Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.
Close
Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.
Close
Kultur

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

De är två personer som gör allt. Begär ut domar och läser förundersökningsprotokoll. Läser gamla årgångar av Nordisk kriminalkrönika. Spelar in. Klipper.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin får under säsong runt 300 000 lyssningsstarter på podden i veckan. Det gör Mordpodden till en av landets mest populära. Många av de stora är så kallade pratpoddar där mer eller mindre kända människor sitter och surrar om ditt och datt.

– Vi drog egentligen nitlotten i poddvärlden. Ett avsnitt tar ungefär två veckor att göra för oss. Den som gör en pratpodd sitter i ett par timmar och pratar. Sedan är de i princip klara. Dessutom tjänar de en massa pengar, så de kan ha kanske en producent som klipper åt dem, säger Linnéa Bohlin.

Mordpodden är ett och ett halvt år gammal och har när den här tidningen kommer ut just gått in i sin femte säsong, programmen kommer veckovis fram till nyårsafton. Men varför lägga så mycket tid på att berätta om mord?

– Vi har båda intresse för radio och dokumentärer. Jag har varit intresserad av rättssystemet och brott och straff länge, säger Linnéa Bohlin.

– Vi är ju inte kriminologer eller så, allt det vi vill förmedla får vi lära oss först. Vi har fått ganska mycket kunskap under vägens gång och det är häftigt att få förmedla det i den här produkten, säger Amanda Karlsson.

Linnéa Bohlin berättar att det kan vara psykiskt tungt under inspelningsperioden.

– Vi har det med oss hela tiden. Vissa av fallen tänker man på hela kvällen och så drömmer man om dem på natten.

Avsnitten är upplagda så att Linnéa Bohlin eller Amanda Karlsson läser upp en berättelse om ett mord. Sedan diskuterar de fallet med varandra. De tror att kombinationen med berättande och diskussion är det som gör att Mordpodden sticker ut från mängden.

– När vi började berättade vi mer om våra egna åsikter. Nu tycker vi det är viktigt att ta upp fakta och statistik i diskussionen så att lyssnaren kan få med sig något mer, säger Amanda Karlsson.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Demokrati

Våga ta snacket om demokratin!

Kultur. ”Det är i dag vi måste agera om vi vill ha en demokrati i morgon”. Förintelsens överlevare Hédi Frieds ord biter sig fast. Väktaren Niklas Strand tycker att vi ska våga ta snacket vid fikabordet. Vad kan du göra för att skydda demokratin?

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.