Annons:
Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.
Close
Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.
Close
Inför EU-valet

”EU bryr sig inte”

Nederländerna. ”Vi måste klara det här själva. EU bryr sig inte.” På en mörk parkeringsplats möter ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob en rumänsk chaufför som inte berättar sanningen om sina villkor. Transportarbetaren åkte till Nederländerna inför EU-valet.

Kvällen är blåsig. Vinden är så hård att det är fråga om passagerarplanen på den stora flygplatsen Schiphol strax intill parkeringsplatsen ska få startförbud. I mörkret och duggregnet går de båda ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob längs de stora lastbilarna som står i rad på parkeringsfickorna.

De har nyss fått napp och haft ett samtal med en rumänsk chaufför.

– Han måste ha ljugit om lönen. Inte en chans att den är 40 000 kronor som han sa, säger Edwin Atema.

En holländsk förare har i grundlön mellan 2  000 till 2  300 euro, vilket är 20  000 till 23  000 kronor i månaden. Därutöver får de tillägg för obekväma arbetstider på morgnar, kvällar och nätter samt helger.

– Han ljög inte bara om lönen, utan om allt, säger kollegan Daniel Iacob, som just hjälpt killen att backa ut ekipaget från den trånga parkeringsfickan.

Daniel Iacob o Edwin Atema 450x303px
Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema på FNV åker regelbundet runt till parkeringsplatser och träffar chaufförer från Östeuropa i kampen mot social dumpnng. Foto: Calle von Scheele

De båda ombudsmännen är själva erfarna yrkesförare. Edwin har kört på Sverige och har besökt de flesta städer söder om Gävle. Daniel är rumän och anställdes av nederländska facket FNV för att han talar rumänska och själv har erfarenhet av dumpade villkor när han körde för ett tjeckiskt åkeri.

Den rumänske chauffören var klädd i gul reflexjacka och trätofflor när han klev ur bilen och bytte några ord med ombudsmännen. Då hade de redan sett att han kör för ett danskt åkeri.

– Jag är anställd på brittiskt kontrakt, säger han och tillägger att han är nöjd med villkoren.

Han ska till Norge med lastutrymmet fullt av blommor. Ombudsmännen har observerat att bilen är registrerad i Polen. Framför sig har de en rumänsk chaufför, anställd av ett danskt åkeri på ett brittiskt kontrakt som rattar en polsk långtradare.

Dumpade villkor

För ombudsmännen lyser varningsljuset för en sådan konstruktion. Det luktar dumpade villkor lång väg.

– Jaha, det är bra att du är nöjd med lönen. Men ditt danska åkeri har hyrt in filippinska chaufför. De lär ha dåliga villkor, säger Edwin.

– Nej, alla är nöjda, säger rumänen.

Regnet har tilltagit när de säger hej till mannen som ska börja färden mot Norge.

– De filippinska förarna arbetar med mycket dåliga villkor. I 95 av 100 fall som vi stöter på är exploateringen så grov att vi kallar den trafficking, säger Edwin
när vi lämnar området.

De båda ombudsmännen har svårt att hitta vakna chaufförer från östländerna denna ovädersnatt när Transportarbetaren följer dem. De väcker aldrig en sovande förare, utan har stor respekt för de lagstadgade viloperioderna.

Mannen de mött vill inte visa ansiktet i tidningen, men låter sig fotograferas bakifrån. Löner och villkor är ett känsligt ämne för de utländska förarna, som ofta är för rädda att berätta sanningen om dem.

Startar i Haag

Ombudsmännens arbetspass började i Nederländernas huvudstad Haag. I skymningen styrde de sina bilar mot den första parkeringsplatsen längs med motorvägen mot Amsterdam.

Rumänsk bil
En bil med rumänsk chaufför. De kör ofta med de sämsta villkoren. Foto: Calle von Scheele

Under färden möter vi och passerar många lastbilar. Nederländerna är en stormakt i Europa när det gäller åkerier och logistik. Långt över 200 000 holländare arbetar som lastbilschaufförer, men statiken är osäker. Helt säkert är att 140 000 anställda på åkerier lyder under FNV:s kollektivavtal.

Problemen med social dumpning är desamma som i Sverige, men mer omfattande med tanke på branschens storlek i landet.

Inte bara chaufförer från öststaterna utnyttjas, konstaterar Edwin Atema. När facket lyckas pressa fram något bättre villkor för dem vänder sig åkerierna till länder utanför EU. Chaufförer rekryteras inte bara från Filippinerna, utan också från Ukraina, Vitryssland, Kazakstan, Uzbekistan … och villkoren sjunker ännu mer.

Ekonomisk brottslighet

– Det är social exploatering av arbetarna. Vi har arbetsmarknadslagar, men i de här fallen handlar det inte om att lagen är oklar utan om ekonomisk brottslighet.

Utnyttjade chaufförer kör månader i sträck utan några hemresor och lever då i sina bilar. Egentligen är det förbjudet med veckovila i förarhytten inom hela EU, men myndigheterna kontrollerar inte efterlevnaden.

– Om en förare lever i bilen i tre månader, betyder det att han bokstavligen har arbetat i tre månader och inte varit ledig en enda dag.

På en parkeringsplats går ombudsmännen förbi en mindre lastbil där föraren ligger med böjda ben över sätena och sover. Hytten är för liten att sträcka ut sig i. I de större, tyngre fordonen finns åtminstone en sovkabyss.

– Det här är den senaste trenden. Även små transporter läggs ut på exploaterade utländska chaufförer, säger Edwin Atema.

Falska dokument

Ofta har de utländska chaufförerna falska dokument med en hög uppgiven lön. Den kan vara på 130 kronor i timmen, men i verkligheten får de 20 kronor. Dessutom fuskar åkerier med körtiderna och vilan, enligt Edwin Atema.

Det nederländska facket FNV har flera strategier mot social dumpning. FNV pressar myndigheterna för att de ska övervaka att lagarna följs. I flera fall har facket stämt företag och fått rätt i uppmärksammande fall som överklagats ända upp i högsta domstolen.

Men viktigast är att sätta press mot storföretag som beställer leveranserna. Ett av dem är Ikea, som svenska Transport har gjort en uppgörelse med om att alla transportörer som regelbundet kör inom Sverige ska ha kollektivavtal. Åtminstone ska chaufförerna ha samma villkor som i kollektivavtalet.

– Vi försöker få dessa företag att ändra sin affärsmodell. De har visserligen inte anställt chaufförerna direkt, men vi kallar dem som beställare för ekonomiska arbetsgivare, säger Edwin Atema.

Han är mycket kritisk till nederländska Ikeas agerande. I tre år har facket haft resultatlösa samtal med dem.

– De är inte intresserade av lösningar eller att samarbeta med facket, utan för bara en dialog med oss. Det är verkligen vedervärdigt.

Internationell strid

Edwin Atema ser kampen mot dumpade löner och villkor som en internationell strid. Trots att EU genom sin inre marknad har öppnat möjligheterna för skumma företag att fuska ser han ingen hjälpande hand från unionen.

Viloreglerna för chaufförer är ett tydligt exempel på en lagstiftning som ska finnas i alla medlemsländer, men inte genomförs.

– Kommissionen gör inget åt det. De bryr sig inte.

Kan inte EU-parlamentarikerna göra något i stället?

– Jo, de skulle kunna, men parlamentet är fragmentiserat.

Problemet är inte bara att partierna i parlamentet har olika ideologier och syn på den inre marknaden och EU:s sociala uppgifter. Parlamentet är också splittrat mellan öst- och västeuropeiska länder.

Väntar ni er någon hjälp från EU?

– Nej, nej!

När de båda ombudsmännen inledde sitt kvällspass var det fortfarande ljust, men blåsten var redan hård.

Ibland blir ombudsmännen från FNV positivt överraskade. Vid 18-tiden den här kvällen möter de den polske chauffören Arthur som kör på nederländskt kontrakt. Precis så ska det fungera, säger Edwin Atema.
Ibland blir ombudsmännen från FNV positivt överraskade. Vid 18-tiden den här kvällen möter de den polske chauffören Artur som kör på nederländskt kontrakt. Precis så ska det fungera, säger Edwin Atema. Foto: Calle von Scheele

På den första parkeringsplatsen knackar de på hyttdörren till en röd lastbil från ett nederländskt företag.

Bra villkor

Artur, som inte vill uppge sitt efternamn, vevar ner rutan.

– Jo, jag har bra villkor. Jag kör på det nederländska kollektivavtalet. Det här är ett bra land, säger han till Transportarbetaren.

De båda ombudsmännen är nöjda. Just så här ska det vara. Utländska chaufförer får gärna jobba i landet, men de ska köra på samma villkor som de inhemska förarna.

– Sedan vi startade kampen mot dumpade löner och villkor har företag falskeligen beskyllt oss för att försöka bli av med de östeuropeiska chaufförerna, säger Edwin Atema.

FNV:s kamp i domstolar är ett effektivt motargument, konstaterar han. Ett exempel är när facket nyligen fick nederländska villkor för de moldaviska chaufförerna på åkeriet AB Transport group. Åkeriet kör potatislaster bland annat till Sverige. Deras löner ökade med över 20 000 kronor i månaden.

– Vår seger i domstolen visade att vi inte bryr oss om nationaliteten på förarna. Arbetet är detsamma vem som än utför det. Därför ska chaufförerna vara anställda på samma villkor som vi har.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

uppsökeri

Burgare och facksnack i hamnen

Facket. 150 hamburgare, 120 bröd till dem och ett okänt antal grillkorvar, både fläsk och kyckling. Gävle hamn är en bra plats för Transport att möta både hamnarbetare och lastbilschaufförer. Därför går grillarna varma i dag.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Lättare kroppar och piggare liv

Hälsa. Tolv kilo mindre på vågen och ett piggare liv, det blev utdelningen för Fanny Bergsten och Mikael Lindmark när Tekniska verken i Kiruna hälsosatsade på sina chaufförer. Framgångarna är så stora att fler yrkesgrupper nu ska få delta.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.

Illustration till Snabbkoll om pensionen.

6 tips om din pension

Snabbkoll. Den framtida pensionen kan kännas avlägsen, svåröverskådlig och dyster. Men det behöver inte vara svårt – och varken för tidigt eller för sent att i dag i hög grad påverka sin ekonomi som pensionär.

Kjell Larsson

Professorn och havets framtid

7 frågor. Han ser konflikterna under havets vidsträckta spegel och lyfter bottenmiljön till ytan. Kjell Larsson har prisats för sin forskning och ser havsplanering som livsnödvändig.

Avtalsrörelsen
Illustration avtalsrörelsen

Kampen om lönerna

Startskottet. Inför nästa års avtalsförhandlingar satsar Transport på att analysera branscherna. Det handlar om att se hur arbetsvillkor, kompetenskrav och efterfrågan på personal kan komma att förändras.

Har ”märket” spelat ut sin roll?

Löner. I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna. Ofta lägre än det tillgängliga löneutrymmet, anser bedömare. Det är pengar som i stället hamnat i tjänstemännens fickor.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Anders Norberg

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.