”Mina arbetstider orsakar en ständig dragkamp i familjen. Min hustru vill att jag ska vara hemma mer”, säger Mariusz som bara vill ha förnamnet i tidningen.
Close
”Mina arbetstider orsakar en ständig dragkamp i familjen. Min hustru vill att jag ska vara hemma mer”, säger Mariusz som bara vill ha förnamnet i tidningen.
Close
Special: Polen

Arbetstiderna tär på familjelivet

Åkeri. Mariusz har jobbat elva år som utlandschaufför på TS Transport service i Gdynia. Han trivs, men överväger ändå att söka annat jobb. – Trycket är stort från hustrun. Hon vill att jag ska vara hemma mer, säger han.

Mariusz kör främst på södra och västra Europa. Till länder som Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Normalt ligger han ute två veckor, som mest två och en halv, och är sedan ledig i fyra dagar.

Alla körningar är internationella, alltså mellan länder. Cabotage – tillfällig inrikestrafik – blir det aldrig, berättar han.

Lön?

Mariusz arbetar som utlandschaufför på TS Transport service.
Mariusz arbetar som utlandschaufför på TS Transport service. Foto: Justina Öster

– Alla vill väl ha mer, ler Mariusz. Men netto tjänar jag 21 000 kronor, inklusive traktamente. Det är ungefär 25 procent mer än vad exempelvis byggjobbare och folk inom industrin får.

Byggboom

– Polen är inne i en jättebyggboom nu, så lönerna har stigit i de branscherna. Skillnaden gentemot chaufförer som kör på utlandet har minskat. Det har gjort att färre söker sig till åkeribranschen och statusen har gått ner. Förr var vårt jobb dessutom mer komplicerat. Det krävdes mer kompetens.

I Sverige har den växande skaran utländska chaufförer vållat mycket debatt. Hur ser polska yrkesförare på det inflödet av ukrainare och vitryssar?

– I vår firma finns bara polacker. Men det jag hör från andra är inte att de utländska förarna uppfattas som konkurrenter om jobben. Eller att de bidrar till att pressa ner lönerna. De tjänar lika mycket som vi. Och det beror väl på att de vet sitt värde. I Polen är det chaufförernas marknad!

– En och annan kollega har uppfattningen att utländska förare ibland kan vara, hur ska jag säga, lite ”oförutsägbara”. Att de kan till exempel ställa lastbilen någonstans i Europa och åka hem.

Arbetstider problem

Mariusz bor i den populära kustorten Sopot, som kan jämföras med svenska turistmagneter som Båstad eller Västervik. Han är gift och har en dotter på nio månader.

– Mina arbetstider orsakar en ständig dragkamp inom familjen. Jag får ett köruppdrag i taget och vet aldrig exakt när jag kommer hem. Än så länge vill jag fortsätta köra internationellt, men det är ingen hemlighet att jag funderar över framtiden. Särskilt på helgerna, när jag tar veckovilan i hytten, kommer hemlängtan.

I nästa andetag betonar Mariusz att han gillar transportbranschen och är stolt över sig yrke:

– Jag känner att jag är uppskattad på åkeriet. Jag får lägga upp mina hämtningar själv. Firman litar på mig och övervakar inte. För mig är det jätteviktigt med friheten och förtroendet.

Inte entusiastisk

EU har precis beslutat om nya regler som är tänkta att förbättra villkoren för Europas chaufförer. Mariusz är inte entusiastisk:

– Jag gillar inte tanken på att tvingas ta in på hotell. I lastbilen vet jag vad jag har. Min dator. Rena lakan. Toalett och dusch är inget problem, det finns för några euro på var och varannan bensinstation.

– Att lastbilar och chaufförer ska tvingas återvända till hemlandet med jämna mellanrum är en bestämmelse som inte påverkar mig. Det klarar jag med bred marginal ”innanför”.

Inrikeschaufför

I Gdynias hamn köar lastbilar i väntan på färjan till Sverige. Krzyszof kör en dragbil, fast bara inrikes. Trailrar till och från hamnen.

Krzyszof kör inrikestrafik i Polen. Han tjänar strax över 12 000 kronor i månaden, efter skatt. Då ingår både lön och traktamente.
Krzyszof kör inrikestrafik i Polen. Han tjänar strax över 12 000 kronor i månaden, efter skatt. Då ingår både lön och traktamente. Foto: Justina Öster

Han berättar att han tidigare hade rakt ackord, milpeng. Nu har han fast jobb och 5 000 zloty i månaden (strax över 12 000 kronor). Allt som allt.

– Jag är faktiskt på jakt efter nytt jobb, utlandskörning. Fast allt stannade av i och med corona.

Krzyszof ser ändå fördelar med att arbeta på hemmaplan. Han är gift och har en son på fyra år.

– Jag gillar att komma hem varje kväll. Fast vissa helger blir det först på lördag, det är mindre bra. Men jag är beredd att betala priset det innebär att köra internationellt. Hustrun är med på det, vi vill skaffa hus.

Inte oroad

Inte heller Krzyszof är oroad över tredjelandsförarna som sitter i många av hytterna på samma parkering.

Vår tolk, Tadeusz Rawa, pratar även ryska. Vi knackar på hos en ukrainsk chaufför som vill vara anonym. Han kör för ett av Litauens största åkerier och är på väg till Sverige.

– Lönen är ett generellt problem i vårt företag. Tidigare körde jag många år i Ryssland. Det var mycket bättre villkor, säger föraren som absolut inte vill avslöja hur mycket han eller andra kolleger tjänar.

I snitt är ukrainaren ute på vägarna i två månader. Sedan är han hemma i tre, fyra veckor. Utan lön.

”Alla som kan”

Vi frågar hur många förare i Ukraina som tagit arbete i andra länder.

– Många, säger han. Alla som kan.

Vilket land är mest populär att söka sig till?

– Mig spelar det ingen roll. Men jag gillar Sverige. Det är bergigt med ren luft, precis som där jag kommer ifrån.

Föraren berättar att han känner till fackföreningen i Litauen. I Ukraina vet han inte om det finns någon.

”Bra köra i Sverige”

En bit bort står en ukrainskregistrerad lastbil. Chauffören som är drygt 40 år arbetar på ett åkeri i västra Ukraina. Inte heller han vill uppge sitt namn eller vara med på bild.

– Jag kör bara bilateralt, mellan Ukraina och Sverige. Med ukrainsk lön, som i branschen ligger kring 650–750 euro (6 800–7 900 kronor).

– Det är bra att köra i Sverige. Trafiken är gles, inte som på kontinenten.

Föraren berättar att han tidigare jobbat länge i ett polskt åkeri. Men han sade upp sig och gick ner 1 000 euro i lön.

– Jag flyttade hem för att få vara med hustrun och familjen nu. Inte när jag är 60 år.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Arbetsplats: Uddevalla hamn
Thomas Ohlsson och Mikael Fivelsdal från Transportklubben.

Här är vi i hamn

Stuveriarbetare. Flexibiliteten är hamnens styrka. Och det gäller även arbetet – ena veckan kranförare, nästa ombord på fartyg för att lossa. Eller kanske köra containertruck. En omväxling som gör att många väljer att stanna, och inte sällan har yrket gått i arv i generationer.

Kollektivavtal

Snart skarpt läge i avtalsrörelsen

Lönerörelsen. Retroaktiv lön och korta avtal. Det är Transports prioriteringar i avtalsrörelsen, som åter rullat i gång. Först ut att förhandlas är kollektivavtalet för lastbilschaufförer och terminalare. En första sittning med arbetsgivarparten är planerad till slutet av oktober.

”Bilden är tagen i juni vid inloppet till Sundsvall. Stora hamnkajen. Stockholmskajen kallas den också. Eller kort och gott Norra hamnen. Till vänster ligger en hotellbåt och Gustav Adolfs kyrka syns långt bak i bilden”, skriver Jan-Erik Lindblom.

Staden vaknar

Tidningsbudens gryningsbilder. Även i år la Transportarbetaren ut en efterlysning på gryningsbilder i tidningsbudens egen Facebookgrupp. Men den här gången bad vi om foton från städer och andra samhällen. Här är ett urval gyllene morgonstunder, när nästan bara buden är vakna…

Kultur
God morgon, säger retrievern Leia. Familjen Sirén-Blomgren-Ahmed är husvagnscampare sedan många år, och tvekar inte om naturens läkande krafter.

Tillbaka till naturen!

Camping. Är det sant att naturen läker? Javisst, svarar forskningen. Vi tog med frågan till det svenska campinglivet. Till den kultur som i litteraturen har beskrivits som ”flintastek, flukthål och förtältsromantik”.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

Sommar i Sverige
Hjo hamn, Smultronstället i Söderköping och ingången till gruvgången Tilas Stoll på Högbergsfältet.

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.