Illustration strejk.

Brott och straff under fredsplikt När facket väl tecknat kollektivavtal råder fredsplikt.

Varken anställda eller arbetsgivare som omfattas av avtalet får vidta stridsåtgärder. Men är det en olovlig stridsåtgärd om en grupp missnöjda elektriker sätter in en gemensam platsannons där man söker nya jobb?

I början av 1900-talet skakades Sverige av strejker och lockouter där arbetsgivarna stängde arbetarna ute från jobben. Bittra strider utkämpades när företagen tog in strejkbrytare för att upprätthålla produktionen.

Så småningom etablerades en ordning där parterna började förhandla. Arbetsgivarna gick med på att reglera löner och anställningsvillkor, mot att facket lovade att lägga ner alla konfliktvapen så länge avtalet löper.

Fredsplikten var född.

Fast missbelåtna arbetare har under årens lopp protesterat ändå, på olika sätt. Det vanligaste är vilda strejker.

Olovliga stridsåtgärder är också en återkommande fråga i Arbetsdomstolen (AD). Tvisterna handlar både om vad som är otillåtet och vilka motdrag arbetsgivaren kan göra. När är det okej att sparka dem som strejkar?

 

Ett uppmärksammat fall handlar om en lönetvist i Västervik. Året är 1976. Tio elektriker ska dra el på ett varuhus. Men det blir diskussion om ackordet och elektrikerna lägger ner arbetet i två dagar.

Några dagar efter den vilda strejken blir det central förhandling om lönetvisten. Samma dag som parterna ska träffas har Västervikstidningen fått in en platsannons. Där står: ”Tio elektriker i Västervik önskar arbete”.

Arbetsgivarlägret får syn på annonsen och kontrar med en skrivelse till alla el-företag i regionen. Företagen uppmanas att inte anställa någon av montörerna som satt in platsannonsen.

Historien hamnar i AD. Det är inte arbetsgivarna som skickar in stämningen, utan Elektrikerförbundet. Facket vill ha prövat om svartlistningen, cirkulärskrivelsen, är en olovlig stridsåtgärd (båda parter är överens om att den vilda strejken var olovlig).

AD kommer fram till att arbetsgivarnas brev är ett brott mot fredsplikten, alltså en otillåten stridsåtgärd. Men AD tar också upp själva platsannonsen i sin dom.

Rätten anser att elektrikernas agerande är menat som en påtryckning och ”måste uppfattas som en olovlig stridsåtgärd”.

AD fäller arbetsgivarna. Men mot bakgrund av den otillåtna strejken och annonseringen blir skadeståndet lågt – bara 100 kronor till var och en av elektrikerna.

 

Avsked kan drabba den som strejkar vilt. AD har prövat flera fall där anställda sparkats ut.

Ett ärende rör en betongfabrik i Öjebyn utanför Piteå. Det är i början av 1980-talet. De 33 arbetarna är kritiska mot arbetsmiljön och fabriksledningen som anses klart fackföreningsfientlig.

De lokala löneförhandlingarna blir droppen. Parterna kan inte enas och alla 33 anställda går ut i vild strejk. Aktion pågår i sju veckor. Arbetsgivaren går till AD som ålägger de strejkande att återuppta arbetet. Det hjälper inte, aktionen fortsätter.

Efter en del dribbel, där betongfabriken hotat med uppsägningar på grund av arbetsbrist, avskedas hela personalstyrkan.

Hade arbetsgivaren rätt att avskeda? Nej, säger facket och stämmer företaget inför Arbetsdomstolen.

När domen faller har AD prövat både avsked – som ju innebär att den anställde åker ut omedelbart, utan lön. Och uppsägning. Det är en ”mildare” åtgärd som gör att den sparkade åtminstone får lön under uppsägningstiden.

Domstolen kommer fram till att betongföretaget hade rätt att avskeda hela personalen. Motiveringen är att strejken pågick under så lång tid.

I förarbetena till medbestämmandelagen (mbl) sägs att uppsägning eller avsked bara kan komma i fråga i ”särskilt kvalificerade fall” av olovliga stridsåtgärder. En sådan omständighet är just långvariga konflikter där de som strejkar vilt inte återgår i arbete.

 

Ett annat giltigt skäl för avsked kan vara om en anställd driver fram en strejk.

Frågan aktualiserades i ett AD-mål från 1999. Platsen är Skaneks slakteri i Kävlinge.

Slaktare är en skadedrabbad yrkesgrupp och Yrkesinspektionen hade ställt på krav på brynjeförkläde. Kruxet är att skyddsutrustningen är tung och obekväm.

Fackklubben vill ha fram bättre grejer. När det dröjer bestämmer sig ett morgonskift på ”grisslakten” för en gemensam aktion. Alla går ut på golvet utan förklädet. Skanek avbryter omedelbart arbetet, för att inte riskera vite från Yrkesinspektionen.

Det blir diskussion mellan arbetsledningen och tre talesmän, tre slaktare som ingår i ackordskommittén. Jobbet ligger nere knappt två timmar, men återupptas under dagen och den förlorade tiden arbetas igen.

Samma förmiddag kallas de tre personerna i ackordskommittén till slakterichefen. De varslas om avsked.

Fanns det grund för avsked?

AD kommer fram till att inget visar att de tre arbetarna i ackordskommittén haft mer framträdande roller än andra som vägrade bära förkläde denna morgon.

Enligt domstolen fanns det varken skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning av de tre talesmännen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Sopkonflikten i Malmö

Malmös sopgubbar delade i två läger

Renhållning. Tidigt på torsdagsmorgonen träffade Reno Nordens ledning sopgubbarna i Malmö. Där är personalen splittrad i två läger efter attacken på Transports skyddsombud. – Jag fick bekräftelse på att det pågår en namninsamling för att avsätta mig och Zoltan Cikos som skyddsombud. Det känns ledsamt, säger Kim Jensen.

Sopkonflikten i Malmö

Namninsamling mot skyddsombud på Reno Norden

Renhållning. Efter angreppet på skyddsombudet Zoltan Cikos på Reno Norden i Malmö är stämningen infekterad på arbetsplatsen. Många stödjer Zoltan, men en namninsamling har också startat bland miljöarbetarna där kravet är att Zoltan och huvudskyddsombudet Kim Jensen ska avsättas från sina fackliga uppdrag.

Oro för sopkaos även i Malmö

Renhållning. I Malmö sprider sig oron för sopkaos, om de anställda på Reno Norden lägger ner arbetet eller fortsätter jobba strikt efter arbetsmiljöreglerna. Strejkhotet som uttalades efter attacken på skyddsombudet Zoltan Cikos fick kommunalrådet Andreas Schönström (S) att skriva ett brev till VA Syd som ansvarar för sophämtningen.

Sopkonflikten i Stockholm

Besvikna sopgubbar manar till bojkott

Renhållning. Bojkotta Reno Norden! Uppmaningen kommer från miljöarbetarna på Reno Norden som alltjämt vägrar gå tillbaka till jobbet. Omkring 70 anställda har dessutom sagt upp sig. Det gör att det är oklart om de strejkar eller bara vägrar jobba under uppsägningstiden.

Sopkonflikten i Stockholm

Konflikten fortsätter på Reno Norden

Renhållning. I Stockholm fortsätter konflikten inom sophämtningen. Miljöarbetarna på Reno Norden går inte tillbaka till arbetet, trots fredagens utslag i Arbetsdomstolen. Men tidigt i dag på måndagsmorgonen avbröt sopgubbarna på Liselotte Lööf sin sympatiaktion.

Sopkonflikten i Stockholm

Gå tillbaka till jobbet – i dag kom besked från AD

Strejk. Efter tre timmars förhandling beslutade Arbetsdomstolen att 29 miljöarbetare på Reno Norden ska gå tillbaka till arbetet. Beskedet kan möjligen ses som en paradox. De flesta renhållarna är sjukskrivna och har dessutom sagt upp sig själva.

Chef på Reno Norden attackerade skyddsombud

Miljöarbete. På Reno Norden i Malmö överföll en arbetsledare ett av Transports skyddsombud i dag, på fredagsmorgonen. Arbetsledaren uppges ha tagit stryptag på skyddsombudet som nyligen genomgått en hjärtoperation. Ambulans och polis tillkallades.

Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Sopkonflikten i Stockholm

Striden om sophämtningen fortsätter

Strejk. I Stockholm fortsätter miljöarbetarna att strejka vilt. I går trappades striden upp, när ett 50-tal sopgubbar på stadens andra stora avfallsaktör, Liselotte Lööf, la ner arbetet i sympati med kollegorna på Reno Norden.

Sopkonflikten i Stockholm

”Lönesänkningar – en trend”

Renhållning. Joakim Guttman, ombudsman på Transport, är frustrerad över utvecklingen i sopkonflikten: – Det är tragiskt att våra medlemmar blev så pressade att de tog till åtgärder som vild strejk och massuppsägning. Som fackförbund står vi inte bakom olovliga stridsåtgärder, men den är tvisten borde kunna ha lösts på annat sätt.

Sopkonflikten i Stockholm

Risk för sopkaos när 150 miljöarbetare strejkar

Renhållning. Uppåt 150 miljöarbetare, de flesta med lång erfarenhet, har lagt ner arbetet. Beslutet att utvidga strejken kom efter att Reno Norden stängt dörren för all diskussion om löner och arbetsvillkor. – Vi erbjöd företaget att gå ner i lön. Men det räckte inte, säger en besviken miljöarbetare.

Missnöje med Reno Norden även i Malmö

Renhållning. Bland Malmös miljöarbetare pyr också missnöjet över Reno Norden. I våras tog företaget över all sophämtning och i delar av staden tvingas renhållarna jobba uppåt 12-13 timmar, för att hinna med turerna. Nu överväger de anställda att ta till sympatiåtgärder för kollegorna i Stockholm.

Sopkonflikten i Stockholm

Paus i sopstriden

Renhållning. Det är tillfällig vapenvila i den infekterade sopkonflikten i Stockholm. På tisdagsmorgonen åkte miljöarbetarna på Liselotte Lööf ut med sopbilarna. De strejkande kollegorna på Reno Norden fortsätter aktionen. Klockan 12 i dag ska de ha ett möte med företagsledningen.