till en röd lastbil från ett nederländskt företag.

Bra villkor

Artur, som inte vill uppge sitt efternamn, vevar ner rutan.

– Jo, jag har bra villkor. Jag kör på det nederländska kollektivavtalet. Det här är ett bra land, säger han till Transportarbetaren.

De båda ombudsmännen är nöjda. Just så här ska det vara. Utländska chaufförer får gärna jobba i landet, men de ska köra på samma villkor som de inhemska förarna.

– Sedan vi startade kampen mot dumpade löner och villkor har företag falskeligen beskyllt oss för att försöka bli av med de östeuropeiska chaufförerna, säger Edwin Atema.

FNV:s kamp i domstolar är ett effektivt motargument, konstaterar han. Ett exempel är när facket nyligen fick nederländska villkor för de moldaviska chaufförerna på åkeriet AB Transport group. Åkeriet kör potatislaster bland annat till Sverige. Deras löner ökade med över 20 000 kronor i månaden.

– Vår seger i domstolen visade att vi inte bryr oss om nationaliteten på förarna. Arbetet är detsamma vem som än utför det. Därför ska chaufförerna vara anställda på samma villkor som vi har.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Är du med i facket? Transportarbetarens Vendela Engström, Lilly Hallberg och två reportrar till frågade alla chaufförer de hann med under en dag i Ödeshög.

Hej chaufför! Är du med i facket?

Enkät. Facket är inte alltid så bra (eller billigt) att man själv vill gå med. Men det behövs. Det stod klart när vi snackade om facket och framtiden med så många chaufförer vi hann under en oktoberdag på Rastas parkering i Ödeshög.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

Fackets framtid
Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.