Ledare

Jag väntar mig politisk turbulens

Ledare. Efter månader av politiskt käbbel har vi fått en rödgrön regering. En vänsterregering som till betydande delar ska driva högerpolitik.

Själv hade jag faktiskt hellre sett att högern drev högerpolitik, då hade det varit enklare att rösta i nästa val som kommer om bara tre och ett halvt år.
Redan valnatten tycktes det mest logiskt att vi fick ett borgerligt styre, som inte hade mycket annat att välja på än att agera med stöd av Sverigedemokraterna.
Varför?
Våren 2018 kom en akademisk studie, byggd på en stor väljarenkät, som bland annat undersökt varifrån det snabbväxande SD hämtat sina väljare.
Svaren visade att majoriteten, 55 procent, kom från det borgerliga blocket och 28 procent från de rödgröna (resten var nya väljare). Andra undersökningar anger att andelen före detta moderater är dubbelt så stort som forna socialdemokrater i SD-leden.
Frågor som ställdes i enkätstudien fick forskarna att dra slutsatsen att de flesta socialdemokrater som velat byta till SD nu har gjort det. Samtidigt som det finns en relativt stor potential för Jimmie Åkesson att värva fler moderater.
Med de här resultaten är det inte särskilt förvånande att SD i grunden driver och stödjer en borgerlig politik.
För bara ett halvår sedan var fackföreningsrörelsen djupt bekymrad över de ingrepp som Centern ville göra i arbetsrätten. I praktiken ett slopande av turordningsreglerna på stora delar av arbetsmarknaden.
Nu blir det Socialdemokraterna och Miljöpartiet som ska leverera hugget mot fundamenten i lagen om anställningsskydd.
Det finns väl ett och annat som talar för att vi har några turbulenta politiska år framför oss. Om regeringen lyckas bita sig kvar hela mandatperioden finns det några tänkbara konsekvenser vid valet 2022.
Den första är att Liberalerna tappar åtskilligt med väljare och hamnar under fyraprocentstrecket. Jan Björklund lär nog ställa sin plats till förfogande, men hjälper det för att stoppa det interna drevet?
Miljöpartiet kan också åka ur riksdagen, inte minst efter högersvängen i Stockholm där man bytte sida och såg till att de borgerliga fick makten.
Centern och Socialdemokraterna går knappast helskinnade ur äventyret heller. Och det är svårt att se hur Socialdemokraterna ska lägga upp nästa valrörelse. Vilka sakfrågor ska man driva, för att locka tillbaka besvikna LO-arbetare? Ska partiet lova att riva upp de försämringar man nyss genomfört?
Huvudmotståndare för de rödgröna blir – liksom tidigare – SD, tätt följda av Moderaterna som har alla möjligheter att ta hem förlorad mark.
En gissning är att många väljare, tyvärr, känner sig vilsna i det nya politiska landskapet och avstår från att gå till vallokalen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tommy Wreeth

Högt pris för en röd-grön regering

Ordförandeord. Det är bra att Sverige nu har en regering och det är bra att statsministern heter Stefan Löfven. Det som inte är bra är att priset för den överenskommelse som har slutits mellan S, C, L och MP riskerar att bli alldeles för högt.

Ny regering – infrastrukturen får ett eget departement

Politik. Statsminister Stefan Löfven (S) har presenterat sin regering och den politiska inriktningen. Den politiska linjen ligger fast från överenskommelsen mellan S, MP, L och C. Anders Ygeman gör comeback i regeringen och blir minister på det nya infrastrukturdepartementet.

Transportarbetarens logga

LO utvärderar fackets valrörelse

Facket. LO funderar på hur arbetarfacken lyckades få gehör i valet. Två fristående utredare ska granska vad bland annat 650 000 samtal med LO-medlemmarna fick för resultat.

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

Nollvision – för vem?

Debatt. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda!

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

En strömlös ledning

Efter stormen. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Driving home for Christmas

Åkeri. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Världens uslaste Europaväg

Vägar. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”. Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby.

Högt pris för en röd-grön regering

Ordförandeord. Det är bra att Sverige nu har en regering och det är bra att statsministern heter Stefan Löfven. Det som inte är bra är att priset för den överenskommelse som har slutits mellan S, C, L och MP riskerar att bli alldeles för högt.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.

Gör fackkurser obligatoriska!

Insändare Tycker att facken generellt gör ett bra jobb i Sverige, men man måste bli mycket bättre på att utbilda sina arbetare.

Debatt: Facket & framtiden

På en död planet finns inga jobb

Ulf Jarnefjord: Utsläppen av växthusgaser måste minskas drastiskt för att den globala uppvärmningen ska hejdas. Detta är en ödesfråga också för fackföreningsrörelsen.

Biltvätt

Vår förbannade skyldighet

Bengt Sandberg: Fackföreningsrörelsen i Sverige har tagit ställning för att ta kamp för de papperslösa. Därför startades i september 2008 Fackligt center för papperslösa. Centret ska vara en motor bland förbunden mot att människor utnyttjas på svenska arbetsplatser.

Så lyfter vi facket

Johan Eriksson: En fackförening utan aktiva medlemmar är en fackförening utan kraft! Arbetarrörelsen måste bli en rörelse igen. Vi måste våga titta framåt. Inte fastna i en romantisk bild av vad vi en gång varit och med sorgsen blick förlamat konstatera omöjligheter och problem.

Det handlar om världsbilden

Jesper Bengtsson: Jag tror att valet i september kan sammanfattas med fyra ord: Det handlar om världsbilden. Jag är dessutom övertygad om att de fackliga organisationernas största utmaning under de kommande åren är att klara av att forma och etablera sin egen bild av vilket samhälle vi lever i.

När alla tänker som chefen …

Krönika. Det var en gång en liten, liten chef på ett litet, litet taxibolag. Vi kan kalla honom Loffe. Företaget finns i kustbandet men ägs av Stora bolaget i storstaden. Vi kan kalla det Skärgårdstaxi. Här utövar Loffe sin egen version av ledarskap.

David Ericsson

Driving home for Christmas

Davids krönika. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Döden blir oftast bara en liten notis

Ledare. Vasagatan i centrala Stockholm. En vit lätt lastbil från en flyttfirma parkerar i lastzonen vid trottoarkanten. Föraren och två medhjälpare hoppar ur och fäller ner bakgavellyften.