Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.
Close
Enligt stressforskaren Anna Norberg utmärks bristande ledarskap ofta av en på olika vis frånvarande chef. Någon som är vag och otydlig snarare än en destruktiv ledare som kränker och förföljer.
Close
Granskning: När chefen trakasserar

Chefen avgörande för hälsan

Arbetsmiljö. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

– Chefen är en laddad person, som du är beroende av på många vis. Chefer har ju en maktposition, sätter ramarna för arbetet där vi tillbringar en stor del av vår vakna tid. Det handlar också om en relation till en auktoritet som gör att man är mer känslig för kränkningar, säger psykologen Anna Nyberg, forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

– Om många anställda beskriver sin chef på samma sätt är det i alla fall mer troligt att bilden är objektiv än om man förlitar sig på enskilda individers uppfattningar. Men det kan ju naturligtvis också vara så att de anställda pratat ihop sig, gått samman mot chefen.

Anställdas hälsa

Anna Nyberg är specialiserad på ledarskap och hälsa. Hennes doktorsavhandling handlar om just chefers påverkan på de anställdas hälsa. I en internationellt uppmärksammad delstudie, där drygt 3 100 män i Stockholms län var med, skattade männen i början av 1990-talet sina chefer. De lämnade svaren i en enkät. Anna Nyberg följde upp männen tio år senare, via hälsoregister hos Socialstyrelsen. Då hade 74 av dem fått en allvarlig hjärtsjukdom, som hjärtinfarkt, i vissa fall med dödlig utgång. Slutsatsen blev att när vissa chefsförmågor saknas, som förmåga att ge stöd, då ökar risken för hjärtinfarkt hos anställda kraftigt. Hos männen i denna studie med 25 procent.

Risken var högre ju längre tid de varit anställda.

– Vi blev förvånade över styrkan i resultatet, att det så tydligt visade på ledarskapets betydelse för hälsan när det gäller vissa sjukdomar.

Hon påpekar att det generellt sett är relativt säkerställt att det finns ett samband mellan stress i arbetet och förhöjd risk att drabbas av psykiatriska sjukdomar. Det gäller också stressrelaterad fysisk ohälsa som hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2 (åldersdiabetes).

Olika kulturer

I svaren till hennes avhandling, med deltagare från olika länder, kunde forskarna också se att det fanns tydliga skillnader i bedömning och förväntningar. Att det går att tala om olika kulturer: I Italien fanns betydligt större tolerans för att chefen betedde sig aktivt otrevlig, en ”det är som det är”-attityd. I Sverige hade de anställda gått in med inställningen att en chef ska vara rättvis, stödjande och kunna arbetsleda på ett mer demokratiskt sätt.

Anna Nyberg betonar att bristande ledarskap ofta utmärks av en på olika vis frånvarande chef, någon som är vag och otydlig. Den aktivt destruktive ledaren, den som kränker och förföljer, är i verkligheten mer sällsynt.

Inte ovanliga

Men destruktiva chefer är långt ifrån ovanliga. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att det i mer än hälften av fallen är chefen som är problemet när det gäller arbetsorsakade besvär på grund av kränkande särbehandling.

– Det är ungefär fifty-fifty om det är en överordnad eller arbetskamraterna som står för kränkningarna. Något vanligare är att det är chefen, säger Kjell Blom, utredare på Arbetsmiljöverkets enhet för statistik och analys.

Så har det varit under flera år. Statistiken visar att psykosociala orsaker överlag är betydligt vanligare orsak till besvär än olyckor på arbetsplatsen. Vanligast är problem med för hög arbetsbelastning, som 65 procent av de med besvär under den senaste tolvmånadersperioden uppgav som orsak. Omkring fem procent uppgav kränkande behandling av chefen.

Går i vågor

Fram till år 2016 ökade antalet som uppgav psykosociala faktorer som anledning till arbetssjukdom. De senaste åren har de psykosociala besvären i stället minskat.

– Det är svårt att säga varför det går upp och ned i vågor, det kan ha att göra med konjunktur och massmedial uppmärksamhet. Nu ser det ut att öka igen men det är inte säkerställt än, säger Kjell Blom.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

Fackets framtid
Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.