Ledare

Hur många hundra miljoner bjuder du på?

Ledare. Mil efter mil av asfalt. Mobilens gps-app mäter farten och ger lite underhållning längs den monotona E4:an. Då och då hamnar jag bakom lastbilar, svenska eller utländska. Många tycks ligga kring 87–88 kilometer i timmen. Det vill säga 10 procent över laglig hastighet.

Tankarna snurrar i gång. Varför kör så många för fort? Varför bjuder chaufförerna åkare och speditörer på detta, inklusive risken för fortkörningsböter?

Det leder till ett tankeexperiment.

Det finns omkring 60 000 svenskregistrerade tunga lastbilar i Sverige. Låt oss anta att 30 000 av dem rattas av anställda chaufförer som i genomsnitt kör 10 procent för fort. Alltså 33 kilometer i timmen på 30-vägar, 55 på 50-vägar, 77 på 70-väggar och 88 på 80-vägar.

Vi antar vidare att dessa chaufförer i snitt jobbar åtta timmar om dagen och då sitter vid ratten i sju timmar. Och att den körda sträckan, i medel, är sex mil per körd timme.

Det blir 42 mil per dag. Det vill säga drygt 4 mil längre än om de konsekvent hållit lagstadgad hastighet.

I mitt exempel avverkar förarna 60 kilometer varje körtimme. Det skulle ta runt 40 minuter att klämma de fyra ”extra” milen som blir kvar för den som lättat på gasen. En arbetsdag på totalt åtta timmar och 40 minuter.

Den avtalsenliga timlönen för chaufförer är ungefär 158 kronor. Det innebär att den laglydige föraren skulle fått runt 105 kronor mer i lön. (Plus eventuell övertid och ob.) Varje dag.

Det blir 2 300 spänn mer i månaden. Minst. Kruxet för facket är att det innebär schemalagd övertid. Ett alternativ är att åkaren köper in fler bilar och anställer nya chaufförer. Och tar mer betalt av speditören och transportköparen för att täcka kostnaderna förstås.

Riktigt intressant blir det när den uteblivna lönen, 2 300 kronor, multipliceras med 30 000 fortkörande chaufförer. Det blir 69 miljoner kronor varje månad! Nästan 830 miljoner per år! Som du och dina förarkolleger bjuder arbetsgivarna på.

Fast. Visst, visst, jag medger.

Det kan vara grovt felräknat. Kanske är det bara hälften så många förare som kör för fort. Och kanske med hälften så mycket, 5 procent.

Då blir det bara runt 200 miljoner kronor som arbetsgivarna slipper hosta upp i lön till förarkollektivet.

Sedan är det ju det här med tempot. Man vill ogärna bryta trafikrytmen.

Och jag erkänner: Det är tyvärr vilsammare att ligga i täten för motorvägskaravanen på E4:an. Fri sikt mot vägrenen och horisonten. I stället för att stirra in i bakgaveln på en framförvarande bil.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Johan larsson:
    27 maj, 2020

    Allt färre svenskregade dragbilar rattas av svenska förare, utan av utstationerad el inhyrd personal.
    Merparten av dessa har inte svensk lön o många kör sannolikt på milpeng trots att detta ej är tillåtet.

Lästips:

Chauffören Vasile ville inte köra godset. Han ansåg inte att det var säkert och han saknade rätt utbildning. Efter 60 kilometer upptäckte han att spännbanden lossnat och att metallkonstruktionen började svaja. När han försökte lösa problemet fick han diskbråck.

Skulle du köra det här?

Åkeri. Den rumänske chauffören Vasile skadade ryggen när han försökte rädda en kollapsad lastsäkring. Företaget nekar till inblandning i skadan och säger att han är ute efter att hämnas. – Jag vet inte vad jag ska göra. Min läkare säger att jag inte får lyfta mer än två kilo. Jag kan inte lyfta min sexåriga son, säger Vasile.

Företaget nekar till ansvar för skadan

Åkeri. Enligt Trans4you har Vasile inte skadat sig på jobbet. Att han saknade kompetens för godstypen eller att det var dålig lastsäkring stämmer inte heller, enligt företagets representant.

Göteborgs hamn

Nytt avtal i hamn för stuveriarbetarna

Hamn. Landets omkring 3 000 stuveriarbetare är på väg att få ett nytt avtal. Efter bitvis hårda förhandlingar är Transport och Sveriges Hamnar överens om en uppgörelse som ger sammanlagt 1605 kronor i lönehöjning på 29 månader.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Chauffören – en luffare?

Frihet. Många tror nog att luffarna som drog efter vägarna för över hundra år sedan och tiggde mat i gårdarna, gjorde det för att de antingen var arbetslösa eller arbetsskygga. Jag tror att sanningen är mer komplicerad än så. Arbeten har nog alltid behövt göras men frågan är till vilket pris.

Att läsa med öronen!

Läsning. När jag och en kamrat kom in på en dansk pizzeria utanför Köpenhamn, påpekade pizzabagaren förskräckt att vi måste ha ansiktsmask. Kollegan hade redan en medan jag raskt fick en tilldelad.

Banta eller inte?

Hälsa. Sommaren har varit ljuvlig, lugn, fridfull och med mycket god mat – ja kanske lite för mycket. En viss extra rondör kunde spåras både på mig och på kollegorna vid jobbstarten. Kanske borde man göra något åt det?

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Arbetsgivarna agerar respektlöst

Ordförandeord. Avtalsrörelsen pågår för fullt, och med stor sannolikhet har det hänt en hel del från det att denna krönika skrevs till att Transportarbetaren ligger i din brevlåda.

För dagbok på jobbet

Insändare. För ni dagbok i ert arbete? Om inte, varför? Min far var noga med att se till att jag förde dagbok, när jag började köra för elva år sedan.

Pungsparka tillbaka i las-debatten!

Debatt. Om parterna på allvar ska behålla balansen på svensk arbetsmarknad så borde vi väl rätteligen inte enbart diskutera hur arbetsgivaren lättare skall kunna säga upp personal genom att luckra upp lagen om anställningsskydd (las).

Hyllningsrop med lukt av hyckleri

Ledare. På senare tid har hyllningskören över den svenska modellen och kollektivavtalen nått stormstyrka. Det finns snart ingen tongivande debattör, ledarskribent eller företrädare för näringslivet, facket eller rikspolitiken som inte uttalat sitt stöd för tanken att det är arbetsmarknadens parter som själva ska göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.

Vad är trygghet för en arbetare?

Ordförandeord. Under senare tid har jag allt oftare funderat på vad som är trygghet för en arbetare. Hur jag än vänder och vrider på frågan så landar jag i att det rör sig om en trygg anställning och en vettig arbetsmiljö.

Ovissheten består

Ordförandeord. När jag skriver detta har regeringen precis lagt sin höstbudget. En budget som definitivt inte är som förr, på gott och ont. Den här budgeten är ett stort steg framåt jämfört med tidigare under mandatperioden, inte minst fördelningspolitiskt.

Varför klarar Polen lika löner?

Ledare. I somras röstade EU igenom nya skärpta regler för internationella lastbilstransporter. Tanken är att skapa sundare konkurrens och bättre villkor för chaufförer, som många gånger tvingats leva månader i lastbilshytten.

Satsa på fler lastbilsparkeringar!

Debatt. Blir jag vald till statsminister så ska det inte få byggas ett enda nytt industriområde utan ytor för lastbilsparkering. Storleken ska vara i förhållande till hur stort behov av transporter som området kommer att ha.

Värstinglandet

Davids krönika. Se här, ännu en krönika som jag kommer få skäll för! Men det är väl ok. Det är liksom det jag har betalt för som skribent. Att skriva vad jag tycker och känner till, även om inte alla tycker som jag.