Illustration till: Vad vill EU med vägtrafiken?

Vad vill EU med vägtrafiken?

Frågor & svar. Det snackas om nya kör- och vilotider för lastbilschaufförer. Och glunkas om uppluckrade cabotageregler för utländska åkerier i Sverige. Något slags EU-paket för vägtrafiken är på gång, borta i Bryssel. Här försöker vi bena ut begreppen.

1. Vad är mobilitetspaketet?

Det stora paketet med förslag om ny lagstiftning och förändrade regler inom hela transportsektorn heter Mobility package (rörlighetspaketet), men brukar kallas vägpaketet.

EU-kommissionen presenterade första delen i år. I november kom del två med insatser för miljön, satsningar på miljöbilar och en översyn av så kallade kombitransporter. Kommissionen vill främja transporter med kombinerade trafikslag, som järnväg, sjöfart och lastbil. Vägtransporterna ska kortas och trafiken styras om till mer räls och vatten.

Tredje och sista delen av paketet ska lanseras 2018.

 

2. Varför lägger EU-kommissionen en massa förslag om vägtrafiken nu?

Vägtransporterna sysselsätter cirka fem miljoner européer. Sektorn är också en av få där utsläppen sedan 1990 har ökat inom unionsländerna. Landtransporterna står i dag för nästan en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser, uppger EU. Orsaken är den stigande efterfrågan. Kommissionen säger sig vilja hejda ökningen och leva upp till klimatmålen i Parisavtalet.

Andra skäl är att reglerna behöver komma i kapp den snabba tekniska utvecklingen, en ny ekonomi och att fler människor jobbar mer eller mindre tillfälligt i andra EU-länder.

Kommissionen är rädd att EU ska hamna på efterkälken gentemot Asien, och hävdar att man vill skapa en mer konkurrenskraftig och socialt rättvis transportsektor. Syftet sägs också vara att minska företagens administrativa bördor, förbättra kontrollen av att regler följs, skapa en mer jämlik konkurrens och förtydliga oklara lagar.

 

3. Varför ska en svensk lastbilschaufför bry sig?

Nya regler om bland annat kör- och vilotider och hur mycket utländska åkerier får köra i Sverige påverkar dig som chaufför. Både direkt i form av arbetstider och indirekt i fråga om konkurrens från andra EU-länder.

 

4. Vad händer med den heta frågan – cabotagetrafiken?

I dags tillåts tre inrikeskörningar inom sju dagar av utländska åkerier (som innan dess levererat gods i eller utanför ett annat EU-land). Tanken är att undvika tomma lastbilar och spara miljön. Kommissionen vill i stället tillåta ett obegränsat antal körningar under fem dagar.

Transport invänder att förslaget skapat stort missnöje och oro bland yrkeschaufförerna. Med ett fritt antal transporter kan utlandsåkerier planera en vanlig arbetsvecka för en chaufför som kör cabotage. Tar man bort begränsningen av antal så måste man samtidigt minska max antal dagar till två eller tre.

Transport vill i stället begränsa det totala antalet cabotagekörningar under en kalendermånad. Utländska företag ska inte kunna köra kontinuerligt cabotage, som i dag, och komma runt reglerna genom att rulla över gränsen till exempelvis Norge en gång i veckan.

En tydlig definition av vad som menas med tillfällig trafik saknas fortfarande. Begränsas cabotagetiden under en längre period så blir det tydligare. Kontrollerna av att cabotagereglerna följs behöver också stärkas mer än kommissionen föreslår.

Kommissionens förslag främjar inte konkurrens på lika villkor. Risken är att svenska chaufförer förlorar sina jobb och att miljön skadas av äldre fordon med mer utsläpp, anser Transport.

 

5. Hur länge ska chaufförer få sova i lastbilshytten?

Reglerna har varit otydliga och tolkats olika i unionsländerna. Kommissionen föreslår att chaufförer inte ska få ta sin reguljära veckovila i hytten. Arbetsgivarna ska därför bli skyldiga att erbjuda logi med mat- och duschmöjligheter för förare som kör långdistanstransporter när de ska ta 45-timmars-vila.

 

6. Det knådas också på nya regler för kör- och vilotider?

Enligt dagens bestämmelser ska chaufförer ta sin 45-timmars-vila senast efter sex dagars arbete. Tar förarna förkortad veckovila är det 24 timmars vila efter sex dagar som gäller.

EU-kommissionen föreslår i stället att förare under en fyra-veckors-period ska kunna ta upp till två förkortade 24-timmars-raster. Kompensationen för den minskade vilan måste sedan läggas till den följande ordinarie vilan.

Förslaget ökar flexibiliteten. Utlandsförarna kan åka hem efter tre arbetsveckor och vara hemma i fem dagar, i stället för att vara borta flera månader i sträck. De blir mer utvilade och vägtrafiken säkrare, menar kommissionen.

Transport invänder att kommissionen beskär veckovilan. Skjuter chaufförerna upp sin långa ledighet så kan de köra på i tre veckor – och under den tiden bara ha två lediga dagar. Det innebär trötta förare, långa perioder utan kontakt med familj och vänner samt sämre trafiksäkerhet.

Kommissionens förbud mot veckovila i hytten blir ett slag i luften eftersom chaufförerna fortfarande kan ta sin dygnsvila där. I praktiken kommer de att bo i sina fordon tre veckor i sträck, varnar Transport, som vill behålla dagens kör- och vilotider.

 

7. Är det fler förslag och förändringar på gång?

Åtskilliga. Kommissionen presenterar olika åtgärder för att bekämpa så kallade brevlådeföretag. Andra rör transportköparnas ansvar för att lagar och bestämmelser följs under transporterna, men är för svaga, tycker Transport.

Förslag finns om att chaufförer ska registrera gränspassager manuellt. Det så kallade kombidirektivet, för kombinerade transporter via järnväg, sjöfart och väg, har också setts över. Men nyheterna är få. Kommissionen uppmuntrar kombitransporter, av miljöskäl. Transport anser tvärtom att reglerna utnyttjas för att runda cabotagereglerna och vill avskaffa dem helt.

 

8. Var det inte nya bestämmelser för utlandsarbetare också?

Jo, det så kallade utstationeringsdirektivet gäller anställda som arbetar tillfälligt i andra medlemsländer. Direktivet behandlas nu i unionen med förslag om att tillfälliga utländska anställda ska ha samma lön som arbetstagare i värdlandet.

Men kommissionen vill ha särskilda bestämmelser för transportsektorn. Man föreslår att utlandsförare, som under en månad vistas kortare tid än tre dagar i en medlemsstat, inte ska omfattas av utstationeringsreglerna om lön, semester och andra villkor. Stannar chaufförerna längre än tre dagar i en månad ska utstationeringsreglerna däremot gälla.

Kommissionen föreslår även att företag vid utstationering ska informera berörda myndigheter om chaufförer och vilka fordon de kör. Transport anser att värdlandets löner och villkor ska gälla, oavsett om det handlar om internationella, cabotage- eller kombitransporter.

 

9. Vad händer nu?

Den 5 december träffas infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) och EU:s transportministrar i Bryssel för att bland annat diskutera nya cabotageregler och andra förslag i vägpaketet.

Det manglas nu av politikerna i både EU-parlamentet, ministerrådet (med ministrar från unionens länder) och kommissionen – innan de nya reglerna klubbas och införs i medlemsländerna.

Tidsplanen är inte klar. Bulgarien som ordförandeland från årsskiftet kan sinka processen, tror bedömare. Många vill ha paketet i hamn före valet till EU-parlamentet i juni 2019.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Starkare skydd för visselblåsare

EU. Pågår farliga transporter på din arbetsplats? Den som avslöjar detta ska inte få sparken. EU har bestämt att visselblåsare på arbetsplatserna ska skyddas. Regeringen utreder hur de nya reglerna ska införas i svensk lag.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Blivande ledamot Kim Bäckman, ordförande och sekreterare Fredrik Nilsson Hjert och ledamot Patrick Klingström.

Klubben gör omstart i nya lokaler

GDL i Karlstad. Äntligen går flytten från GDL Transports slitna, urvuxna lokaler i Karlstad. Transportklubben samlar sig och startar om – i den splitternya terminalen i Bråtebäckens industriområde.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.