Rotterdams hamn
Close
30 miljarder av offentliga medel skulle satsas när Rotterdams hamn byggdes ut och automatiserades.
Close
Inför EU-valet

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs.

Niek Stam, hamnarbetarnas nationella sekreterare på nederländska facket FNV, har nyligen varit i Perth och mött fackliga aktivister. De kom inte bara från Australien, utan också från Nya Zeeland och ända från USA och Kanada.

Kampen om jobben i Rotterdams hamn börjar bli klassisk och kan ses som ett fackligt ABC för hur man räddar jobb när arbetsgivaren vill automatisera.

Niek Stam är förundrad över hur automatiseringen av världens hamnar kan fortsätta oreflekterat trots alla varningsklockor.

– Investerarna uppför sig som skolpojkar som går ner till floden och ställer sig vid kanten för att se vem som kan pinka längst ut i vattnet. Enorma summor slängs i sjön av dem som vill säga att de är störts och starkast.

Många miljarder

I världens hamnar har många miljarder kronor lagts på system som ska lasta och lossa containerfartyg och automatiskt stapla eller hämta containrar. Investerarna lockas av minskade personalkostnader eftersom de anser sig kunna säga upp en stor del av personalen.

Men när beslutet om automatisering av Rotterdams hamn kom för fem år sedan tog FNV och Niek Stam kampen om jobben.

Facket tog fram fakta som avslöjade att 30 miljarder kronor av offentliga medel skulle satsas på omställningen. Men dessa pengar skulle enbart leda till högre vinst för hamnens operatörer, inte bidra till regionens utveckling eller invånarnas välstånd.

FNV bjöd in operatörerna till överläggningar, men mötte ovilliga arbetsgivare. I slutet av december 2014 arrangerade därför facket en stor demonstration utanför hamnmyndigheternas kontor.

En faktabroschyr från FNV visade bland annat att man inte kunde vänta sig ständigt ökade containervolymer i hamnen. Den blev en ögonöppnare för både myndigheterna och bolagen.

Skriften bidrog till att förhandlingar kom i gång, men de gick trögt.

Två gånger strandade överläggningarna. En gång därför att facket lämnade förhandlingsbordet, den andra gången gick motparten.

Strejk 2016

Ett första slutbud gick till medlemsomröstning, men förkastades av hamnarbetarna. Därpå genomfördes en större strejk i hamnen i januari 2016.

Efter den möttes parterna igen vid förhandlingsbordet och slöt ett avtal som accepterades av hamnarbetarna.

Parterna blev överens om att inga uppsägningar skulle ske när automatiseringen genomfördes. De som var anställda före den 1 januari 2015 garanterades jobb till 2020. Arbetstiden sänktes för hamnarbetare. Äldre anställda fick jobba 60 procent med 90 procent lön och full avsättning till pensionen.

När maskiner och robotar tar över hamnarbetet är ökad effektivitet ett mål för investerarna. Men ofta går de storstilade planerna i kras, konstaterar Niek Stam. I Rotterdams hamn är till exempel de fjärrstyrda kranarna i dag långt ifrån så effektiva som investerarna drömde om.

– Kranarna styrs numera med joystick. Personalen sitter på kontor 500 meter från kajen och ska göra 28 lyft i timmen. De ligger på under 20 per kran.

Niek Stam var tidigt ute och varnade för bristande lönsamhet och effektivitet vid automatiseringar.

– Nu slår mina förutsägelser in, men även stora konsultföretag som McKinseys och organisationer som OECD säger samma sak.

40 hamnar

Enligt en rapport från McKinseys var omkring 40 hamnar i världen helt eller delvis automatiserade 2017. Man hade satsat närmare 100 miljarder kronor på detta.

Om en automatisering ska löna sig måste produktiviteten öka ordentligt, men konsultföretagets undersökning visade att den i stället faller med upp till 15 procent.

Niek Stam har berättat om detta i många europeiska städer. Inte bara Stockholm och Göteborg har haft besök av honom, utan också Köpenhamn, London, Gdansk, Rom, Genua och Antwerpen.

– Vi vill göra europeiska hamnarbetarfack redo för den kommande automatiseringen. Frågan är inte om den kommer, utan när och hur.

Trots de mörka siffrorna fortsätter automatiseringen av hamnarna. McKinsey rekommenderar det, men med försiktighet.

När Niek Stam besökte Australien planerades en sådan satsning i den lilla staden Fremantle utanför miljonstaden Perth.

– För guds skull, står verkligen fartygen på rad ute på redden och väntar på att få lägga till? frågade jag regeringsföreträdare. Varför i hela världen diskuterar ni automatisering?

Pensionsålder nästa fråga

Nu tar FNV nästa stora strid. I mitten av mars genomförde förbundet både strejker och demonstrationer mot höjd pensionsålder i Nederländerna.

Pensionsåldern är numera 66 år och ska ytterligare höjas i flera etapper. Efter 2022 ska den indexeras och automatiskt höjas när medellivslängden ökar.

– Utvecklingen går mot att vi måste arbeta längre, men ingen hamnarbetare kan vara kvar och lasta containrar tills de är 70 år.

Hamnarbetarna vill stoppa vidare höjningar av pensionsåldern för all framtid, medan FNV:s centrala strategi är mer försiktig. Niek Stam och hans sektion av hamnarbetare är därför de som driver på protesterna.

– Vi hamnarbetare står alltid i första ledet, säger han.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.

”EU bryr sig inte”

Nederländerna. ”Vi måste klara det här själva. EU bryr sig inte.” På en mörk parkeringsplats möter ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob en rumänsk chaufför som inte berättar sanningen om sina villkor. Transportarbetaren åkte till Nederländerna inför EU-valet.

Jan van den Brink, Schiphol

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Punktstrejk i Karlshamns hamn, HF

Många problem återstår efter hamnkonflikten

Analys. Hamnkonflikten är avblåst och för första gången finns två centrala kollektivavtal för landets stuveriarbetare. Avtalen är visserligen exakt likalydande, men dubbleringen kommer ändå att få konsekvenser i hamnarna.

Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.

På spaning i skogsland

Timmertransporter. På den smala kustvägen genom Norduppland har lastbilstrafiken ökat dramatiskt. Många av bilarna kommer från Baltikum och fraktar papper eller stormfälld skog. Fem av östförarna bor i en sunkig barack på idrottsplatsen i Häverödal.

Matbud från Yandex.eda i Moskva.

Matbud jobbade ihjäl sig

Ryssland. Den 16 april dog ett matbud, 21-årige Artyk Orozalijev, under ett arbetspass i Sankt Petersburg. Dödsorsaken var hjärtattack. Han föll omkull på sin cykel efter att ha arbetat tio timmar utan paus.

Inför EU-valet
Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.

”EU bryr sig inte”

Nederländerna. ”Vi måste klara det här själva. EU bryr sig inte.” På en mörk parkeringsplats möter ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob en rumänsk chaufför som inte berättar sanningen om sina villkor. Transportarbetaren åkte till Nederländerna inför EU-valet.

Jan van den Brink, Schiphol

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs..

6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i ETF:s demonstration för schysta villkor? Transportarbetaren ställde frågan till sex av de omkring 5 000 demonstranter som samlades i Bryssel i slutet av mars.

Så gick det sen
Jobbjägarna som åkte buss Gävle–Kiruna

Jobbjägarna – sju år efteråt

Åkeri. Arbetsmarknaden är bister. Ett gäng komvux-elever fixar en buss och styr från Gävle för att söka lastbilsjobb i gruvruschens Kiruna och Pajala. Året var 2012. Blev de kvar?

Inför EU-valet
Demonstration i Bryssel 2019

Krokig stig till schysta villkor på vägarna

Åkeri. Politiker, lobbyister och en långsam europeisk union. Många hinder ska passeras innan EU fattar beslut om nya regler för Europas lastbilschaufförer. Men nu är de största hindren avklarade.

Så här röstade EU-politikerna

Politik. Transportarbetaren har valt ut fyra områden där EU-politiken direkt eller indirekt påverkar transportarbetarna. Så här har de svenska politikerna röstat.

Deras beslut berör din vardag

Analys / John Antonsson. Conny Hård på Här stannar Sverige sa en gång till mig att ”en snigel är snabb i Bryssel”. Han var uppgiven och förbannad efter att parlamentet beslutat att än en gång skicka tillbaka det så kallade mobilitetspaketet till transportutskottet. Han var desto gladare när man till slut kom till beslut. I sena maj är det val till samma parlament.

Självmord
Per-Olof "Turken" Lundin vid Ockelbo kyrka

Varför, Kristofer, varför?

Familjen. En natt i somras knackade två poliser på Per-Olof Lundins dörr. De berättade att hans son inte längre var i livet. Han hade hängt sig i garaget.

Mobbning tar fler liv än arbetsolyckor

Psykologen. Det är inte ovanligt att människor som mår riktigt dåligt väljer att ta livet av sig först när de kommit ur den värsta svackan.

”Du är kass, värdelös …”

Mejlet. Här är ett utdrag ur ett långt mejl som Kristofer skickade till sina anhöriga i januari 2018. Chauffören som Kristofer delade lastbil med har vi kallat XX. XX har en nära relation med åkeriets ägare.

Kultur
S/Y Loris

Träsmak

Båtar. Den sexcylindriga motorn vägde 1,6 ton och drog 32 liter bensin per landmil. Då gjorde den 15 meter långa ”expresskryssaren” S/Y Loris 27 knop. Ombord fanns tändstickskungen Ivar Kreuger.

Granskning: Anställningsstöd
Grafik bidragsjobb bilvård och taxi 2018

Arbetskraft till extrapris

Bidragsjobb. Förra året fick över 7 400 personer lönebidrag, nystartsjobb eller andra bidragsjobb i branscher knutna till transporter. Två branscher sticker ut. Taxi och bilvård. Hur lätt är det som företagare att få tag i personer med anställningsstöd? Vi kollade.

”Det enda som krävs är en Fora-försäkring”

Arbetsförmedlingen. Hur gör bilvårdsfirman för att få tag i personal som till stor del avlönas med bidrag från staten? Vi ringde runt, anonymt, till några Arbetsförmedlingskontor. De som svarade jobbar på enheten ”arbetsgivarservice”.

”Prövningen borde vara hårdare än i dag”

Transport. – Det är beklagligt att en myndighet som Arbetsförmedlingen har så njugg inställning till kollektivavtal. Utan avtal får de anställda sannolikt ingen tjänstepension och då får samhället täcka upp en gång till, när pensionen blir mager.