Debatt

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

I dag finns en politisk enighet om att hela landet ska växa och hålla ihop. Denna ambition borde även avspeglas i infrastrukturpolitiken. Men som vi visar i vår rapport Infrastruktur i hela landet så är detta inte fallet.

I sammanfattningen av förslaget till den nuvarande nationella planen för transportinfrastrukturen skriver Trafikverket gällande järnvägen att: ”De viktigaste transportflödena inkluderar banor i storstadsområden, banor som bildar större sammanhängande stråk och banor med omfattande godstransporter och resande trafik.” På dessa banor vill man öka hastigheten och förebygga risker för hastighetsnedsättningar. När det gäller det övriga järnvägsnätet finns ingen ambition att förbättra, utan bara att behålla standarden som finns i dag. Vissa delar av det lågtrafikerade järnvägsnätet kommer till och med att försämras, konstaterar Trafikverket.

När det gäller vägar prioriteras storstadsregionerna, stamvägnätet, vägar mellan regioncentra samt vägar som har betydelse för näringslivets transporter. Det lågtrafikerade vägnätet kommer att försämras under perioden 2018–2029, särskilt under andra halvan. ”Vägnätets robusthet, komfort och vägkapital kommer att påverkas negativt, men man kommer fortfarande att kunna färdas på ett trafiksäkert sätt i skyltad hastighet på hela Sveriges vägnät”, skriver Trafikverket vidare.

Vi ser att det finns ett stort antal obalanser mellan land och stad när det gäller satsningar på transportinfrastrukturen.

1. Bättre vägunderhåll kräver reformerade väganslag.
Väganslagen och bedömningen av underhåll baseras i dag främst på befolkning och inte på behov av underhåll eller väglängd. Stockholm får till exempel 23 procent av länsmedlen, trots att endast tre procent av Sveriges vägar ligger i länet. Den ojämna fördelningen resulterar i att tusentals personer i Sverige drabbas mycket hårt av det dåliga underhållet i form av trafikfarliga och olycksdrabbade vägar, samt ökat slitage på – och därmed ökade kostnader för – bilar. De senaste åren har flera så kallade väguppror startats som svar på vägarnas dåliga skick. Initiativtagaren till vägupproret i Jämtland vittnar bland annat om vägar som är så dåliga att hon inte ens kan dra sin barnvagn på dem. Några av vägupprorets krav är en lagstiftad lägsta nivå på de allmänna statliga vägarna och att nationella och regionala anslag fördelas efter vägarnas behov av underhåll och inte efter hur många som bor i länet. Det skriver vi under på.

2. Räkna upp finansieringen av enskilda vägar.
Landsbygdsbor tvingas att ta större ansvar för sin infrastruktur än stadsbor. Av de drygt 50 000 mil väg som finns i Sverige är ungefär 40 000 mil enskild väg, där de som bor utefter vägen ansvarar för skötseln av den. Förutom att det handlar om ett stort arbete som till viss del sköts ideellt, så är det dessutom kopplat till ett stort risktagande då den enskilda föreningen kan ställas till svars om till exempel en olycka sker. Statens driftsbidrag till enskilda vägar kommer att ligga på 13,4 miljarder kronor under 2018–2029. Samtidigt finns tecken på att Trafikverket vill ombilda fler allmänna vägar till enskilda. Om de statliga bidraget inte ökas, blir det i praktiken en minskning av bidrag för vägföreningarna. Med fler enskilda vägar riskerar klyftan mellan land och stad att växa ytterligare.

3. Tågen ska gå snabbt i hela landet, inte bara mellan storstäder.
Sverige är ett avlångt land, men görs längre än vad det skulle behöva vara. Höghastighetsbanor kommer att byggas mellan storstäderna, trots att det redan i dag går mycket snabbare mellan storstäderna än på andra sträckor. Från Göteborg till Stockholm går det i dag att ta sig med en snitthastighet på 140 kilometer i timmen. Mellan Östersund och Umeå tar det dubbelt så lång tid eftersom tåget får ta en rejäl omväg, vilket gör att genomsnittshastigheten blir 65 kilometer i timmen om man slår ut det på avstånd och på antal stopp. Det går alltså redan i dag dubbelt så fort mellan Göteborg och Stockholm än vad det gör mellan Östersund och Umeå. Att man väljer att prioritera att bygga snabbare tåg mellan storstäderna baseras på det befolkningsunderlag som nu finns, och inte på att det är samhällsekonomiskt lönsamt – vilket Trafikverkets beräkningar visat att det heller inte är.

Om vi vill använda potentialen i hela landet borde vi se till att tågen kan gå lika fort i hela landet som de redan nu gör mellan storstäderna. Men Hela Sverige ska leva avvisar försök att korta restider som innebär att tåg inte längre stannar på mindre stationer. Detta lämnar många utan miljövänliga och smidiga transportsätt och gör det i praktiken svårare att upprätthålla en levande ort. Och införandet av höghastighetståg får inte leda till att andra banor och rutter nedprioriteras.

Om privatpersoner och näringsliv ska kunna bo, arbeta och driva företag i hela landet är det grundläggande att det finns tillgänglig och fungerande transportinfrastruktur i hela landet. För detta krävs förbättrat vägunderhåll på allmänna vägar. Väganslagen till enskilda vägar borde reformeras för att bättre täcka de verkliga kostnaderna. Järnvägarna ska förbättras i hela landet, inte bara mellan storstäderna. En upprustning av Inlandsbanan skulle ge betydligt förbättrade förutsättningar för godstransporter, reguljär persontrafik och turisttrafik i Inlandet. Den skulle också avlasta den hårt trafikerade Ostkustbanan. Fördelen med Inlandsbanan är att den redan finns. Inga nya intrång eller markavtal behövs, så en upprustning kan starta omgående. Men den behöver rustas till modern standard för att kunna utnyttjas fullt ut.

För att genomföra detta behövs politisk handlingskraft och visionen att hela Sverige ska leva måste stöttas med konkret policy och riktade resurser. Nästa nationella plan kommer att fastställas 2022, men redan nu är arbetet i gång för att planera för den. Vi har stora förhoppningar om att vår infrastrukturminister ser till att kommande plan innehåller tillräckliga satsningar i hela landet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    23 mars, 2019

    Ca 13% av godstransporter sker på järnväg. Skall man öka andelen till 20% så krävs det enorma investeringar i lok, vagnar, och terminaler. I dag så är järnvägskapaciteten utnyttjad till max. Varje ökning av godstransporterna på järnvägen leder till att den snabbare persontrafiken blir lidande. Järnvägens totala effektivitet blir således lidande. Ökad näthandel leder till mer transporter med lastbil. Man bygger stora lagerlokaler i Enköping etc. I Apoteas lager i Morgongåva räknar man så småningom att komma upp i en paketvolym på 100.000 paket om dagen. Frakter som kommer att gå på lastbil. Det viktigaste för landets välstånd är således att hålla en bra standard på landets vägnät. En sammanhängande motorväg från Helsingborg till Haparanda skulle betyda oerhört mycket för landets totala utveckling. Det kan låta motsägelsefullt men det är bättre att dra ned på järnvägens godstransporter och därigenom frigöra ökade resurser för snabbare persontransporter för järnvägens del och låta lastbilarna ta hand om godset. Det är billigare och mer resurseffektivt att underhålla och förbättra ett befintligt vägnät än att bygga nya järnvägsspår för enstaka aktörer.

Lästips:

Ann-Sofie Hermansson (S)

Jag möter klassförakt

Debatt. Sedan en tid arbetar jag som renhållningsarbetare på Renova. Man blir inte miljonär. Men jag har sällan mött så mycket arbetsglädje och yrkesstolthet. Och skicklighet.

Jessica P Klemetsson, Kommunal Stockholms län Karin Åkersten, Seko Stockholm Sofia Södergren Poikulainen, Transport avdelning 5 Kajsa Bysell, Hotell och Restaurangfacket Stockholm Gotland Clara Cleo Cornell, Musikerförbundet avdelning Öst

Det här är inte jämställdhet!

Debatt. Fackets grundläggande uppgift är att se till att människor som arbetar inte kan spelas ut mot varandra. Det är också fackets utgångspunkt i det feministiska arbetet.

Gymnasieelever i klassrum

Släpp in facket i skolan

Debatt. Gå fram till en 19-åring och fråga om hen vet vad ett kollektivavtal är. Fråga också om arbetslöshetsförsäkring, den svenska modellen, anställningsformer, anställningsgrad, uppsägningstid, semester, arbetsmiljö, arbetstider eller om hen vet skillnaden mellan att jobba vitt eller jobba svart. Chansen att våra blivande arbetskamrater har koll på sin framtids kanske viktigaste frågor är minimal.

Tankar i virustid

Insändare. Tänk vad ett litet virus kan göra för samhället!

Jag vill jobba, men …

Insändare. Jag vill jobba men Arbetsförmedlingen vill inte ge mig en YKB-utbildning.

Vi chaufförer borde få bättre betalt

Insändare. Enligt SCB var medianlönen i Sverige 30 900 kronor 2018. Medellönen för män i Sverige 2018 var 36 500 kronor, allt enligt SCB.

Jag möter klassförakt

Debatt. Sedan en tid arbetar jag som renhållningsarbetare på Renova. Man blir inte miljonär. Men jag har sällan mött så mycket arbetsglädje och yrkesstolthet. Och skicklighet.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Viruset och socialismen

Corona. Coronaviruset har fått alla världens epidemiologer, läkare och virusforskare på tå. Men hittills har jag bara hört en av dem säga det uppenbara: att ett likadant eller än värre virus kan komma i framtiden. För virus vandrar runt och som jag minns Hongkonginfluensan så återkom den år efter år då jag var barn.

Lyckans pris

Förändring. Att bli fattig är nog mångas stora skräck. Men huvudpersonen, kvinnan i romanen Skred av Marit Sahlström, är långt ifrån fattig. Ändå är hon olycklig så till den grad att själva livet blir till en omöjlighet.

Sveriges sämsta åkeri?

Arbetsliv. Det går upp och det går ner i åkeribranschen. Saker som var stora för några år sedan såsom ägarbyten, konkurser eller folk som snodde åt sig körningar, kan vara små eller glömda i dag.

Corona

Samhället är sårbart

Ledare. Vi är nog ganska många som då och då funderat över vilken betydelse minskad konsumtion och minskat resande skulle kunna ha för planeten Jordens överlevnad. Eller kanske snarare för mänsklighetens fortsatta existens. Själva klotet lär antagligen repa sig, vad vi än hittar på. Nu är vi här, och det känns inte angenämt.

Corona

Svårt att ligga steget före coronaviruset

Ordförandeord. Jag har varit med om mycket under mina år på Transport. Men som för de flesta andra saknar det som nu sker, med spridning av ett samhällsfarligt virus, helt motstycke.

Det finns en stor grupp förlorare

Ledare. I de avtalsförhandlingar som redan startat är höjd avtalspension ett tungt fackligt krav. Huvudorsaken är förstås de katastrofalt låga allmänna pensionerna. De som blev resultatet av den stora pensionsblåsningen, förlåt pensionsreformen, för 20 år sedan.

Hållbara transporter inget för Ikea?

Ordförandeord. Jag har min bakgrund inom terminal och lager. Jag gillade mitt jobb och det var också det som lade grunden till mitt fackliga engagemang.

Politikerna och egot

Insändare. Ansvarstagandet från svenska politiker i riksdagen är obefintligt!

Vindarna vänder i svensk politik

Insändare. När Alliansen styrde landet infördes jobbskatteavdraget, den 1 januari 2007 kom det första. Det skulle leda till att fler jobbade mer lönsamt sades det. Men vad det har gjort är ett rejält stort håll i statsfinanserna.

Våldet måste stoppas

Insändare. Vi behöver stoppa våldet på tåg, bussar och yrkesförare.

Utländsk dragbil, Jönköping

Jävligt frustrerande och oroande

Dagbok/del 3. Under åren som vi i ordning och reda har granskat åkeriverksamheten i Sverige har vi flera gånger haft föredrag och utbildningar hos både myndigheter och andra organisationer.