Debatt

Vi står inför ett teknologiskt vägskäl

Vägmärken drivmedel
Close
Varken etanol, biogas eller eldrift räcker till för att ersätta oljan totalt sett, hävdar Örjan Torpe i sitt debattinlägg.
Close
Fossilfri framtid?

Debatt. Alla pratar om att vi måste ställa om samhället till en mer fossilfri värld. Men inte hur.

Fossila koldioxidutsläpp ingår inte i naturens kolcykel och stora mängder av fossila utsläpp hinner naturen inte med att ta hand om. Därför ökar koldioxiden i atmosfären.

Energi, framför allt tillgången till energi, är grunden för vårt samhällsbygge. Vi har gått från ved till träkol, till stenkol/koks och till olja/gas. Oljan har ett högt energivärde, med olja har vi kunnat driva våra fordon och värma våra hus utan att behöva hugga ned all skog som bränsle. Dessutom har vi sluppit mycket koleldning.

Bensin och diesel har ett energivärde på 10 kWh per liter, man kan alltså med en liter bensin driva tio spisplattor på 1 000 watt i en timme. En liter diesel/bensin väger 750 gram. Bensin och diesel har vad man på fackspråk kallar för en hög energidensitet. Sverige importerar ungefär 100 000 fat bensin/diesel per dag, eller 16 miljoner liter. Vad ska man då ersätta dessa lagringsbara, energirika och transportvänliga bränslen med?

Etanol

Etanol framställs i huvudsak av energirika grödor som majs och sockerrör. Produktionskostnaden är mycket högre än för oljan. Det beror dels på att det går åt energi att framställa etanol, dels på att man är beroende av skörderesultaten. Etanolodlingarna tränger också ut matproduktionen.

Etanol för fordon har 30 procent lägre energivärde än bensin/diesel. Det innebär att man måste tillverka 21 miljoner liter per dag för att ersätta oljan. Etanol har frätande egenskaper på metall vilket gör att motorerna tar skada samt att oljan måste bytas oftare.

Biogas

Biogas produceras genom rötning av olika avfallsprodukter, alltifrån svingödsel till hushållsavfall. Rötning är en syrefri nedbrytning av organiskt material som till slut bildar gasen metan. För att påskynda rötningsprocessen tillförs värme. Nackdelen är att det bildas 40-55 procent koldioxid i processen och att den är energikrävande.

Process-energin kan uppgå till 40 procent av varje producerad enhet metan. Metangasen energivärde är 1 000 liter gas för varje liter bensin/diesel. Gasen måste därför komprimeras till 200 bar för fordonsdrift.

Fördelarna med metan är att den är ren och partikelfri. Nackdelarna är att dåligt renad gas innehåller svavelväte som förstör motoroljan samt att gasen har sämre kylförmåga än bensin/diesel. Vilket innebär att topplocken överhettas med motorhaveri som följd. Energiutbytet är också alldeles för lågt för att kunna ersätta oljan totalt sett.

Eldrift

En elmotor har en verkningsgrad på 80 procent, en dieselmotor på 40–48 procent och en bensinmotor på 30–35 procent. En elmotor förbrukar således mindre energi än de övriga motorerna. Löser då elbilen våra problem med koldioxiden och transporterna eftersom den inte släpper ut några avgaser? I dag kan man svara nej på denna fråga, av tre skäl.

  1. Det stora problemet med elbilar är inte batterikapaciteten, utan själva överföringen av el-energin. När du tankar din bensinbil tar det två till tre minuter att få in 50 liter i tanken, vilket motsvarar 500 kWh. I en elbil kan man näppeligen få in mer än cirka 2 kWh per minut, motsvarande en körd mil per ladd-minut. Detta begränsar användningen av elbilar kraftigt. Att öka överföringen av el kräver stora investeringar i elnäten.

 

  1. Elbilsägarna är dessutom beroende av att ha en laddstation tillgänglig, eftersom en elbil i dag kräver underhållsladdning. Detta för att batterierna inte ska ta skada. På vintern går körsträckorna ner så mycket som 30 procent.

 

  1. Under påsk- och julhelger åker många långa sträckor, vilket gör att de måste ladda bilen under färd till exempel i Hudiksvall. Elnätet där skulle inte klara av snabbladdningar av 40–100 elbilar samtidigt.

Vi står inför ett teknologiskt vägskäl. Det finns ingen tillgänglig teknik för att lösa transportproblemet bränslemässigt. Det finns heller inga förutsättningar för en kostsam elutbyggnad för fordon utan kärnkraft.

Att utifrån dagens teknologi hävda att transporterna ska vara fossilfria inom 25 till 30 år är således en utopi.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mats Jangdal:
    30 januari, 2019

    Örjan har rätt i att alternativen till bensin och diesel inte är tillräckligt bra. De kommer aldrig att fungera tillfredsställande.
    Men Örjan har också fel på ett par punkter. Det som kallas för fossila bränslen är inte med säkerhet det. Koldioxid från förbränd "fossil" bränsle ingår visst i kolets kretslopp. Växterna gör ingen skillnad på kolmolekylerna, för det är ingen skillnad på dem.

    Att Jordens medeltemperatur ökat med cirka 1°C på hundra år sedan lilla istidens slut beror på att haven värmts och gasar ut koldioxid. Det enda vettiga är att sluta fatta beslut med hänvisning till klimatet, för koldioxiden påverkar inte det.

  2. Anders Fredriksson:
    30 januari, 2019

    Koldioxiden är ju en nyttig gas.

  3. Maximilian:
    29 januari, 2019

    Mycket bra artikel som bör läsas av alla. Tack för det.

    Behålla alla möjliga bränsle och särskild diesel och "strunta i Eldrift."kortfattad.

Lästips:

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

Debatt: Nollvision – för vem?

Döden på jobbet. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda i arbetsolyckor.

Så lyfter vi facket

Debatt. En fackförening utan aktiva medlemmar är en fackförening utan kraft! Arbetarrörelsen måste bli en rörelse igen. Vi måste våga titta framåt. Inte fastna i en romantisk bild av vad vi en gång varit och med sorgsen blick förlamat konstatera omöjligheter och problem.

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

Nollvision – för vem?

Debatt. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda!

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

En strömlös ledning

Efter stormen. Jag somnade inte förrän vid fyratiden på morgonen när orkanen Alfrida drog in. Stugan i skärgården skakade och de lösa nockplåtarna som jag borde satt fast i höstas hamrade och slog.

Driving home for Christmas

Åkeri. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Världens uslaste Europaväg

Vägar. I slutet av artonhundratalet byggdes en elektrisk järnväg från Stockholm till Djursholm. Den var så dålig att den kallades ”Världens uslaste järnväg”. Dagens motsvarighet i landsvägstrafiken är E4:ans 2+1-väg utanför Ljungby.

Jag väntar mig politisk turbulens

Ledare. Efter månader av politiskt käbbel har vi fått en rödgrön regering. En vänsterregering som till betydande delar ska driva högerpolitik.

Högt pris för en röd-grön regering

Ordförandeord. Det är bra att Sverige nu har en regering och det är bra att statsministern heter Stefan Löfven. Det som inte är bra är att priset för den överenskommelse som har slutits mellan S, C, L och MP riskerar att bli alldeles för högt.

Jag orkar snart inte mer!

Insändare. Har jobbat skift i snart 14 år. Kört lastbil dag som natt. Känns som att jag aldrig är ledig. Hinner aldrig återhämta mig.

Gör fackkurser obligatoriska!

Insändare Tycker att facken generellt gör ett bra jobb i Sverige, men man måste bli mycket bättre på att utbilda sina arbetare.

Debatt: Facket & framtiden

På en död planet finns inga jobb

Ulf Jarnefjord: Utsläppen av växthusgaser måste minskas drastiskt för att den globala uppvärmningen ska hejdas. Detta är en ödesfråga också för fackföreningsrörelsen.

Biltvätt

Vår förbannade skyldighet

Bengt Sandberg: Fackföreningsrörelsen i Sverige har tagit ställning för att ta kamp för de papperslösa. Därför startades i september 2008 Fackligt center för papperslösa. Centret ska vara en motor bland förbunden mot att människor utnyttjas på svenska arbetsplatser.

Så lyfter vi facket

Johan Eriksson: En fackförening utan aktiva medlemmar är en fackförening utan kraft! Arbetarrörelsen måste bli en rörelse igen. Vi måste våga titta framåt. Inte fastna i en romantisk bild av vad vi en gång varit och med sorgsen blick förlamat konstatera omöjligheter och problem.

Det handlar om världsbilden

Jesper Bengtsson: Jag tror att valet i september kan sammanfattas med fyra ord: Det handlar om världsbilden. Jag är dessutom övertygad om att de fackliga organisationernas största utmaning under de kommande åren är att klara av att forma och etablera sin egen bild av vilket samhälle vi lever i.

När alla tänker som chefen …

Krönika. Det var en gång en liten, liten chef på ett litet, litet taxibolag. Vi kan kalla honom Loffe. Företaget finns i kustbandet men ägs av Stora bolaget i storstaden. Vi kan kalla det Skärgårdstaxi. Här utövar Loffe sin egen version av ledarskap.

David Ericsson

Driving home for Christmas

Davids krönika. När jag körde av färjan härom kvällen i Helsingör såg jag något märkligt. En tom utländsk dragbil framför mig lämnade hamnområdet, vände i rondellen utanför och körde tillbaka in mot terminalen.

Döden blir oftast bara en liten notis

Ledare. Vasagatan i centrala Stockholm. En vit lätt lastbil från en flyttfirma parkerar i lastzonen vid trottoarkanten. Föraren och två medhjälpare hoppar ur och fäller ner bakgavellyften.