Klubbstyrelsen på Postnord TPL i Ljungby
Close
Klubbstyrelsen på Postnord TPL i Ljungby jobbar för att berörda anställda ska vara med i arbetsgrupper kring nya scheman. Från vänster: Carl Bengtsson, Philip Karlsson, Eddie Prüss och Cecilia Adamsson.
Close

Det ljusnar i Ljungby

Arbetstider. Transportklubben på Postnord TPL:s terminal i Ljungby har stretat på i motvind i många år, men nu går det åt rätt håll. Arbetstagarna har fått mer att säga till om när det gäller arbetstider. Fråga berörda vad de har för behov när ni lägger scheman, råder klubben arbetsgivarna.

200 personer, eller 75 procent av de anställda på företaget, är med i Transport. Det berättar klubbordförande Eddie Prüss och de andra ledamöterna Carl Bengtsson, Philip Karlsson och Cecilia Adamsson när de tar emot på sin nya klubbexpedition.

Stoltheten lyser fram. Ordföranden Eddie ser också det fackliga engagemanget som nyckeln till att kunna påverka.

– Det finns en hel del kvar att önska, men vi känner ändå att vi fått mer inflytande kring arbetstider och schemaläggning.

Ändå var utgångspunkten inte den bästa. Vid årsskiftet 2015 fick de anställda byta fack från GS till Transport. Arbetstidsförkortningen försvann med det nya avtalet, å andra sidan höjdes ingångslönerna. Eddie och en kollega började från noll och byggde upp en ny klubb.

Han hade först 100 procent facklig tid, nu rör det sig om drygt 50.

I början ville ledningen att Eddie, som klubbordförande, skulle vara med på möten om arbetstider. Men klubbens inriktning är att anställda som berörs ska sitta tillsammans i grupper med arbetsledarna. Som frågar: Vad har ni för behov? Vad kan vi göra?

– Vi har legat på om det. Är grupperna stora kan man ju utse representanter, som sitter med och gör scheman. Bra idéer kommer oftast från de anställda själva. Blir man involverad känner man sig delaktig, även om man inte alltid får som man vill, tycker Eddie.

Amanda Andersen
Amanda Andersen har långa
måndagspass – och en banan i
vagnen, för lunchen är sen. Hon trivs med omväxlande schema, skulle bli uttråkad av samma tider varje dag.  Foto: Justina Öster

På terminalens två siter, som lokalerna kallas, arbetar en rad produktionsledare. I praktiken avgör de hur stort inflytande arbetarna får över arbetstiderna.

– Vissa är lyhörda och duktiga på att involvera gruppen i planeringen. Andra lyssnar inte alls, men vi uppfattar att ledningen i stort är inne på samma linje som vi, beskriver Eddie.

Cecilia är ensamstående med barn och säger att hon är lyckligt lottad ”med den bästa produktionsledaren”, Kristoffer Jensen.

– Han är väldigt noga med att vi ska vara med och bestämma över schemat och att vi ska kunna ändra, om det inte funkar. Kristoffer börjar med att ge oss ett förslag som vi tittar på och ger motförslag till, tills vi är i stort sett nöjda. Vi har åttaveckors-scheman. Jag jobbar 8–16 när jag har min dotter och tio timmar per dag när hon är hos sin pappa.

Framförhållningen inför schemabyten borde vara någon månad, för att familjer ska hinna pussla ihop sina liv, resonerar klubbstyrelsen. Men hamnar ofta kring avtalets två veckor, ibland tre.

Fast företaget får beröm för att ta särskild hänsyn till småbarnsföräldrar. Ofta får de arbeta dagtid och göra upp med produktionsledaren om passande tider, förklarar Eddie.

– Om arbetstiderna inte håller och slår sönder vardagen helt för någon begär vi undantag helt och hållet från schemat. Det händer att människor bryter ihop, att vi begär enbart dagtid och att det går igenom. Inte bara för ensamstående föräldrar. På så sätt slipper vi sjukskrivningar. Men det är klart, i andra änden påverkar undantagen kollegornas arbetstider.

Bästa schemat är att inte ha något alls och jobba ständig dag 7-16, är klubbstyrelsen överens om. Så har Philip haft det från start eftersom han inte arbetar med e-försändelser, men han tror det kommer att förändras. Förr eller senare.

– Timmen mellan 17 och 18 är väldigt mycket värd för att slippa stressa innan affärerna stänger, säger småbarnspappan och skyddsombudet Carl.

Han arbetar 8–17, men ska ta upp frågan om jobbstart klockan 7 igen, med sin nya chef. Hos den förra blev det stopp och tal om att i stället förlänga arbetstiden.

Med den ökande näthandeln följer nya krav på snabbhet och obekväm arbetstid. Drabbas gör de som hanterar beställningarna. Klubbstyrelsen tror inte att vi som handlar på nätet tänker på det, när vi knappar på datorn. Och egentligen är de nog inte bättre själva när de tar en kvällskorv på macken – i 24-timmarssamhället.

Efter tiotimmarspassen på måndagar värker Yvonne Håkanssons fötter. Mycket av hennes lediga tid går åt till att återhämta sig.
Efter tiotimmarspassen på måndagar värker Yvonne Håkanssons fötter. Mycket av hennes lediga tid går åt till att återhämta sig.  Foto: Justina Öster

Dygnet-om-scheman vore inget vidare, tycker Cecilia. Hon har nog av att arbeta tre söndagar under åtta veckor. Då gäller fem-timmarspass och Eddie märker att ledningen efterfrågar mer och mer söndagsjobb. Lördagar är ännu fredade, men snabba leveranser är ett konkurrensmedel, vare sig behovet är reellt eller skapat.

– Förr var det frivilligt. Vi fick skriva upp på en lista om vi ville jobba övertid, en söndag. Nu har ledningen schemalagt söndagar och betalar bara ob-tillägg, så det lönar sig dåligt. Moroten är borta och många är missnöjda.

Ändå är de flesta inte intresserade av mer ersättning utan komptid, konstaterar klubbstyrelsen. Eddie satt med i Transports senaste delegation som förhandlade med motparten om nytt kollektivavtal. Han tog upp frågan där.

– Det är alldeles för lätt för arbetsgivare att lägga arbete på obekväm arbetstid. Visst måste de kunna göra det, men då ska de betala för det. Inte i pengar utan ledig tid. Vi behöver också få in en frivillighet, säger Eddie.

Jultid och Black Friday är hektiska toppar. Till det kommer Green Friday med sänkta priser i april. Då införs tillfälliga scheman för en del av de anställda. Schemaläggningen kan löpa över cirka sex veckor och inkludera både nätter, sena kväller och någon söndag.

Har ni några råd till transportarbetarna runt om i landet?

– Organisera er och bilda klubbar! Gå på Transports kurser och kom tillbaka, taggade. Vi har fortfarande vissa chefer som inte har koll på att vi ska samverka, men de flesta har lärt sig att fråga innan de gör något. Vår fackliga kamp har trots allt haft stor påverkan på schemaläggning och arbetstider.

Produktionsledaren Kristoffer Jensen, som klubben lyfter fram, berättar att han har stöd uppifrån för sitt sätt att lägga scheman:

– Vi är tre parter, vår kund, vi som arbetsgivare och vår personal. Det gäller att hitta en balans mellan alla. Efter en testperiod fortsätter vi att utveckla schemat. Jag har själv jobbat udda tider och natt och varit skyddsombud. Det är en bra erfarenhet.

– Viktigast är att förklara varför schemat behöver ändras, så att alla förstår, även om det inte är roligt, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Blivande ledamot Kim Bäckman, ordförande och sekreterare Fredrik Nilsson Hjert och ledamot Patrick Klingström.

Klubben gör omstart i nya lokaler

GDL i Karlstad. Äntligen går flytten från GDL Transports slitna, urvuxna lokaler i Karlstad. Transportklubben samlar sig och startar om – i den splitternya terminalen i Bråtebäckens industriområde.

Eddie Prüss

Lagerarbetare på Postnord varslas

Lager. Postnord tappar kunder. I småländska Ljungby betyder det varsel om uppsägning för 39 anställda på lagret. Fackklubbens ordförande förhandlar för 180 transportare.

Samtransklubbens styrelse, tre ledamöter saknas.

”Det har aldrig känts så här stabilt”

Samtrans i Solna. Ny ägare, ny vd och nya mellanchefer väcker hopp i styrelsen för taxitelefonisternas fackklubb. Det verkar som om ett bättre klimat och större förståelse för fackets roll är på gång inom Samtrans i Solna.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.