Debatt

Vi står inför ett teknologiskt vägskäl

Vägmärken drivmedel
Close
Varken etanol, biogas eller eldrift räcker till för att ersätta oljan totalt sett, hävdar Örjan Torpe i sitt debattinlägg.
Close
Fossilfri framtid?

Debatt. Alla pratar om att vi måste ställa om samhället till en mer fossilfri värld. Men inte hur.

Fossila koldioxidutsläpp ingår inte i naturens kolcykel och stora mängder av fossila utsläpp hinner naturen inte med att ta hand om. Därför ökar koldioxiden i atmosfären.

Energi, framför allt tillgången till energi, är grunden för vårt samhällsbygge. Vi har gått från ved till träkol, till stenkol/koks och till olja/gas. Oljan har ett högt energivärde, med olja har vi kunnat driva våra fordon och värma våra hus utan att behöva hugga ned all skog som bränsle. Dessutom har vi sluppit mycket koleldning.

Bensin och diesel har ett energivärde på 10 kWh per liter, man kan alltså med en liter bensin driva tio spisplattor på 1 000 watt i en timme. En liter diesel/bensin väger 750 gram. Bensin och diesel har vad man på fackspråk kallar för en hög energidensitet. Sverige importerar ungefär 100 000 fat bensin/diesel per dag, eller 16 miljoner liter. Vad ska man då ersätta dessa lagringsbara, energirika och transportvänliga bränslen med?

Etanol

Etanol framställs i huvudsak av energirika grödor som majs och sockerrör. Produktionskostnaden är mycket högre än för oljan. Det beror dels på att det går åt energi att framställa etanol, dels på att man är beroende av skörderesultaten. Etanolodlingarna tränger också ut matproduktionen.

Etanol för fordon har 30 procent lägre energivärde än bensin/diesel. Det innebär att man måste tillverka 21 miljoner liter per dag för att ersätta oljan. Etanol har frätande egenskaper på metall vilket gör att motorerna tar skada samt att oljan måste bytas oftare.

Biogas

Biogas produceras genom rötning av olika avfallsprodukter, alltifrån svingödsel till hushållsavfall. Rötning är en syrefri nedbrytning av organiskt material som till slut bildar gasen metan. För att påskynda rötningsprocessen tillförs värme. Nackdelen är att det bildas 40-55 procent koldioxid i processen och att den är energikrävande.

Process-energin kan uppgå till 40 procent av varje producerad enhet metan. Metangasen energivärde är 1 000 liter gas för varje liter bensin/diesel. Gasen måste därför komprimeras till 200 bar för fordonsdrift.

Fördelarna med metan är att den är ren och partikelfri. Nackdelarna är att dåligt renad gas innehåller svavelväte som förstör motoroljan samt att gasen har sämre kylförmåga än bensin/diesel. Vilket innebär att topplocken överhettas med motorhaveri som följd. Energiutbytet är också alldeles för lågt för att kunna ersätta oljan totalt sett.

Eldrift

En elmotor har en verkningsgrad på 80 procent, en dieselmotor på 40–48 procent och en bensinmotor på 30–35 procent. En elmotor förbrukar således mindre energi än de övriga motorerna. Löser då elbilen våra problem med koldioxiden och transporterna eftersom den inte släpper ut några avgaser? I dag kan man svara nej på denna fråga, av tre skäl.

  1. Det stora problemet med elbilar är inte batterikapaciteten, utan själva överföringen av el-energin. När du tankar din bensinbil tar det två till tre minuter att få in 50 liter i tanken, vilket motsvarar 500 kWh. I en elbil kan man näppeligen få in mer än cirka 2 kWh per minut, motsvarande en körd mil per ladd-minut. Detta begränsar användningen av elbilar kraftigt. Att öka överföringen av el kräver stora investeringar i elnäten.

 

  1. Elbilsägarna är dessutom beroende av att ha en laddstation tillgänglig, eftersom en elbil i dag kräver underhållsladdning. Detta för att batterierna inte ska ta skada. På vintern går körsträckorna ner så mycket som 30 procent.

 

  1. Under påsk- och julhelger åker många långa sträckor, vilket gör att de måste ladda bilen under färd till exempel i Hudiksvall. Elnätet där skulle inte klara av snabbladdningar av 40–100 elbilar samtidigt.

Vi står inför ett teknologiskt vägskäl. Det finns ingen tillgänglig teknik för att lösa transportproblemet bränslemässigt. Det finns heller inga förutsättningar för en kostsam elutbyggnad för fordon utan kärnkraft.

Att utifrån dagens teknologi hävda att transporterna ska vara fossilfria inom 25 till 30 år är således en utopi.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mats Jangdal:
    30 januari, 2019

    Örjan har rätt i att alternativen till bensin och diesel inte är tillräckligt bra. De kommer aldrig att fungera tillfredsställande.
    Men Örjan har också fel på ett par punkter. Det som kallas för fossila bränslen är inte med säkerhet det. Koldioxid från förbränd "fossil" bränsle ingår visst i kolets kretslopp. Växterna gör ingen skillnad på kolmolekylerna, för det är ingen skillnad på dem.

    Att Jordens medeltemperatur ökat med cirka 1°C på hundra år sedan lilla istidens slut beror på att haven värmts och gasar ut koldioxid. Det enda vettiga är att sluta fatta beslut med hänvisning till klimatet, för koldioxiden påverkar inte det.

  2. Anders Fredriksson:
    30 januari, 2019

    Koldioxiden är ju en nyttig gas.

  3. Maximilian:
    29 januari, 2019

    Mycket bra artikel som bör läsas av alla. Tack för det.

    Behålla alla möjliga bränsle och särskild diesel och "strunta i Eldrift."kortfattad.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Biodrivmedel klimatsmartare än elbilar

Tillverkningen av batteriet till en elbil genererar nästan lika stora koldioxidutsläpp som hela den övriga produktionen av bilen. Biodrivmedel är i nuläget det mest kostnadseffektiva sättet att minska trafikens klimatpåverkan.

EU-demonstration Bryssel

Löneklyftan i EU måste bort

Löner. EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

Klimatet – en facklig fråga

Debatt. Vägen mot framtidens gröna jobb och hållbara ekonomi måste ha fokus på mänskliga rättigheter. Det gäller också inom det internationella biståndet.

Indragen sjukpenning katastrof för kroniskt sjuka

Insändare. Statsvetaren och forskaren Niklas Altermark vid Lunds universitet har nyligen presenterat en delrapport kring de allvarliga resultat han funnit i sin forskning om konsekvenserna av Försäkringskassans avslag till sjukdomsdrabbade människor.

Följ oss i Almedalen

Orförandeord. Almedalen … är det ett jippo för samhällseliten och klubben för inbördes beundran – eller ett uttryck för den fantastiska demokrati vi lever i?

En T-pod – världens första tunga, självkörande transport på allmän väg. Här körs den i Jönköping.

Personal kommer att behövas trots digitalisering

Debatt. Automatisering är inte lösningen på transportnäringens kompetensbrist. Därför efterlyser vi höga politiska ambitioner och fler utbildningsplatser. Annars hotas hela näringslivet.

Det ser illa ut – och kan bli värre

Ledare. Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden minskat från 77 till 67 procent i Sverige. Bland arbetarna är nedgången än mer dramatisk. Från 77 till 59 procent.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Vredens druvor

Läsupplevelse. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Mamma!

Sorg. Det är mörkt nu. Min mamma har gått bort. Solen skiner visserligen nästan för jämnan men hos mig är det ständig halvskymning. Det har inte varit någon vidare vår i år. Först var det damen i en Tesla som inte begrep att man måste minska farten när man kör in till en mack. Hon fick sladd, körde på mig så att jag fick en flygtur som hette duga.

Hur ska det gå?

Avtalsrörelsen. Årets lilla löneförhöjning har kommit och snart drar nästa års avtalsrörelse i gång. Efter vad man kan läsa blir det ett normalt avtal inom transportbranschen. Ett som följer industrins så kallade märke. Alltså drygt två procents lönelyft. I vart fall arbetsgivarna verkar nöjda. Men hur kan de vara det?

Tommy Wreeth, Mattias Dahl, Li Jansson, Jerker Nilsson

Väktare och vakter behövs – men skärp kraven

Debatt. Vårvinterns granskningar av bevakningsbranschen belyser ett antal problem som vi måste ta på allvar. Det handlar om lämplighet och kontroller, men det handlar också om att de yrkesgrupper som är beredda att ställa sig mellan fara och medborgare ska ges rätt förutsättningar.

Miljöpolitik på glid i Stockholm

Ledare. Kortsiktighet är det nya ledordet i Stockholms trafik- och energipolitik. I förarsätet sitter miljöpartisten och trafikborgarrådet Daniel Helldén.

Vem betalar priset för fri frakt?

Ordförandeord. Antalet transporter i samhället ökar och tempot likaså. Varor ska helst inte ligga stilla alls och det som tidigare fick ta fem timmar att transportera ska nu förflyttas på tre.

Inför EU-valet
6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i Europeiska transportarbetarefederationens demonstration för schysta villkor i Bryssel?

Debatt / Inför EU-valet
EU-demonstration Bryssel

Löneklyftan i EU måste bort

Frank Moreels, Belgien: EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

Lastbilshytt

Låt oss tända gnistan igen

Peep Peterson, Estland: Min far var internationell chaufför och vi levde på östra sidan av järnridån. Jag minns hans berättelser om långa resor till olika östeuropeiska länder på 1970- och 1980-talet.