Klubbstyrelsen på Postnord TPL i Ljungby
Close
Klubbstyrelsen på Postnord TPL i Ljungby jobbar för att berörda anställda ska vara med i arbetsgrupper kring nya scheman. Från vänster: Carl Bengtsson, Philip Karlsson, Eddie Prüss och Cecilia Adamsson.
Close

Det ljusnar i Ljungby

Arbetstider. Transportklubben på Postnord TPL:s terminal i Ljungby har stretat på i motvind i många år, men nu går det åt rätt håll. Arbetstagarna har fått mer att säga till om när det gäller arbetstider. Fråga berörda vad de har för behov när ni lägger scheman, råder klubben arbetsgivarna.

200 personer, eller 75 procent av de anställda på företaget, är med i Transport. Det berättar klubbordförande Eddie Prüss och de andra ledamöterna Carl Bengtsson, Philip Karlsson och Cecilia Adamsson när de tar emot på sin nya klubbexpedition.

Stoltheten lyser fram. Ordföranden Eddie ser också det fackliga engagemanget som nyckeln till att kunna påverka.

– Det finns en hel del kvar att önska, men vi känner ändå att vi fått mer inflytande kring arbetstider och schemaläggning.

Ändå var utgångspunkten inte den bästa. Vid årsskiftet 2015 fick de anställda byta fack från GS till Transport. Arbetstidsförkortningen försvann med det nya avtalet, å andra sidan höjdes ingångslönerna. Eddie och en kollega började från noll och byggde upp en ny klubb.

Han hade först 100 procent facklig tid, nu rör det sig om drygt 50.

I början ville ledningen att Eddie, som klubbordförande, skulle vara med på möten om arbetstider. Men klubbens inriktning är att anställda som berörs ska sitta tillsammans i grupper med arbetsledarna. Som frågar: Vad har ni för behov? Vad kan vi göra?

– Vi har legat på om det. Är grupperna stora kan man ju utse representanter, som sitter med och gör scheman. Bra idéer kommer oftast från de anställda själva. Blir man involverad känner man sig delaktig, även om man inte alltid får som man vill, tycker Eddie.

Amanda Andersen
Amanda Andersen har långa
måndagspass – och en banan i
vagnen, för lunchen är sen. Hon trivs med omväxlande schema, skulle bli uttråkad av samma tider varje dag.  Foto: Justina Öster

På terminalens två siter, som lokalerna kallas, arbetar en rad produktionsledare. I praktiken avgör de hur stort inflytande arbetarna får över arbetstiderna.

– Vissa är lyhörda och duktiga på att involvera gruppen i planeringen. Andra lyssnar inte alls, men vi uppfattar att ledningen i stort är inne på samma linje som vi, beskriver Eddie.

Cecilia är ensamstående med barn och säger att hon är lyckligt lottad ”med den bästa produktionsledaren”, Kristoffer Jensen.

– Han är väldigt noga med att vi ska vara med och bestämma över schemat och att vi ska kunna ändra, om det inte funkar. Kristoffer börjar med att ge oss ett förslag som vi tittar på och ger motförslag till, tills vi är i stort sett nöjda. Vi har åttaveckors-scheman. Jag jobbar 8–16 när jag har min dotter och tio timmar per dag när hon är hos sin pappa.

Framförhållningen inför schemabyten borde vara någon månad, för att familjer ska hinna pussla ihop sina liv, resonerar klubbstyrelsen. Men hamnar ofta kring avtalets två veckor, ibland tre.

Fast företaget får beröm för att ta särskild hänsyn till småbarnsföräldrar. Ofta får de arbeta dagtid och göra upp med produktionsledaren om passande tider, förklarar Eddie.

– Om arbetstiderna inte håller och slår sönder vardagen helt för någon begär vi undantag helt och hållet från schemat. Det händer att människor bryter ihop, att vi begär enbart dagtid och att det går igenom. Inte bara för ensamstående föräldrar. På så sätt slipper vi sjukskrivningar. Men det är klart, i andra änden påverkar undantagen kollegornas arbetstider.

Bästa schemat är att inte ha något alls och jobba ständig dag 7-16, är klubbstyrelsen överens om. Så har Philip haft det från start eftersom han inte arbetar med e-försändelser, men han tror det kommer att förändras. Förr eller senare.

– Timmen mellan 17 och 18 är väldigt mycket värd för att slippa stressa innan affärerna stänger, säger småbarnspappan och skyddsombudet Carl.

Han arbetar 8–17, men ska ta upp frågan om jobbstart klockan 7 igen, med sin nya chef. Hos den förra blev det stopp och tal om att i stället förlänga arbetstiden.

Med den ökande näthandeln följer nya krav på snabbhet och obekväm arbetstid. Drabbas gör de som hanterar beställningarna. Klubbstyrelsen tror inte att vi som handlar på nätet tänker på det, när vi knappar på datorn. Och egentligen är de nog inte bättre själva när de tar en kvällskorv på macken – i 24-timmarssamhället.

Efter tiotimmarspassen på måndagar värker Yvonne Håkanssons fötter. Mycket av hennes lediga tid går åt till att återhämta sig.
Efter tiotimmarspassen på måndagar värker Yvonne Håkanssons fötter. Mycket av hennes lediga tid går åt till att återhämta sig.  Foto: Justina Öster

Dygnet-om-scheman vore inget vidare, tycker Cecilia. Hon har nog av att arbeta tre söndagar under åtta veckor. Då gäller fem-timmarspass och Eddie märker att ledningen efterfrågar mer och mer söndagsjobb. Lördagar är ännu fredade, men snabba leveranser är ett konkurrensmedel, vare sig behovet är reellt eller skapat.

– Förr var det frivilligt. Vi fick skriva upp på en lista om vi ville jobba övertid, en söndag. Nu har ledningen schemalagt söndagar och betalar bara ob-tillägg, så det lönar sig dåligt. Moroten är borta och många är missnöjda.

Ändå är de flesta inte intresserade av mer ersättning utan komptid, konstaterar klubbstyrelsen. Eddie satt med i Transports senaste delegation som förhandlade med motparten om nytt kollektivavtal. Han tog upp frågan där.

– Det är alldeles för lätt för arbetsgivare att lägga arbete på obekväm arbetstid. Visst måste de kunna göra det, men då ska de betala för det. Inte i pengar utan ledig tid. Vi behöver också få in en frivillighet, säger Eddie.

Jultid och Black Friday är hektiska toppar. Till det kommer Green Friday med sänkta priser i april. Då införs tillfälliga scheman för en del av de anställda. Schemaläggningen kan löpa över cirka sex veckor och inkludera både nätter, sena kväller och någon söndag.

Har ni några råd till transportarbetarna runt om i landet?

– Organisera er och bilda klubbar! Gå på Transports kurser och kom tillbaka, taggade. Vi har fortfarande vissa chefer som inte har koll på att vi ska samverka, men de flesta har lärt sig att fråga innan de gör något. Vår fackliga kamp har trots allt haft stor påverkan på schemaläggning och arbetstider.

Produktionsledaren Kristoffer Jensen, som klubben lyfter fram, berättar att han har stöd uppifrån för sitt sätt att lägga scheman:

– Vi är tre parter, vår kund, vi som arbetsgivare och vår personal. Det gäller att hitta en balans mellan alla. Efter en testperiod fortsätter vi att utveckla schemat. Jag har själv jobbat udda tider och natt och varit skyddsombud. Det är en bra erfarenhet.

– Viktigast är att förklara varför schemat behöver ändras, så att alla förstår, även om det inte är roligt, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jessica P Klemetsson, Kommunal Stockholms län Karin Åkersten, Seko Stockholm Sofia Södergren Poikulainen, Transport avdelning 5 Kajsa Bysell, Hotell och Restaurangfacket Stockholm Gotland Clara Cleo Cornell, Musikerförbundet avdelning Öst

Det här är inte jämställdhet!

Debatt. Fackets grundläggande uppgift är att se till att människor som arbetar inte kan spelas ut mot varandra. Det är också fackets utgångspunkt i det feministiska arbetet.

Jerker Johansson

”Procentlönen måste bort!”

Taxiförare. Efter fyra år som taxichaufför skulle Jerker Johansson kunna skriva en roman. Om ”procentlöneträsket”. Om tolv timmar långa körpass utan riktig rast. Om att halka runt på slitna sommardäck med gamla och sjuka bak i bilen.

Postnord TPL Månadens klubb

”Vi har visat att vi står starka”

Postnord TPL Jönköping. Det finns skäl att vara avundsjuk på den aktiva fackklubben vid Postnord TPL:s jättelager i Jönköping. Men de anställda har haft ett tufft år med ny arbetsgivare och nytt datorsystem. Oro, ilska, tårar.

Granskning: Pensionsfusket
Houshang Rahmati

Han upptäckte att pensionskontot var nollat

Pensionspremier. Houshang Rahmati trodde på överenskommelsen med sin arbetsgivare. Men bevakningsbolaget tog sedan tillbaka pengar som hade betalats in till Fora.

Granskning
Transport har 36 regionala skyddsombud

Regionala skyddsombud under attack

Arbetsmiljöarbete. Regeringen försökte stärka de regionala skyddsombuden. Svaret blev massiv kritik. Nu hotas fackens rätt att välja regionala skyddsombud på allvar.

Johnny Wiklund, RSO avd 18

Johnny finns där när skyddsombud saknas

Arbetsmiljöarbete. Johnny Wiklund är regionalt skyddsombud. Han för arbetstagarnas talan i arbetsmiljöfrågor när det inte finns något skyddsombud på arbetsplatsen.

Daniel Wallfors, RSO avd 25

RSO – ett jobb med olika roller

Arbetsmiljöarbete. – Trenden jag ser är att arbetsgivarna slimmar och slimmar. Det gäller alla våra branscher. Följden blir ökad stress, och i förlängningen fler arbetsolyckor. Tvärtemot vad samhället strävar efter, säger Daniel Wallfors.

corona

Stöd du kan få om du blir uppsagd

Snabbkoll. Tiotusentals har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist i coronapandemins spår. Trycket är hårt på Transports a-kassa. Många ringer och är oroliga, frågar om vilka regler som gäller och vilket stöd som finns – för den som förlorar jobbet gäller det att ha koll på var och till vem olika saker ska anmälas. Här är hjälp på vägen för att lindra konsekvenserna.

corona
coronavirus, Covid 19

Drabbad av coronaviruset?

Snabbkoll. Oklart och skrämmande. Mycket kring det nya coronaviruset och dess konsekvenser är svåröverskådligt. Informationen uppdateras hela tiden. Det här är klart i mitten av mars.

Kultur
4 bokomslag

De förverkligade sin bokdröm

Böcker. Lastbilsresor på 1970-talet eller vilda kattdjur? En egen fantasyvärld eller realistiska eländesskildringar från den undre världen? Möt fyra transportarbetare som har gett ut sina egna böcker. Och hoppas att de ska hitta sina läsare.

Avtalsrörelsen
Stefan Looström

Taxitelefonist – ett låglönejobb

Taxitelefonister. Högre lön. Fler lediga helger. Bättre ob. Det handlar om avtalskrav från taxitelefonisterna. En yrkesgrupp som ofta hamnar i skymundan när allt ljus riktas mot förarnas omdebatterade villkor.

Mats Andersson

Transport vill ha lika löner i hela Sverige

Taxitelefonister. Lönen är inte bara låg för taxitelefonisterna. Nivåerna i avtalet varierar dessutom mellan storstäder och landsort. Det vill Transport helst ändra på. Fast det är en svår nöt att knäcka förklarar Mats Andersson, central ombudsman med ansvar för taxiavtalen.

Claudio Skubla

”Taxiförarna vill ha procentlönen kvar”

Svenska Taxiförbundet. Svarttaxi med privatbilar och plattformsföretag som Uber. Det är de stora hoten mot den seriösa delen av taxibranschen, anser Claudio Skubla, förbundsdirektör på Svenska Taxiförbundet.

Avtalsrörelsen
Containerlastning i Helsingborgs hamn

Vad händer med jobben?

Hamn. Om några år kommer många hamnkranar och truckar sannolikt vara automatiserade, utan förare i hytten. Vad händer med jobben? Kan surrning av gods ombord på båtarna skapa ersättningsjobb när gamla försvinner?

Oskar Pihlqvist och Erika Backler Swärdh

Surrning kan rädda många hamnjobb

Helsingborgs hamn. Automatiseringen kommer att påverka hamnjobben. Därför lägger Transport mycket krut på ”lashing”-frågan. Helst vill förbundet få den reglerad i det nya kollektivavtalet.

Mikael Gustafsson, Göteborgs hamn

”Här har vi alltid surrat”

Göteborgs hamn. Högt ovanför oss lyser kranens strålkastarljus genom dimman. En grönmålad 40-fotscontainer hänger i vajrarna. Mikael Gustafsson greppar en stång. På APM Terminals sköter hamnarbetarna surrningen åt flera rederier.