Klubbstyrelsen på Postnord TPL i Ljungby
Close
Klubbstyrelsen på Postnord TPL i Ljungby jobbar för att berörda anställda ska vara med i arbetsgrupper kring nya scheman. Från vänster: Carl Bengtsson, Philip Karlsson, Eddie Prüss och Cecilia Adamsson.
Close

Det ljusnar i Ljungby

Arbetstider. Transportklubben på Postnord TPL:s terminal i Ljungby har stretat på i motvind i många år, men nu går det åt rätt håll. Arbetstagarna har fått mer att säga till om när det gäller arbetstider. Fråga berörda vad de har för behov när ni lägger scheman, råder klubben arbetsgivarna.

200 personer, eller 75 procent av de anställda på företaget, är med i Transport. Det berättar klubbordförande Eddie Prüss och de andra ledamöterna Carl Bengtsson, Philip Karlsson och Cecilia Adamsson när de tar emot på sin nya klubbexpedition.

Stoltheten lyser fram. Ordföranden Eddie ser också det fackliga engagemanget som nyckeln till att kunna påverka.

– Det finns en hel del kvar att önska, men vi känner ändå att vi fått mer inflytande kring arbetstider och schemaläggning.

Ändå var utgångspunkten inte den bästa. Vid årsskiftet 2015 fick de anställda byta fack från GS till Transport. Arbetstidsförkortningen försvann med det nya avtalet, å andra sidan höjdes ingångslönerna. Eddie och en kollega började från noll och byggde upp en ny klubb.

Han hade först 100 procent facklig tid, nu rör det sig om drygt 50.

I början ville ledningen att Eddie, som klubbordförande, skulle vara med på möten om arbetstider. Men klubbens inriktning är att anställda som berörs ska sitta tillsammans i grupper med arbetsledarna. Som frågar: Vad har ni för behov? Vad kan vi göra?

– Vi har legat på om det. Är grupperna stora kan man ju utse representanter, som sitter med och gör scheman. Bra idéer kommer oftast från de anställda själva. Blir man involverad känner man sig delaktig, även om man inte alltid får som man vill, tycker Eddie.

Amanda Andersen
Amanda Andersen har långa
måndagspass – och en banan i
vagnen, för lunchen är sen. Hon trivs med omväxlande schema, skulle bli uttråkad av samma tider varje dag.  Foto: Justina Öster

På terminalens två siter, som lokalerna kallas, arbetar en rad produktionsledare. I praktiken avgör de hur stort inflytande arbetarna får över arbetstiderna.

– Vissa är lyhörda och duktiga på att involvera gruppen i planeringen. Andra lyssnar inte alls, men vi uppfattar att ledningen i stort är inne på samma linje som vi, beskriver Eddie.

Cecilia är ensamstående med barn och säger att hon är lyckligt lottad ”med den bästa produktionsledaren”, Kristoffer Jensen.

– Han är väldigt noga med att vi ska vara med och bestämma över schemat och att vi ska kunna ändra, om det inte funkar. Kristoffer börjar med att ge oss ett förslag som vi tittar på och ger motförslag till, tills vi är i stort sett nöjda. Vi har åttaveckors-scheman. Jag jobbar 8–16 när jag har min dotter och tio timmar per dag när hon är hos sin pappa.

Framförhållningen inför schemabyten borde vara någon månad, för att familjer ska hinna pussla ihop sina liv, resonerar klubbstyrelsen. Men hamnar ofta kring avtalets två veckor, ibland tre.

Fast företaget får beröm för att ta särskild hänsyn till småbarnsföräldrar. Ofta får de arbeta dagtid och göra upp med produktionsledaren om passande tider, förklarar Eddie.

– Om arbetstiderna inte håller och slår sönder vardagen helt för någon begär vi undantag helt och hållet från schemat. Det händer att människor bryter ihop, att vi begär enbart dagtid och att det går igenom. Inte bara för ensamstående föräldrar. På så sätt slipper vi sjukskrivningar. Men det är klart, i andra änden påverkar undantagen kollegornas arbetstider.

Bästa schemat är att inte ha något alls och jobba ständig dag 7-16, är klubbstyrelsen överens om. Så har Philip haft det från start eftersom han inte arbetar med e-försändelser, men han tror det kommer att förändras. Förr eller senare.

– Timmen mellan 17 och 18 är väldigt mycket värd för att slippa stressa innan affärerna stänger, säger småbarnspappan och skyddsombudet Carl.

Han arbetar 8–17, men ska ta upp frågan om jobbstart klockan 7 igen, med sin nya chef. Hos den förra blev det stopp och tal om att i stället förlänga arbetstiden.

Med den ökande näthandeln följer nya krav på snabbhet och obekväm arbetstid. Drabbas gör de som hanterar beställningarna. Klubbstyrelsen tror inte att vi som handlar på nätet tänker på det, när vi knappar på datorn. Och egentligen är de nog inte bättre själva när de tar en kvällskorv på macken – i 24-timmarssamhället.

Efter tiotimmarspassen på måndagar värker Yvonne Håkanssons fötter. Mycket av hennes lediga tid går åt till att återhämta sig.
Efter tiotimmarspassen på måndagar värker Yvonne Håkanssons fötter. Mycket av hennes lediga tid går åt till att återhämta sig.  Foto: Justina Öster

Dygnet-om-scheman vore inget vidare, tycker Cecilia. Hon har nog av att arbeta tre söndagar under åtta veckor. Då gäller fem-timmarspass och Eddie märker att ledningen efterfrågar mer och mer söndagsjobb. Lördagar är ännu fredade, men snabba leveranser är ett konkurrensmedel, vare sig behovet är reellt eller skapat.

– Förr var det frivilligt. Vi fick skriva upp på en lista om vi ville jobba övertid, en söndag. Nu har ledningen schemalagt söndagar och betalar bara ob-tillägg, så det lönar sig dåligt. Moroten är borta och många är missnöjda.

Ändå är de flesta inte intresserade av mer ersättning utan komptid, konstaterar klubbstyrelsen. Eddie satt med i Transports senaste delegation som förhandlade med motparten om nytt kollektivavtal. Han tog upp frågan där.

– Det är alldeles för lätt för arbetsgivare att lägga arbete på obekväm arbetstid. Visst måste de kunna göra det, men då ska de betala för det. Inte i pengar utan ledig tid. Vi behöver också få in en frivillighet, säger Eddie.

Jultid och Black Friday är hektiska toppar. Till det kommer Green Friday med sänkta priser i april. Då införs tillfälliga scheman för en del av de anställda. Schemaläggningen kan löpa över cirka sex veckor och inkludera både nätter, sena kväller och någon söndag.

Har ni några råd till transportarbetarna runt om i landet?

– Organisera er och bilda klubbar! Gå på Transports kurser och kom tillbaka, taggade. Vi har fortfarande vissa chefer som inte har koll på att vi ska samverka, men de flesta har lärt sig att fråga innan de gör något. Vår fackliga kamp har trots allt haft stor påverkan på schemaläggning och arbetstider.

Produktionsledaren Kristoffer Jensen, som klubben lyfter fram, berättar att han har stöd uppifrån för sitt sätt att lägga scheman:

– Vi är tre parter, vår kund, vi som arbetsgivare och vår personal. Det gäller att hitta en balans mellan alla. Efter en testperiod fortsätter vi att utveckla schemat. Jag har själv jobbat udda tider och natt och varit skyddsombud. Det är en bra erfarenhet.

– Viktigast är att förklara varför schemat behöver ändras, så att alla förstår, även om det inte är roligt, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Eric Shabaj och Dennis Blomqvist, Bzzt AB (podtaxi). Stockholm.

Snabbväxande fackklubb för podtaxins pionjärer

Taxi. De är små, tysta och ser ut som ufo:n. Det handlar om en ny typ av miljövänliga taxifordon. Och om ett företag som kontaktade facket för att försöka göra rätt från början.

Meddy Linond och Kassem Jaber har alltid nära till medlemmarna i flyg­mekaniker­klubben. Fast just här är det tillfälliga städaren Hossam Kango som kommer på trucken.

Snart premiär för prestationslöner

Nya löner. Prestationslöner är på väg in på det globala flygmekarföretaget i Arlandastad. Facket är med och jobbar fram lönemodellen som ska få folk att stanna kvar – och nya kunniga flygmekaniker att välja jobbet på ST Engineering Aerospace.

Världens uslaste Europaväg

Davids krönika. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.