ORDFÖRANDEN HAR ORDET

Det är allvar nu, mina vänner

Ordförandeord. Den 9 september är det val och det valet handlar om vilken typ av samhälle vi vill ha framöver. På riktigt. Aldrig har det varit så tydligt att valet står mellan trygghet för människor och ett samhälle med mer tillfälliga anställningar och lägre löner; ett samhälle där var och en får klara sig själv i allt större utsträckning.

Låt mig tala klartext, valet handlar inte bara om invandring och migration. Det är att göra det alldeles för lätt för sig, och man kan tycka vad man vill om hur många som ska få komma till vårt land. För vet ni att alldeles oavsett vad som händer på det området kommer de borgerliga partierna, inklusive Sverige­demokraterna, att dramatiskt förändra vår arbetsmarknad och möjligheterna för oss att leva ett tryggt och bra liv.

De hymlar inte längre om att de vill avveckla den svenska modellen, att de vill luckra upp lagen om anställningsskydd så att den som varit kritisk mot arbetsgivaren, den som varit sjukskriven i perioder eller den som ”riskerar” att vara föräldraledig också är den som får sparken först. Och de lagstiftar gärna om låga löner som kommer att leda till lönesänkningar i hela landet.

Alliansen är tydlig med det och tydlighet är ju bra, även om förslagen är skrämmande. Att Sverigedemokraterna däremot mest mumlar om att allt är invandrarnas fel och möjligen plockar upp några av våra förslag på åkeriområdet, samtidigt som man vill skjuta den svenska modellen i sank, är ytterst problematiskt. Ta in detta, för det är viktigt: SD kommer att genomföra försämringar som drabbar vanliga människor, alldeles oavsett vad de genomför på migrationsområdet.

Jag får ofta frågan varför vi som fackförbund engagerar oss politiskt. Svaret är enkelt. Det är för att slå vakt om svenska löner, om anställningstrygghet och om ett jämlikt samhälle för alla.

När det gäller våra branschfrågor har jag länge känt en stor frustration över att det inte har hänt tillräckligt. Fusket breder ut sig på våra vägar och svensk åkerinäring drabbas hårt av samhällets oförmåga att hantera problemet.

Men nu har det vänt. Sittande regering har infört åtgärder som gör att det plötsligt går att komma åt fuskarna på ett helt annat sätt, bland annat genom beställaransvar, förlängd klampning och ett tydligt fokus på utbildning av fler kontrollanter på vägarna. Nu ser jag med spänning fram emot att Socialdemokraterna också levererar på den fråga som ligger på bordet. Det är, som vi ser det, den åtgärd som kommer att ge absolut störst effekt, nämligen satellitbaserad kontroll av tung trafik i hela landet. Med hjälp av gps kan man följa den utländska cabotagetrafiken och med hjälp av fler kontrollanter på vägarna kan man också sätta stopp för fuskarnas framfart.

Vi säger nej till cabotagefusk, lönedumping och skatterabatt för utländska åkerier.

Vi säger ja till ordning och reda på svenska vägar, trygghet på arbetsmarknaden och en lön som går att leva på. Personligen är jag övertygad om att den tryggheten kan bara en socialdemokratiskt ledd regering leverera.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Michaela Leo:
    21 september, 2018

    Jag hoppas se mer facklig-politisk samverkan mellan valen. Det är sedan länge något facken säger ska bli av, men i praktiken kommer valår alltid som lök på laxen, eller kedjorna på vinterdäcken - då satsar vi, men då är det ofta för sent. Ett långsiktigt arbete med att öka medvetandegraden hos förtroendevalda och alla övriga medlemmar är det enda som funkar i längden. Annars kommer den nedåtgående spiralen att fortgå kring förståelsen om vikten av facklig-politisk samverkan.

Lästips:

Tommy Wreeth

Följ oss i Almedalen

Orförandeord. Almedalen … är det ett jippo för samhällseliten och klubben för inbördes beundran – eller ett uttryck för den fantastiska demokrati vi lever i?

Tommy Wreeth

Vem betalar priset för fri frakt?

Ordförandeord. Antalet transporter i samhället ökar och tempot likaså. Varor ska helst inte ligga stilla alls och det som tidigare fick ta fem timmar att transportera ska nu förflyttas på tre.

Högerextrema krafter vädrar morgonluft

Ordförandeord. Knappt har vi hunnit lämna ett val med stökigt efterspel bakom oss, förrän det är dags för ett nytt. Den 26 maj är det val till Europaparlamentet.

Indragen sjukpenning katastrof för kroniskt sjuka

Insändare. Statsvetaren och forskaren Niklas Altermark vid Lunds universitet har nyligen presenterat en delrapport kring de allvarliga resultat han funnit i sin forskning om konsekvenserna av Försäkringskassans avslag till sjukdomsdrabbade människor.

Följ oss i Almedalen

Orförandeord. Almedalen … är det ett jippo för samhällseliten och klubben för inbördes beundran – eller ett uttryck för den fantastiska demokrati vi lever i?

En T-pod – världens första tunga, självkörande transport på allmän väg. Här körs den i Jönköping.

Personal kommer att behövas trots digitalisering

Debatt. Automatisering är inte lösningen på transportnäringens kompetensbrist. Därför efterlyser vi höga politiska ambitioner och fler utbildningsplatser. Annars hotas hela näringslivet.

Det ser illa ut – och kan bli värre

Ledare. Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden minskat från 77 till 67 procent i Sverige. Bland arbetarna är nedgången än mer dramatisk. Från 77 till 59 procent.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Vredens druvor

Läsupplevelse. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Mamma!

Sorg. Det är mörkt nu. Min mamma har gått bort. Solen skiner visserligen nästan för jämnan men hos mig är det ständig halvskymning. Det har inte varit någon vidare vår i år. Först var det damen i en Tesla som inte begrep att man måste minska farten när man kör in till en mack. Hon fick sladd, körde på mig så att jag fick en flygtur som hette duga.

Hur ska det gå?

Avtalsrörelsen. Årets lilla löneförhöjning har kommit och snart drar nästa års avtalsrörelse i gång. Efter vad man kan läsa blir det ett normalt avtal inom transportbranschen. Ett som följer industrins så kallade märke. Alltså drygt två procents lönelyft. I vart fall arbetsgivarna verkar nöjda. Men hur kan de vara det?

Tommy Wreeth, Mattias Dahl, Li Jansson, Jerker Nilsson

Väktare och vakter behövs – men skärp kraven

Debatt. Vårvinterns granskningar av bevakningsbranschen belyser ett antal problem som vi måste ta på allvar. Det handlar om lämplighet och kontroller, men det handlar också om att de yrkesgrupper som är beredda att ställa sig mellan fara och medborgare ska ges rätt förutsättningar.

Miljöpolitik på glid i Stockholm

Ledare. Kortsiktighet är det nya ledordet i Stockholms trafik- och energipolitik. I förarsätet sitter miljöpartisten och trafikborgarrådet Daniel Helldén.

Vem betalar priset för fri frakt?

Ordförandeord. Antalet transporter i samhället ökar och tempot likaså. Varor ska helst inte ligga stilla alls och det som tidigare fick ta fem timmar att transportera ska nu förflyttas på tre.

Inför EU-valet
6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i Europeiska transportarbetarefederationens demonstration för schysta villkor i Bryssel?

Debatt / Inför EU-valet
EU-demonstration Bryssel

Löneklyftan i EU måste bort

Frank Moreels, Belgien: EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

Lastbilshytt

Låt oss tända gnistan igen

Peep Peterson, Estland: Min far var internationell chaufför och vi levde på östra sidan av järnridån. Jag minns hans berättelser om långa resor till olika östeuropeiska länder på 1970- och 1980-talet.