Oskar Pihlqvist och Erika Backler Swärdh
Close
Oskar Pihlqvist och Erika Backler Swärdh jobbar i Helsingborg hamn och är fackligt aktiva i Transport. De anser att stuveriarbetarna måste få ta över mer av surrningsarbetet på fartygen.
Close
Avtalsrörelsen

Surrning kan rädda många hamnjobb

Helsingborgs hamn. Automatiseringen kommer att påverka hamnjobben. Därför lägger Transport mycket krut på ”lashing”-frågan. Helst vill förbundet få den reglerad i det nya kollektivavtalet.

– Som stuveriarbetare har vi ju rätt till surrningsarbetet. Fast här utför vi inget. Mina medlemmar är medvetna om att automatiseringen kommer. Och att vi måste tänka om, säger Erika Backler Swärdh, sektionsordförande för transportarna i Helsingborgs hamn.
Lashing är det engelska ordet för surrning. Över hela världen diskuteras nu surrning av containrar och annat gods ombord på fartyg och färjor.
I många år har det funnits en internationell överenskommelse om att jobbet att ska utföras av hamnarbetare. Inte av sjömän som behöver vila under hamnstoppen. I januari 2018 förhandlade hamn- och sjöfartens parter fram en ny starkare skrivning. Den tydliggör att surrningen ska göras vid kaj. Av hamnarbetare.
I Norden fick rederierna två år på sig att ställa om, så det nya avtalet började gälla den 1 januari 2020.
I Sverige har mottagandet varit blandat. Intresset från hamnbolagen är svalt, trots att surrningen innebär tjänster som kan ge nya intäkter.
Erika Backler Swärdh har ingått i en facklig delegation som besökt Finland och Rotterdam för att se hur surrningen går till i andra länder. På hemmaplan, i Helsingborg, har reglerna inte fått genomslag:
– Det fungerar inte alls. Hamnen har gått ut till kunderna med beskedet att Helsingborg inte erbjuder surrningstjänster. Frågan är inte helt enkel. Bland hamnarbetarna har det funnits ett motstånd också.
– Jobbet är tungt och sliter på kroppen. Men fler och fler förstår allvaret. Vi har begärt förhandlingar med arbetsgivaren, säger hon.
Surrningen av godset är ytterst en sjösäkerhetsfråga. Internationella regler slår fast att både säkring och borttagande av säkringar ska ske vid kajen.
Erika Backler Swärdh igen:
– I Rotterdam stod inspektörer och spanade på fartyg som var på väg in. Hade sjömännen börjat plocka bort stängerna som låser containrarna riskerar rederiet böter.
– Efter det blev jag mer uppmärksam på båtarna som anlöper Helsingborg. Tyvärr är det ganska ofta så att besättningen börjat plocka bort surrningen.
Hon tar täten ut på en av kajerna. Lastningen är i full gång på det Malta-flaggade fartyget Jett. Container efter container lyfts ner i lastrummet. Uppe på däck står redan burkar i tre våningar.
Stängerna som säkrar dem är tunga.
– Tidigare skötte vi surrningen åt ett rederi, men inte nu längre. Det är ett tungt jobb och många hamnarbetare vill helst slippa det, säger Oskar Pihlqvist.

Containerfartyg angör Helsingborg
Ett containerfartyg anlöper Helsingborg och får assistans av en bogserbåt. Foto: Jan Lindkvist

Hur ser sjömännen på surrningsarbetet? Joakim Hellmouth är ombudsman på fackförbundet Seko, som organiserar sjömän i en separat avdelning, Seko sjöfolk.
– Pratar vi om containertrafik är det inga sjömän som vill hålla på med det. När det gäller färjor med passagerare eller med blandat gods och passagerare är det svårare.
– Seko sjöfolk hävdar att surrningsklausulen i det internationella avtalet över huvud taget inte omfattar kryssningstrafiken. Ofta har färjerederier anställda matroser som bara har till uppgift att sköta surrningen.
Peter Lövkvist, internationell chef på Transport och tidigare hamnarbetare, var med och förhandlade fram avtalet om stuveriarbetarnas rätt till surrningsarbetet. Han jobbar nu med att försöka få de svenska hamnbolagen att haka på.
– Arbetsgivarna är fortfarande motsträviga. Det blir en konstig situation när rederierna vill göra rätt och hamnbolagen inte ställer upp och erbjuder de tjänster som efterfrågas. Hamnbolagens ointresse är förvånande. Det är ju arbetsuppgifter som de kan ta betalt för.
Peter Lövkvist ser ändå öppningar. Flera hamnar har klargjort att man ska ta över surrningsarbeten.
Hur fungerar det i andra länder?
– I USA, Kanada och Australien utför hamnarbetare mycket ”lashing”. I Tyskland är det blandat, förklarar Peter Lövkvist.
– I Belgien och Nederländerna utför sjömän ingen surrning. Där är det vanligt med särskilda ”lashing-firmor” som bara utför den sysslan. Samma tendens ser vi i Sverige. Och då måste vi bevaka att jobbet i vart fall utförs på vårt hamn- och stuveriavtal.
I de internationella fackliga diskussionerna om ”lashing” har Peter Lövkvist mött blandade reaktioner från sjömän:
– En del är förbannade, andra själaglada att få slippa. På feederbåtarna som matar gods till de stora oceanhamnarna hinner sjömännen inte med. De får inte ihop den vilotid de ska ha.
Vad betyder surrningen för framtida arbetstillfällen i svenska hamnar?
– Det är faktiskt hundratals hamnjobb det handlar om, ifall reglerna får fullt genomslag. Och det i en bransch med bara omkring 2 500 stuveriarbetare. Det är därför Transport driver frågan så hårt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Nina och Mikael Arnewing.

Drömmen om båtlivet

Båtägare. Han gick till sjöss som 16-åring. Hon kallar sig landkrabba. Och, ärligt talat: Mikael och Nina Arnewing är än så länge mest bryggseglare i sin 34 fot långa motorbåt.

Transportarbetarens logga

Transport: Klarhet krävs om portugisisk hamnkonflikt

Hamn. Lissabonkonflikten har anlöpt Göteborg. I hamnen ligger ett fartyg som sedan förra veckan är försatt i blockad av Hamnarbetarförbundet, som hävdar att strejkbrytare lastat i Portugal. Men innan det blir aktuellt med sympatiåtgärder vill Transport få klarhet i den portugisiska konflikten – och om den är laglig.

Transportarbetarens logga

Pierre Mollestam

…renhållningsarbetare hos NSR i Sveriges bästa miljökommun.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

Sommar i Sverige
Hjo hamn, Smultronstället i Söderköping och ingången till gruvgången Tilas Stoll på Högbergsfältet.

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.

Genom företaget Tochal taxi i Borås fick iraniern Davood Barmaki arbetstillstånd i Sverige. ”Jag blev utnyttjad och lurad på lön”, säger Barmaki som till slut kontaktade Transport för att få hjälp.

Lurad på lön i fem år

Migrantarbetare. Davood Barmaki flydde undan regimen i Iran och fick jobb på ett taxiföretag i Borås. I flera år fick han bo i en skrubb på kontoret, utan riktig lön och med allmosor från chaufförerna.

Maick Jespersen, UPD Sturup

Facklig kamp i motvind på UPS-terminal

Arbetsmiljö. Kyla och drag. Brister i brandskyddet. Stress och tunga manuella lyft. Både facket och Arbetsmiljöverket kräver åtgärder. I stället har paketjätten UPS kortat ner arbetspassen. Terminalarna som fått sänkt lön vänder sig nu mot de egna skyddsombuden.

Ekonomi i kristider
Illustration till Snabbkoll om ekonomi i kristider.

5 tips när pengarna tryter

Snabbkoll. Uppsagd? Permitterad? Oändliga sjuk- och vab-dagar? Många får lönespecifikationer som är tunnare än vanligt. Här är några tips som kan hjälpa ekonomin att gå runt.

Nattsvart i flyg och taxi
Arlanda, flygplan, regngrå ruta

Så hårt slår krisen

Flyg. Resandet har störtdykt. Flyg och taxi är i kris. Permitteringar, varsel och uppsägningar följer i coronans spår. Men några ljusglimtar finns – och en strimma hopp.

Skyddsombudet Thomas Belvén och kollegan slog redan i januari larm om planen från Italien och Kina. Foto: Justina Öster

Thomas rustar kök under permitteringen

Flyg. – Vart tar det här vägen? Med jobb? Och inkomster? Tankarna snurrade i huvudet på Thomas Belvén när han permitterades på flygcateringbolaget Gate gourmet. Nu har han fullt upp med köksrenovering och har köpt husvagn.

Saied Tagavi

Taxibranschen nere för räkning

Taxi. Åkerierna är på fallrepet och de allra flesta ser konkursen närma sig. Taxichaufförerna har svårt att få ut sina garantilöner. –  Det är många som ligger illa till, säger Saied Tagavi, ordförande för Transports taxisektion i Stockholm.

Coronapatrullen
Mohammed Aden, taxiförare, Göteborg

På resa genom corona-Sverige

Ingen karantän. Taxiförare med slocknade blickar. Motorvägar tömda på trafik. En högtalarröst som ekar ödsligt i flygets avgångshall. Men också åkerier som jobbar för högtryck. Och en fackförening där hoppet tänts om ett mer solidariskt samhälle.

Taxiförares rättigheter på engelska

Taxi drivers!

Taxi. In brief about your rights. Kort om dina rättigheter som taxiförare - på engelska.