Debatt

Bygg infrastruktur så att hela Sverige kan leva

Debatt. Den infrastruktur vi bygger i dag kommer att ha en inverkan på samhällsutvecklingen hundratals år framåt i tiden. Än i dag påverkas regioner av hur järnvägar byggdes under 1800-talet. Dagens infrastruktursatsningar bör därför bygga för det samhälle vi vill ha i framtiden lika mycket som de möter de behov som existerar just nu.

I dag finns en politisk enighet om att hela landet ska växa och hålla ihop. Denna ambition borde även avspeglas i infrastrukturpolitiken. Men som vi visar i vår rapport Infrastruktur i hela landet så är detta inte fallet.

I sammanfattningen av förslaget till den nuvarande nationella planen för transportinfrastrukturen skriver Trafikverket gällande järnvägen att: ”De viktigaste transportflödena inkluderar banor i storstadsområden, banor som bildar större sammanhängande stråk och banor med omfattande godstransporter och resande trafik.” På dessa banor vill man öka hastigheten och förebygga risker för hastighetsnedsättningar. När det gäller det övriga järnvägsnätet finns ingen ambition att förbättra, utan bara att behålla standarden som finns i dag. Vissa delar av det lågtrafikerade järnvägsnätet kommer till och med att försämras, konstaterar Trafikverket.

När det gäller vägar prioriteras storstadsregionerna, stamvägnätet, vägar mellan regioncentra samt vägar som har betydelse för näringslivets transporter. Det lågtrafikerade vägnätet kommer att försämras under perioden 2018–2029, särskilt under andra halvan. ”Vägnätets robusthet, komfort och vägkapital kommer att påverkas negativt, men man kommer fortfarande att kunna färdas på ett trafiksäkert sätt i skyltad hastighet på hela Sveriges vägnät”, skriver Trafikverket vidare.

Vi ser att det finns ett stort antal obalanser mellan land och stad när det gäller satsningar på transportinfrastrukturen.

1. Bättre vägunderhåll kräver reformerade väganslag.
Väganslagen och bedömningen av underhåll baseras i dag främst på befolkning och inte på behov av underhåll eller väglängd. Stockholm får till exempel 23 procent av länsmedlen, trots att endast tre procent av Sveriges vägar ligger i länet. Den ojämna fördelningen resulterar i att tusentals personer i Sverige drabbas mycket hårt av det dåliga underhållet i form av trafikfarliga och olycksdrabbade vägar, samt ökat slitage på – och därmed ökade kostnader för – bilar. De senaste åren har flera så kallade väguppror startats som svar på vägarnas dåliga skick. Initiativtagaren till vägupproret i Jämtland vittnar bland annat om vägar som är så dåliga att hon inte ens kan dra sin barnvagn på dem. Några av vägupprorets krav är en lagstiftad lägsta nivå på de allmänna statliga vägarna och att nationella och regionala anslag fördelas efter vägarnas behov av underhåll och inte efter hur många som bor i länet. Det skriver vi under på.

2. Räkna upp finansieringen av enskilda vägar.
Landsbygdsbor tvingas att ta större ansvar för sin infrastruktur än stadsbor. Av de drygt 50 000 mil väg som finns i Sverige är ungefär 40 000 mil enskild väg, där de som bor utefter vägen ansvarar för skötseln av den. Förutom att det handlar om ett stort arbete som till viss del sköts ideellt, så är det dessutom kopplat till ett stort risktagande då den enskilda föreningen kan ställas till svars om till exempel en olycka sker. Statens driftsbidrag till enskilda vägar kommer att ligga på 13,4 miljarder kronor under 2018–2029. Samtidigt finns tecken på att Trafikverket vill ombilda fler allmänna vägar till enskilda. Om de statliga bidraget inte ökas, blir det i praktiken en minskning av bidrag för vägföreningarna. Med fler enskilda vägar riskerar klyftan mellan land och stad att växa ytterligare.

3. Tågen ska gå snabbt i hela landet, inte bara mellan storstäder.
Sverige är ett avlångt land, men görs längre än vad det skulle behöva vara. Höghastighetsbanor kommer att byggas mellan storstäderna, trots att det redan i dag går mycket snabbare mellan storstäderna än på andra sträckor. Från Göteborg till Stockholm går det i dag att ta sig med en snitthastighet på 140 kilometer i timmen. Mellan Östersund och Umeå tar det dubbelt så lång tid eftersom tåget får ta en rejäl omväg, vilket gör att genomsnittshastigheten blir 65 kilometer i timmen om man slår ut det på avstånd och på antal stopp. Det går alltså redan i dag dubbelt så fort mellan Göteborg och Stockholm än vad det gör mellan Östersund och Umeå. Att man väljer att prioritera att bygga snabbare tåg mellan storstäderna baseras på det befolkningsunderlag som nu finns, och inte på att det är samhällsekonomiskt lönsamt – vilket Trafikverkets beräkningar visat att det heller inte är.

Om vi vill använda potentialen i hela landet borde vi se till att tågen kan gå lika fort i hela landet som de redan nu gör mellan storstäderna. Men Hela Sverige ska leva avvisar försök att korta restider som innebär att tåg inte längre stannar på mindre stationer. Detta lämnar många utan miljövänliga och smidiga transportsätt och gör det i praktiken svårare att upprätthålla en levande ort. Och införandet av höghastighetståg får inte leda till att andra banor och rutter nedprioriteras.

Om privatpersoner och näringsliv ska kunna bo, arbeta och driva företag i hela landet är det grundläggande att det finns tillgänglig och fungerande transportinfrastruktur i hela landet. För detta krävs förbättrat vägunderhåll på allmänna vägar. Väganslagen till enskilda vägar borde reformeras för att bättre täcka de verkliga kostnaderna. Järnvägarna ska förbättras i hela landet, inte bara mellan storstäderna. En upprustning av Inlandsbanan skulle ge betydligt förbättrade förutsättningar för godstransporter, reguljär persontrafik och turisttrafik i Inlandet. Den skulle också avlasta den hårt trafikerade Ostkustbanan. Fördelen med Inlandsbanan är att den redan finns. Inga nya intrång eller markavtal behövs, så en upprustning kan starta omgående. Men den behöver rustas till modern standard för att kunna utnyttjas fullt ut.

För att genomföra detta behövs politisk handlingskraft och visionen att hela Sverige ska leva måste stöttas med konkret policy och riktade resurser. Nästa nationella plan kommer att fastställas 2022, men redan nu är arbetet i gång för att planera för den. Vi har stora förhoppningar om att vår infrastrukturminister ser till att kommande plan innehåller tillräckliga satsningar i hela landet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    23 mars, 2019

    Ca 13% av godstransporter sker på järnväg. Skall man öka andelen till 20% så krävs det enorma investeringar i lok, vagnar, och terminaler. I dag så är järnvägskapaciteten utnyttjad till max. Varje ökning av godstransporterna på järnvägen leder till att den snabbare persontrafiken blir lidande. Järnvägens totala effektivitet blir således lidande. Ökad näthandel leder till mer transporter med lastbil. Man bygger stora lagerlokaler i Enköping etc. I Apoteas lager i Morgongåva räknar man så småningom att komma upp i en paketvolym på 100.000 paket om dagen. Frakter som kommer att gå på lastbil. Det viktigaste för landets välstånd är således att hålla en bra standard på landets vägnät. En sammanhängande motorväg från Helsingborg till Haparanda skulle betyda oerhört mycket för landets totala utveckling. Det kan låta motsägelsefullt men det är bättre att dra ned på järnvägens godstransporter och därigenom frigöra ökade resurser för snabbare persontransporter för järnvägens del och låta lastbilarna ta hand om godset. Det är billigare och mer resurseffektivt att underhålla och förbättra ett befintligt vägnät än att bygga nya järnvägsspår för enstaka aktörer.

Lästips:

EU-demonstration Bryssel

Löneklyftan i EU måste bort

Löner. EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

Klimatet – en facklig fråga

Debatt. Vägen mot framtidens gröna jobb och hållbara ekonomi måste ha fokus på mänskliga rättigheter. Det gäller också inom det internationella biståndet.

Debatt: Nollvision – för vem?

Döden på jobbet. I fjol fick 58 personer sätta livet till på jobbet och hittills i år är det åtta personer som omkommit på arbetet. Det är skrämmande. Fortsätter trenden hela 2019 pekar siffrorna mot närmare 100 döda i arbetsolyckor.

Följ oss i Almedalen

Orförandeord. Almedalen … är det ett jippo för samhällseliten och klubben för inbördes beundran – eller ett uttryck för den fantastiska demokrati vi lever i?

En T-pod – världens första tunga, självkörande transport på allmän väg. Här körs den i Jönköping.

Personal kommer att behövas trots digitalisering

Debatt. Automatisering är inte lösningen på transportnäringens kompetensbrist. Därför efterlyser vi höga politiska ambitioner och fler utbildningsplatser. Annars hotas hela näringslivet.

Det ser illa ut – och kan bli värre

Ledare. Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden minskat från 77 till 67 procent i Sverige. Bland arbetarna är nedgången än mer dramatisk. Från 77 till 59 procent.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Vredens druvor

Läsupplevelse. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Mamma!

Sorg. Det är mörkt nu. Min mamma har gått bort. Solen skiner visserligen nästan för jämnan men hos mig är det ständig halvskymning. Det har inte varit någon vidare vår i år. Först var det damen i en Tesla som inte begrep att man måste minska farten när man kör in till en mack. Hon fick sladd, körde på mig så att jag fick en flygtur som hette duga.

Hur ska det gå?

Avtalsrörelsen. Årets lilla löneförhöjning har kommit och snart drar nästa års avtalsrörelse i gång. Efter vad man kan läsa blir det ett normalt avtal inom transportbranschen. Ett som följer industrins så kallade märke. Alltså drygt två procents lönelyft. I vart fall arbetsgivarna verkar nöjda. Men hur kan de vara det?

Tommy Wreeth, Mattias Dahl, Li Jansson, Jerker Nilsson

Väktare och vakter behövs – men skärp kraven

Debatt. Vårvinterns granskningar av bevakningsbranschen belyser ett antal problem som vi måste ta på allvar. Det handlar om lämplighet och kontroller, men det handlar också om att de yrkesgrupper som är beredda att ställa sig mellan fara och medborgare ska ges rätt förutsättningar.

Miljöpolitik på glid i Stockholm

Ledare. Kortsiktighet är det nya ledordet i Stockholms trafik- och energipolitik. I förarsätet sitter miljöpartisten och trafikborgarrådet Daniel Helldén.

Vem betalar priset för fri frakt?

Ordförandeord. Antalet transporter i samhället ökar och tempot likaså. Varor ska helst inte ligga stilla alls och det som tidigare fick ta fem timmar att transportera ska nu förflyttas på tre.

Inför EU-valet
6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i Europeiska transportarbetarefederationens demonstration för schysta villkor i Bryssel?

Debatt / Inför EU-valet
EU-demonstration Bryssel

Löneklyftan i EU måste bort

Frank Moreels, Belgien: EU är ett enormt landområde med öppna gränser och fri handel. Löftet till oss var att friheten skulle skapa välstånd åt alla, och leda till ökad jämlikhet mellan ländernas medborgare. I politikens värld kallas det för konvergens, men den har ännu inte nått arbetarna i EU:s nya medlemsländer.

Lastbilshytt

Låt oss tända gnistan igen

Peep Peterson, Estland: Min far var internationell chaufför och vi levde på östra sidan av järnridån. Jag minns hans berättelser om långa resor till olika östeuropeiska länder på 1970- och 1980-talet.